Vårt examensarbete handlar om barns tankar och åsikter kring leksaker och saker att leka med på en förskola ur ett barns perspektiv. Syftet med arbetet var att få en förståelse och lyssna på barns uppfattningar om materialet på förskolan. Vi utgick från frågorna: Vad tänker femåringar kring saker att leka med och leksakers funktion på förskolan? Går det att utläsa av barnens tankar att det finns könsrelaterade åsikter kring leksakerna och saker att leka med på förskolan? Metoden som användes för att få fram ett resultat var barnintervjuer utifrån barnens egna fotograferade bilder. De som deltog var sju femåringar från två olika avdelningar på samma förskola. I tidigare forskning framkom det att barnen transformerade leksakerna så att de kunde leka med vad de behövde i leken. I vår undersökning visade det sig att flera av barnen som deltog i undersökningen inte tyckte att de kunde lära sig något av att leka med leksakerna. Några större könsskillnader kring vem som lekte med leksakerna gick inte att utläsa, dock att barnen kunde leka med samma leksaker men att lekarna blev olika.

Efter fem år på Konstfack lämnar jag snart denna studietillvaro för att gå ut i verkligheten som inredningsarkitekt och möbelformgivare. Det blir ett nytt sammanhang för mig att adaptera till. Mitt examensarbete handlar därför om hur jag kan transformera den typ av arbete jag gjort i skolan till verkligheten som kommer efter skolan. Jag ser en risk i verklighetens tillvaro där jag tror att många fantastiska idéer blir reducerade till slutresultat som är berövande på de kvaliteter som varit upphov till idéerna. Jag har därför arbetat med hur jag kan minska avståndet mellan min tankevärld och den nya verklighet jag vill översätta mina tankar till. Det är viktigt för mig att det jag tänkt och känt under en process ska leva vidare i det jag gör på ett eller annat sätt, och att det känns i slutresultatet. I den praktiska delen av examensarbetet har jag därför utgått från en träkloss och associerat mig vidare i en växande process. Jag har varvat mellan konkret och abstrakt förhållningssätt och låtit träklossen transformeras om och om igen på olika sätt i en slags roterande evolution. I slutändan har det genererat en liten familj av möbelliknande objekt. På liknande sätt har jag låtit den skrivande delen av examensarbetet växa roterande med metaforer, relaterade sidospår, erfarenheter och insikter som det praktiska görandet har genererat. Tillsammans har skrivandet och görandet varit en växelverkande kraft som tagit mig framåt i processen. Det har styrt evolutionen av min möbelliknande familj och utformningen av deras personliga ”dna”.

Detta är ett arbete som analyserar risk- och sårbarhetsanalyser från fyra olika län i Sverige utifrån Béné et al. (2012) teori om resiliens och förmågorna absorbera, anpassa och transformera. Teorin beskriver även begreppet sårbarhet i relation till resiliens och inkluderas därför i den tematiska analysen av risk- och sårbarhetsanalyserna. Arbetet berör det omdiskuterade begreppet resiliens, dess innebörd och applicering inom risk- och krishantering. Undersökningen visar hur olika risk- och sårbarhetsanalyser kan beskriva dessa förmågor och att utformningen av risk- och sårbarhetsanalyserna påverkar hur synliga dessa förmågor är i beskrivningen. Jämförelsen av länen visar att det finns olika förmågor utifrån beskrivningarna som delvis beror på utformningen av risk- och sårbarhetsanalyserna och vilka förutsättningar och erfarenheter som länen har. Länen skilde sig även åt i beskrivningarna av sårbarhet och hur medborgarna beaktades i relation till risker och hot inom länet. Slutsatser som kan dras utifrån arbetet är bland annat att förmågorna absorbera, anpassa och transformera till viss mån beskrivs i risk- och sårbarhetsanalyserna och att principerna i teorin och ramverket som Béné et al. (2012) beskriver också återfinns i olika delar av risk- och sårbarhetsanalyserna. / This is an essay that analyses risk and vulnerability assessments from four different counties in Sweden based on Béné et al. (2012) theory of resilience and the abilities to absorb, adapt and transform. The theory also describes the concept vulnerability in relation to resilience and is included in the thematic analysis of the risk and vulnerability assessments. The work concerns the disputed concept of resilience, its meaning and application in risk and crisis management. The study shows how different risk and vulnerability assessments can describe these abilities and that the design of risk and vulnerability assessments affects how visible these abilities are in the description. The comparison of the counties shows that there are different abilities based on the descriptions, partly due to the design of risk and vulnerability assessment, the conditions and experiences that the counties have. The counties also distinguished themself in the descriptions of vulnerability and how citizens were taken into account in relation to risks and threats within the county. Conclusions that could be drawn from this work is for instance that the abilities to absorb, adapt and transform can be found in the risk and vulnerability assessment and that the principles in the theory and framework that Béné et al. (2012) describes also can be found in various parts of the risk and vulnerability assessments.