Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ fenomenologisk ansats, vilket innebär att människors subjektiva perspektiv på sina upplevelser och erfarenheter sätts i fokus. Analysen förutsätter att forskaren sätter sin egen förförståelse, samt tankar och värderingar kring fenomenet, åt sidan. Resultatet visar hur de intervjuade sjuksköterskorna organiserar sitt emotionella arbete utifrån vad som anses vara konstruktivt i förhållande till frågan om närhet och distans, i relation till patienten, samt utifrån hur man kan skapa trygghet för patienten och för sjuksköterskan. Det framgår att förutsättningar för ett konstruktivt emotionellt arbete, är att som sjuksköterska ha annan personal som trygghet/stöd, att utöva emotionell självkontroll, att ha strukturer för förhållningssätt gentemot patienter som dock håller öppet för ett individuellt bemötande, samt att ha en konstruktiv interaktion med patienten. De emotionella redskap som är mest värdefulla för sjuksköterskan, för att hantera svårigheter i det emotionella arbetet, är möjligheter till mentalt och praktiskt stöd från kollegor samt att kunna påverka den egna inre känsloupplevelsen. Tillgång till forum för emotionellt kollegialt stöd blir också viktiga inslag för sjuksköterskan för att hantera eventuella tyngre sidor av det emotionella arbetet.

Abstract   The sociological problem of this C-essay is sociology of emotions. This paper deals with experiences of emotions and work environment for people who work in human service organizations, and has been limited to the profession of recreation leader. The purpose of this paper is to examine how emotions affect the recreation leader’s work. For this we used eight qualitative interviews with recreation leaders from different youth recreation centers. What we have found in this study is that recreation leader’s work includes both positive and negative aspects. In the case of positive aspects, we can mention job satisfaction, social support, and freedom at work, and negative aspects of recreation leaders are stress, harassment, threats and violence. Another interesting conclusion of this essay is that gender has an impact on how emotions are handled. It turned out that female recreation leader uses emotions and feelings to a far greater extent than their male colleagues. The reason of this is that women are expected to act humbly and that they are expected to behave in a way where other people's status and satisfaction increases.                                 Keywords: Emotional sociology, recreation leader, youth, emotions at work

I Sverige är det fåtal studier som berört vad dans, som inte kräver några förkunskaper, kan tillföra i människors liv. Denna studie riktar sig därför till Communitydance, vilket bjuder in en mångfald av människor oavsett tidigare erfarenhet att dansa tillsammans. I denna studie undersöks delprojektet kvinnodans, som utgör en del av ett Communityprojekt i Västerås. Studiens syfte har varit att beskriva och förstå vad deltagandet i kvinnodans betyder för kvinnorna som deltar. Utifrån deltagande observationer och fokusgruppsintervjuer beträffas resultat som beskriver såväl processen i dansen som dess upplevda effekter. Processen i dansen utgår från interaktionsövningar förankrade i närvaro och emotioner. De upplevda effekterna som deltagandet i dansen fört med sig visar sig vara av betydelse både på individ- och gruppnivå. Deltagandet i dansen är något som visat sig få en transformativ inverkan på såväl samvaron som självkänslan. Det framgår att deltagandet i dansen har ett starkt existentiellt värde som kan påverka synen på det förflutna, nuet och framtiden. Processen i dansen diskuteras utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv, medan de upplevda effekterna diskuteras med stöd från ett existentiellt och feministiskt perspektiv.

In this study we have used narrative method since it highlights the experiences of the informer. We applied the method to stories derived from newspaper interviews and from the book Visuell Drog. When searching for the empirical material we looked for stories in which pornography addiction describes. When the Internet was introduced the domain of pornography developed and the responsiveness has contributed to the development of this new form of addiction. The aim of this essay is to analyze how the people who are dependent on consuming pornography make sense of their life experiences. To achieve the purpose we have the following questions:What function fills Internet pornography consumption in the stories? In what way have the people´s experiences of life contributed to their view of interpersonal interaction?The results of our essay showed that this is a topic that exists in the silence leaving those who suffer alone.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå varför människor fotograferar när de är på fest. Vilken roll spelar festfotograferingen för enskilda individer och dessa individers möten med andra människor? För att uppnå syftet med uppsatsen har jag studerat den sociala funktionen hos dels festfotografierna (produkterna), dels festfotograferandet (praktiken). Uppsatsens frågeställning är: ”Vad betyder egentligen festbilder för människor ur ett socialt perspektiv?”</p><p>Metoden som valts är fokusgrupper. Resultaten studerades genom en "Grounded Theory"-inspirerad mönstersökande analys.</p><p>Uppsatsens teoretiska stomme utgörs av den franske sociologen Pierre Bourdieus skrift "Amatörfotografen". Bourdieu skriver om fotografiet som ett gemenskapshöjande verktyg och fotografiet som högtidens teknik.</p><p>Bourdieus betoning på fotografiets starka kollektiviserande funktioner går igen i min undersökning. Empirin visar bl.a. att festbilder kan uppfattas som bildbevis på tillhörighet, som en konversationsstartare, som ett verktyg att uppdatera sig vad som händer i sin vänskapskrets och som ett sätt att introducera nya personer i en gemenskap.</p><p>Undersökningen visade också att festbilder handlar om normbrott. Dels avslöjas denna dragning till det extraordinära då deltagarna beskriver vilka bilder deras ögon fastnar på när de flyktigt tittar igenom en stor samling festbilder. Dels tar sig fascinationen uttryck i gruppdeltagarnas längtan att själva tänja på gränserna framför kameran.</p><p>Festbilder kan också tolkas som en form av intrycksstyrning. Det gäller att synas i rätt kretsar – att visa att man är en rolig och unik person med roliga och ”rätta” kompisar.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå varför människor fotograferar när de är på fest. Vilken roll spelar festfotograferingen för enskilda individer och dessa individers möten med andra människor? För att uppnå syftet med uppsatsen har jag studerat den sociala funktionen hos dels festfotografierna (produkterna), dels festfotograferandet (praktiken). Uppsatsens frågeställning är: ”Vad betyder egentligen festbilder för människor ur ett socialt perspektiv?” Metoden som valts är fokusgrupper. Resultaten studerades genom en "Grounded Theory"-inspirerad mönstersökande analys. Uppsatsens teoretiska stomme utgörs av den franske sociologen Pierre Bourdieus skrift "Amatörfotografen". Bourdieu skriver om fotografiet som ett gemenskapshöjande verktyg och fotografiet som högtidens teknik. Bourdieus betoning på fotografiets starka kollektiviserande funktioner går igen i min undersökning. Empirin visar bl.a. att festbilder kan uppfattas som bildbevis på tillhörighet, som en konversationsstartare, som ett verktyg att uppdatera sig vad som händer i sin vänskapskrets och som ett sätt att introducera nya personer i en gemenskap. Undersökningen visade också att festbilder handlar om normbrott. Dels avslöjas denna dragning till det extraordinära då deltagarna beskriver vilka bilder deras ögon fastnar på när de flyktigt tittar igenom en stor samling festbilder. Dels tar sig fascinationen uttryck i gruppdeltagarnas längtan att själva tänja på gränserna framför kameran. Festbilder kan också tolkas som en form av intrycksstyrning. Det gäller att synas i rätt kretsar – att visa att man är en rolig och unik person med roliga och ”rätta” kompisar.

I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete. Enligt fenomenologisk syn är denna förståelse alltid beroende av forskarens tolkningar utifrån den kunskap hon redan har på området och således är forskaren med och skapar empirin. Resultaten visar att det känsloarbete poliserna gör är i linje med vad tidigare forskning visat. Poliserna följer rådande känsloregler, som framförallt inbegriper att hålla en emotionell distans i förhållande till de utsagor de får ta del av, genom att undertrycka eller framkalla opassande respektive passande känslor. Känsloreglerna skiljer sig åt beroende på situationen som polisen befinner sig i. Ibland passar det att undertrycka till exempel ilska, medan det i andra situationer behöver framkallas ilska och bestämdhet. Generellt kan sägas att de rådande känsloreglerna är att inte visa för mycket ilska, utan att visa ett sorts lugn för att kvinnorna ska känna sig trygga i mötet med polisen. Copingstrategier som används är till exempel aktiva som socialt stöd och passiva som undvikande av tankar och kan till viss del kopplas till tidigare forsknings copingstrategier. Även nya strategier, ge tankarna utrymme samt uppföljning har identifierats i analysen av empirin. Titeln på rapporten är ett citat från en polis som intervjuats i studien och ger en sammanfattad bild av polisers krävande känsloarbete när de möter våldsutsatta kvinnor. Deras känsloarbete innefattar att inte bli för känslomässigt engagerade för att de ska klara av att utföra sitt arbete. Men som citatet visar går det inte att helt isolera sig från sina känslor när man möter människor i kris. Det finns ingen som inte blir berörd.

Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag här i Sverige. Företagets arbete syftar bland annat till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning. Syftet med undersökningen är att utifrån informanternas upplevelse analysera vad som påverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrån en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer med unga män i åldrarna 22-26 år. Materialet har sedan analyserats utifrån två sociologiska perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi. I min analys av materialet fann jag två kärnkategorier. Den första var kategorin ung och stigmatiserad, vilken genomsyrades av informanternas upplevelse att de som unga inte alltid får chansen att visa vad de går för. Men också att de som unga helt enkelt inte har hunnit skaffa sig tillräckligt med erfarenhet eller nätverk. Detta kan bero på den förlängda etableringsprocessen som även forskningen i ämnet tar upp. Den andra kärnkategorin jag fann var socialt stöd, vilken var av en betydande roll när det gäller informanternas situation som arbetslösa. Stöd visade sig nämligen höja motivationen till att ta sig ur deras arbetslöshet. Fanns det inget stöd från tillexempel familjemedlemmar tenderade detta istället att ge informanterna upplevelser av skam över sin situation och därmed även en lägre motivation för vissa av dem. Informanterna blev även färgade av hur deras närmaste omgivning såg på dem som arbetslösa, vilket också påverkade hur de upplevde att övriga samhället värderade dem. / This paper will address unemployment among young adults who now find themselves in an action program through a specific company here in Sweden, whose work, among other things, aims to help long-term unemployed into employment. The purpose of the study is based on the informants' experience analyzing what affects their particular unemployment. I have based the study on a qualitative method and conducted six interviews with young men aged 22-26 years. The material was then analyzed and based on two sociological perspectives: symbolic interactionism and emotion sociology. In my analysis of the material I found two corecategories. The first category is young and stigmatized and this category was imbued with that young people not always get the chance to show what they can do. But also because they simply have not yet acquired enough experience or networks. This may be due to the extended provisioning process that research on this subject raises. The other corecategory is social support, wich had a significant role in the informants' situation as unemployed. Support turned out to increase the motivation to get out of their unemployment. If there was no support from families, informants tended to feel ashamed about their situation and thus tended to give a lower motivation for some of them. The informants were also affected by how the people around them viewed them as unemployed, which in turn affected how they felt the rest of society valued them.

Tidigare forskning visar på att empati och medkänsla har en stor betydelse för det sociala arbetet men kan innebära personliga påfrestningar för den professionella socialarbetaren vilket kan leda till tillstånd som empatitrötthet, utmattning och sekundärt trauma. Utifrån dessa risker med ett empatiskt och medkännande yrke, syftar denna studie till att undersöka hur socialarbetare förhåller sig till och hanterar sina upplevelser av empati och medkänsla i sitt professionella arbete. Studien har en kvalitativ studiedesign vars empiri har inhämtas genom semi-strukturerade intervjuer med professionella socialarbetare. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruktionismen. Empirin har analyserats genom en tematisk analys och därefter genom teoretiska begrepp från emotionssociologin. Vårt resultat bekräftar tidigare forskning då studiens intervjupersoner belyser empati och medkänsla som en viktig del av det sociala arbetet men även visar på att det kan innebära personliga påfrestningar. När resultatet förstås ur ett emotionssociologiskt perspektiv kan det sociala arbetet konstateras som ett emotionellt lönearbete där socialarbetaren reglerar sina emotioner utifrån vad som förväntas inom ramen för professionalitet. Professionaliteten tycks medföra emotionella förväntningar gällande uttrycket av empati och medkänsla där socialarbetaren inte endast ska ha en förmåga att uttrycka empati och medkänsla vid rätt tillfälle utan även i rätt omfattning och på rätt sätt. Resultatet visar på en utmaning där socialarbetarna beskriver hur deras känslor av empati och medkänsla varierar i styrka och ibland inte motsvarar vad som förväntas i deras yrkesroll, vilket kan förstås som yt- och djupengagemang. Det emotionella lönearbetet innebär därmed en ständig reglering av emotionernas uttryck i relation till förväntningar och situation för att uppnå ett professionellt förhållningssätt. Resultatet visar på att det emotionella lönearbetet sker genom att socialarbetarna upprätthåller strategier och förhållningssätt som exempelvis acceptans, reflektion och symboliska handlingar för att kunna leva upp till det emotionella förväntningarna som ingår i yrkesrollen. Studien belyser således komplexiteten bakom begreppen empati och medkänsla i relation till professionaliteten i det sociala arbetet.

The aim of this study is to investigate foster parents' experiences of being a foster parent. It examines the factors surrounding a placement that stand out in the stories. From an emotional sociological perspective, it examines the foster parents' feelings about the placement and how they feel that they can support and meet the child's needs. The purpose is investigated through a qualitative content analysis of two autobiographies, written by foster parents. Previous research shows that children often sit on trauma linked to previous experiences of lack of care, violence or neglect in the home. Trauma stresses the brain and can lead to later emotional, behavioral and cognitive development for the child. Environmental support can help the child to have resilience, partly through support from the family home. Research shows high stress levels in family homes and emphasizes support and education for a high chance of a successful placement. The child often has a relationship with the biological parent that is fraught with anxiety for them to feel good. Their contact is greatly affected by the family home and the biological parent's ability to maintain contact. The results of the study landed in five themes of distinctive features from the books. "Emotions in relation to the child", "Strategies", "Impact on the family", "Connection to the child's biological parents" and "Support". The foster parents show a lot of feelings concerning the children. They strive to do what is best for the child. The goal of helping is close to their heart. This causes the emotions to fluctuate between good self-esteem and bad depending on the child's feelings and behavior. The foster parents experience that it is energy-intensive but that they succeed in meeting the children's needs to a certain extent. They have their clear idea of ​​what the child needs in terms of boundaries, patience and love. A lot of energy is spent trying to understand the children and meet the needs that exist. The relationship with the biological parents also turns out to be a big part of their everyday life. Emotions surrounding the biological parents are manifested in the form of empathy but also restrained anger and concern for the children.