No description available.

I den här uppsatsen undersöks hur det svenska skyddet mot integritetskränkande bildupptagning ser ut efter införandet av brottet kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB. Undersökningen omfattar brotten kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § BrB, ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB och sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § BrB. Den personliga integriteten kan kategoriseras som en kravrättighet. Den enskilde individen bär med sig denna rättighet var han eller hon än befinner sig, och därför är den personliga integriteten alltid skyddsvärd. Däremot kan det under olika omständigheter dyka upp andra rättigheter och berättigade intressen som kräver att skyddet för den personliga integriteten får ge vika. Europadomstolen har gett uttryck för ett liknande synsätt beträffande skyddet för den personliga integriteten i artikel 8 EKMR. Europadomstolen kräver att konventionsstaterna tillhandahåller en adekvat lagstiftning till skydd för den personliga integriteten mot kränkningar genom bildupptagning. En sådan adekvat lagstiftning måste dock inte innebära ett absolut skydd mot alla former av bildupptagning, utan lagstiftningen ska istället möjliggöra en intresseavvägning mellan den personliga integriteten och konkurrerande intressen. Europadomstolen kräver inte att skyddet tillhandahålls de enskilda genom att bildupptagningar generellt kriminaliseras. En sådan intresseavvägning som nyss beskrivits kräver flexibla normer. Trots detta utgörs det svenska skyddet för den personliga integriteten mot olovlig bildupptagning främst av strafflagstiftning. Detta skydd har, även efter införandet av kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB, vissa allvarliga brister. Brotten kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande täcker långt ifrån alla skyddsvärda situationer. Den mest påfallande bristen i det svenska skyddet är att "upptäcktsfallen", när den fotograferade upptäcker bildupptagningen, inte är straffbara i praktiken. Detta är en följd av "hemlighetsrekvisitet" i kränkande fotografering 4 kap. 6 a § BrB och de subjektiva krav som gäller för ofredande 4 kap. 7 § BrB och sexuellt ofredande 6 kap. 10 § BrB. Det kan konstateras att kriminaliseringen av kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB inte förbjuder samtliga av de allvarligaste fallen av olovlig bildupptagning, trots att detta var kriminaliseringens syfte.

Målet med denna studie har varit att visa utmaningarna som befinner sig i processer föreliggande trygghet, även om förutsättningar i den byggda miljön visar motsatsen. Därtill har målet varit att bidra med en kompletterande synvinkel på de utmaningar som finns med trygghet och otrygghet för kvinnor i den bebyggda miljön eftersom det oftast inte förmedlas hur kvinnor verkligen upplever obehag i det offentliga rummet. Genom att använda transect walking som huvudsaklig metod, och fotografering som kompletterande tillvägagångssätt, har det möjliggjorts en djupgående porträttering av de känslor Brunkebergstunneln och David Bagares gata kan förmedla. Metoderna har visat tydliga underliggande mönster i den bygga miljön och de återspeglar både sociala och fysiska möjliggörande och begränsningar. Resultatet har bekräftat många av de teoretiska utgångspunkterna, exempelvis att det tycks finnas ett samspel mellan det sociala och det fysiska som orsakar trygghet och otrygghet. Det har tillika visats att det finns en underordning hos många av kvinnorna som intervjuades. Däribland finns det några som avviker från detta och här går det att tyda hur de troligtvis grundar sina liv i andra sociala kontexter. Vad som befinner sig i överordningen är emellertid en del av framtida studier.

No description available.

Sandvik Coromants utvecklingsavdelning (R&D) genomför bearbetningstester och dokumenterar arbetet grafiskt. Vid bearbetningen fotograferas skärförslitning manuellt med hjälp av ett mikroskop. När teknikern fotograferar skäret är det vanligt att bildernainte tas i samma vinkel och skärförslitningen blir därför svår att följa. Ljus, skärpa och förstoring justeras inför varje bild och därav varierar bildernas utseende. Detta arbete behandlar framtagandet av en ny automatiserad lösning för fotografering av skärförslitning. Syftet med arbetet är att förbättra det befintliga arbetssättet. Målet är att presentera en lösning som innefattar robot. Skärförslitning uppkommer främst vid huvudskärets släppningsyta och skärets spånytaoch därmed bör fotografering centreras till dessa delar av skäret. Litteraturstudien gav en indikation till vilka metoder och verktyg som kan användas vid dokumentation avskärförslitning och vilken standard som ska följas vid mätning. En nulägesbeskrivning utfördes för att utvärdera nuvarande arbetssätt och befintlighårdvara. I en nulägesmätning studerades arbetssättet utifrån tidsåtgång ochbildkvalitet. Även uppkomst av förslitningstyper utreddes. Samma test genomfördes med robotkameran. Dessa två mätningar jämfördes sedan. Kundkrav samlades in från avdelningen och rangordnades för att sedan användas i en matris kallad kvalitetshuset. I matrisen poängsattes samband mellan kundkrav och produktegenskaper för en robot. Matrisens resultat visade vilka produktegenskaper som var prioriterade vid konceptframtagning för att uppfylla flest kundkrav. I konceptframtagningen modellerades tre koncept. En beslutsmatris användes för att göra ett konceptval. Resultatet blev en kollaborativ robot med en räckvidd på 850 mm. Befintlig utrustning i form av en kamera kunde användas och ljussättningen bestod av en LED-ringlampa och maskinens belysning. Roboten med tillhörande utrusning placerades på ett mobilt bord vid maskinen utanför teknikers arbetsyta. Genomförda mätningarpåvisade att fotografering med robot gick fyra gånger snabbare än med den nuvarande mikroskopkameran. Bildkvaliteten förbättrades med avseende på upplösning, pixelstorlek samt ljus och bilderna blev mer konsekventa. En överslagsberäkning visade att kostnaden per bild sänktes med 60 % vid fotografering med hjälp av robot. Eftersom bilderna blir mer konsekventa och därmed tydligare kommer färre test för ett skärverktygs livslängd att genomföras vilket medför att en mindre mängd skärverktyg kasseras. Arbetssättet är anpassat för fotografering av fasförslitning. För att utveckla lösningen kan metoder och verktyg för gropförslitning utvärderas.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå varför människor fotograferar när de är på fest. Vilken roll spelar festfotograferingen för enskilda individer och dessa individers möten med andra människor? För att uppnå syftet med uppsatsen har jag studerat den sociala funktionen hos dels festfotografierna (produkterna), dels festfotograferandet (praktiken). Uppsatsens frågeställning är: ”Vad betyder egentligen festbilder för människor ur ett socialt perspektiv?”</p><p>Metoden som valts är fokusgrupper. Resultaten studerades genom en "Grounded Theory"-inspirerad mönstersökande analys.</p><p>Uppsatsens teoretiska stomme utgörs av den franske sociologen Pierre Bourdieus skrift "Amatörfotografen". Bourdieu skriver om fotografiet som ett gemenskapshöjande verktyg och fotografiet som högtidens teknik.</p><p>Bourdieus betoning på fotografiets starka kollektiviserande funktioner går igen i min undersökning. Empirin visar bl.a. att festbilder kan uppfattas som bildbevis på tillhörighet, som en konversationsstartare, som ett verktyg att uppdatera sig vad som händer i sin vänskapskrets och som ett sätt att introducera nya personer i en gemenskap.</p><p>Undersökningen visade också att festbilder handlar om normbrott. Dels avslöjas denna dragning till det extraordinära då deltagarna beskriver vilka bilder deras ögon fastnar på när de flyktigt tittar igenom en stor samling festbilder. Dels tar sig fascinationen uttryck i gruppdeltagarnas längtan att själva tänja på gränserna framför kameran.</p><p>Festbilder kan också tolkas som en form av intrycksstyrning. Det gäller att synas i rätt kretsar – att visa att man är en rolig och unik person med roliga och ”rätta” kompisar.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå varför människor fotograferar när de är på fest. Vilken roll spelar festfotograferingen för enskilda individer och dessa individers möten med andra människor? För att uppnå syftet med uppsatsen har jag studerat den sociala funktionen hos dels festfotografierna (produkterna), dels festfotograferandet (praktiken). Uppsatsens frågeställning är: ”Vad betyder egentligen festbilder för människor ur ett socialt perspektiv?” Metoden som valts är fokusgrupper. Resultaten studerades genom en "Grounded Theory"-inspirerad mönstersökande analys. Uppsatsens teoretiska stomme utgörs av den franske sociologen Pierre Bourdieus skrift "Amatörfotografen". Bourdieu skriver om fotografiet som ett gemenskapshöjande verktyg och fotografiet som högtidens teknik. Bourdieus betoning på fotografiets starka kollektiviserande funktioner går igen i min undersökning. Empirin visar bl.a. att festbilder kan uppfattas som bildbevis på tillhörighet, som en konversationsstartare, som ett verktyg att uppdatera sig vad som händer i sin vänskapskrets och som ett sätt att introducera nya personer i en gemenskap. Undersökningen visade också att festbilder handlar om normbrott. Dels avslöjas denna dragning till det extraordinära då deltagarna beskriver vilka bilder deras ögon fastnar på när de flyktigt tittar igenom en stor samling festbilder. Dels tar sig fascinationen uttryck i gruppdeltagarnas längtan att själva tänja på gränserna framför kameran. Festbilder kan också tolkas som en form av intrycksstyrning. Det gäller att synas i rätt kretsar – att visa att man är en rolig och unik person med roliga och ”rätta” kompisar.

Språkliga och kulturella skillnader kan leda till komplikationer i den textila tillverkningen med tanke på att kommunikationen mellan beställare och producent ibland kan missförstås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man, med hjälp av avancerad fotografi, kan förenkla den sömnadstekniska kommunikationen mellan producent och leverantör. Framtagningen av resultatet har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med två experter inom områdena fotografi samt produktion. Det har även utförts intervjuer med en inköpsassistent på ett stort internationellt svenskt modeföretag och en intervju med designer/inköpare vid ett mindre företag. Det har vid sidan av intervjuer utförts experimentella observationer där framtagning av en fungerande manual för 360° fotografering har skett. Uppsatsen tar upp delar av produktionsprocessen där producent och leverantör måste kommunicera. Det har i studien utformats en 360° metod som kan förbättra kommunikationen mellan producent och leverantör. Studien tar även upp huruvida en kvalitetsförbättring kan ske med hjälp av en 360° fotografering. I uppsatsen finns en framtagen manual på en komplett 360° metod som tydligt beskriver tillvägagångssätt. Författarna till denna studie har kommit fram till att tre av fyra prover som skickas mellan producent och leverantör kan ersättas av bilder från en 360° fotografering. / Lingual- and cultural differences can lead to complications in the textile manufacturing process, due to misunderstandings in communication between supplier and producer. The purpose of this thesis is to examine how the technical communications between producer and supplier can be simplified through usage of photography. The results have been reached through interviews with two experts in the fields of photography and textile production. Interviews have been conducted, with an assistant buyer from a multinational Swedish cooperation and a buyer/designer from a smaller company. An experimental observation has also been carried out, where the development of a manual for the 360° photo shooting occurred. The thesis discusses the production process, in which the communication between the producer and the supplier takes place. A 360° method, which can improve the communication between producer and supplier have been designed in the study. The study also addresses the possibility of achieving a quality improvement through the usage of 360° photography. In the paper there is a manual designed for a complete 360° approach that clearly describes the procedure. The authors of this study concluded that three out of the four samples sent between producer and supplier can be replaced by images developed through 360° photography.

Vårt examensarbete handlar om barns tankar och åsikter kring leksaker och saker att leka med på en förskola ur ett barns perspektiv. Syftet med arbetet var att få en förståelse och lyssna på barns uppfattningar om materialet på förskolan. Vi utgick från frågorna: Vad tänker femåringar kring saker att leka med och leksakers funktion på förskolan? Går det att utläsa av barnens tankar att det finns könsrelaterade åsikter kring leksakerna och saker att leka med på förskolan? Metoden som användes för att få fram ett resultat var barnintervjuer utifrån barnens egna fotograferade bilder. De som deltog var sju femåringar från två olika avdelningar på samma förskola. I tidigare forskning framkom det att barnen transformerade leksakerna så att de kunde leka med vad de behövde i leken. I vår undersökning visade det sig att flera av barnen som deltog i undersökningen inte tyckte att de kunde lära sig något av att leka med leksakerna. Några större könsskillnader kring vem som lekte med leksakerna gick inte att utläsa, dock att barnen kunde leka med samma leksaker men att lekarna blev olika.

<p>The purpose with this essay is to examine the role of landscape photography as a portrayer of nature. The study contains interviews with eight landscape photographers, to find out how they look at tendencies and changes in photography. The essay focuses on the discussion of authenticity and realism in landscape photography. Due to the requirement of nature as something natural and authentic, the landscape photography stands in a special position when it comes to matters of manipulation and influence. On the basis of certain analysis themes, the landscape photographers debate questions such as where landscape photography stands today, and how the future looks for the genre.</p> / <p>Uppsatsen diskuterar naturfotografins roll som skildrare av naturen, och syftar till att undersöka hur etablerade naturfotografer själva ser på sin verksamhet. Studien består av intervjuer med åtta etablerade naturfotografer, för att få reda på deras syn på tendenser och förändringar inom naturfotografin. I fokus för studien finns diskussionen kring äkthet och verklighetsanspråk. På grund av kravet på naturen som någonting naturligt och äkta befinner sig naturfotografin i en särskild position vad gäller frågor om manipuleringoch annan påverkan. Med hjälp av analysteman som de intervjuade naturfotograferna reflekterar kring, uppmärksammas de frågor dagens naturfotografi står inför, och även hur framtiden ser ut för den naturfotografiska genren. </p>