Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag här i Sverige. Företagets arbete syftar bland annat till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning. Syftet med undersökningen är att utifrån informanternas upplevelse analysera vad som påverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrån en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer med unga män i åldrarna 22-26 år. Materialet har sedan analyserats utifrån två sociologiska perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi. I min analys av materialet fann jag två kärnkategorier. Den första var kategorin ung och stigmatiserad, vilken genomsyrades av informanternas upplevelse att de som unga inte alltid får chansen att visa vad de går för. Men också att de som unga helt enkelt inte har hunnit skaffa sig tillräckligt med erfarenhet eller nätverk. Detta kan bero på den förlängda etableringsprocessen som även forskningen i ämnet tar upp. Den andra kärnkategorin jag fann var socialt stöd, vilken var av en betydande roll när det gäller informanternas situation som arbetslösa. Stöd visade sig nämligen höja motivationen till att ta sig ur deras arbetslöshet. Fanns det inget stöd från tillexempel familjemedlemmar tenderade detta istället att ge informanterna upplevelser av skam över sin situation och därmed även en lägre motivation för vissa av dem. Informanterna blev även färgade av hur deras närmaste omgivning såg på dem som arbetslösa, vilket också påverkade hur de upplevde att övriga samhället värderade dem. / This paper will address unemployment among young adults who now find themselves in an action program through a specific company here in Sweden, whose work, among other things, aims to help long-term unemployed into employment. The purpose of the study is based on the informants' experience analyzing what affects their particular unemployment. I have based the study on a qualitative method and conducted six interviews with young men aged 22-26 years. The material was then analyzed and based on two sociological perspectives: symbolic interactionism and emotion sociology. In my analysis of the material I found two corecategories. The first category is young and stigmatized and this category was imbued with that young people not always get the chance to show what they can do. But also because they simply have not yet acquired enough experience or networks. This may be due to the extended provisioning process that research on this subject raises. The other corecategory is social support, wich had a significant role in the informants' situation as unemployed. Support turned out to increase the motivation to get out of their unemployment. If there was no support from families, informants tended to feel ashamed about their situation and thus tended to give a lower motivation for some of them. The informants were also affected by how the people around them viewed them as unemployed, which in turn affected how they felt the rest of society valued them.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-31695 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Elander, Sophia |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds