Mot bakgrunden av ett medielandskap där datorspel tar en allt större plats av vår vardag, har ett spels strukturer och sexinnehåll undersöks. I syfte att problematisera betydelsen av sex i datorspel, samt att vidga spelforskningen, har The Witcher 3: Wild Hunt (CD Projekt RED 2015) valts att undersökas mot narratologins fabula. Det är främst fabulans strukturella element (Bal 1997) som legat till grund för den teoretiska anknytningen. Metoden kvalitativ textanalys har genomförts  utifrån en verktygslåda för kvalitativa spelanalyser (Consalvo & Dutton 2006). Undersökningen har använt sig av en närgående läsning av materialet genom aktivt spelande (Aarseth 2004). Resultatet har genom teorin påvisat att datorspelets strukturer av sex bär med sig föreställningar om misogyni och manligt privilegium. Strukturerna anses också trivialisera prostitution och göra sexet till lättsam pornografi.

Pornografi är idag ett utbrett fenomen och dygnet runt har alla svenskar med internetuppkoppling och en mobiltelefon fri tillgång till pornografiskt material. I Folkhälsomyndighetens (2017) rapport uppger 87 % av unga män och 48 % av unga kvinnor i Sverige att de frekvent konsumerar pornografi. Samtidigt beskrivs pornografin bli mer våldsam och upprätthåller destruktiva könsstrukturer som motverkar ett jämställt samhälle. Stora delar av forskningen om pornografi har män som studieobjekt och vår studie syftar därför till att undersöka tio kvinnors perspektiv på pornografi. Vår studie undersöker explicit unga, porrkonsumerande kvinnors attityder till pornografi och de könsstrukturer som existerar i pornografin. Vidare undersöker vi om kvinnorna upplever att dessa föreställningar om kön påverkar deras egen sexualitet.  Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv, konventionell innehållsanalys som ansats. Teorierna som används är Hirdmans teori om könsmaktsordningen, Gagnon & Simons teori om sexuella skript samt Banduras teori om social inlärning.  Resultaten visar att kvinnornas attityder till pornografi är tätt sammanflätat med de könsstrukturer som de upplever återspeglas i pornografin. Många av intervjupersonerna upplever negativa eller ambivalenta attityder till pornografi därför att den upplevs våldsam, misogyn och objektifierande. Vidare upplever majoriteten av intervjupersonerna att könsstrukturerna i pornografin har påverkat deras egen sexualitet i form av ökad kroppsmedvetenhet, förskjutna sexuella gränser och svårigheter att säga nej till vissa sexuella praktiker. Resultatet visar även att många av intervjupersonerna upplever att andras konsumtion av pornografi påverkat deras sexualitet i form av förväntningar, dominans och våldsutsatthet.

<p>Undersökningen tar avstamp i den dominerande radikalfeministiska pornografianalysen och normer kring kvinnors sexualitet. Dess syfte är att undersöka hur feministiska porrkonsumerande kvinnor förhåller sig till pornografi. Undersökningsmaterialet har skapats genom fem samtalsintervjuer som fokuserar på feminism i relation till pornografi, normer kring kön och sexualitet samt pornografin, med inriktning på bransch, innehåll och konsekvenser. Utgångspunkten är teorier om heteronormativitet, feminism och en förståelse av porr som tal kring sex. Slutsatserna jag drar utifrån informanternas utsagor är de använder sig av olika feministiska förståelser i talet om pornografi. De förhåller sig aktivt, kritiskt och feministiskt till pornografi i sin konsumtion och genom tal och handling utmanar de normativa föreställningar om kön och sexualitet.</p>

Undersökningen tar avstamp i den dominerande radikalfeministiska pornografianalysen och normer kring kvinnors sexualitet. Dess syfte är att undersöka hur feministiska porrkonsumerande kvinnor förhåller sig till pornografi. Undersökningsmaterialet har skapats genom fem samtalsintervjuer som fokuserar på feminism i relation till pornografi, normer kring kön och sexualitet samt pornografin, med inriktning på bransch, innehåll och konsekvenser. Utgångspunkten är teorier om heteronormativitet, feminism och en förståelse av porr som tal kring sex. Slutsatserna jag drar utifrån informanternas utsagor är de använder sig av olika feministiska förståelser i talet om pornografi. De förhåller sig aktivt, kritiskt och feministiskt till pornografi i sin konsumtion och genom tal och handling utmanar de normativa föreställningar om kön och sexualitet.

Den radikala utveckling som skett inom teknologin har medfört att pornografiskt material har fått en spridning i samhället, vilket inneburit att synen på pornografi har förändrats. Syftet med denna studie är att undersöka vuxnas föreställningar av pornografi. För att få en djupare förståelse för dessa föreställningar består det empiriskt insamlade materialet av kvalitativa intervjuer med tio vuxna individer, där könsfördelningen varit jämn. Informanterna har gett sin subjektiva tolkning av vad sexualitet, erotik och pornografi är för dem, och delat med sig av sina erfarenheter av pornografi. Studiens resultat visar att det finns könskillnader i kvinnornas och männens föreställningar av pornografi. Denna distinktion märks framförallt i konsumtionsmönster, där männen är de som använder pornografi i större och mer regelbunden utsträckning. Kvinnorna påverkas av den framställning som görs av kvinnan som objekt i pornografiskt material varför majoriteten helt tagit avstånd från det. Skillnader märks även i själva talet om pornografi, där kvinnorna ser en svårighet i att prata om detta vilket även vissa män bekräftar då de väljer att inte tala om pornografi i kvinnors närvaro. Detta kan tyda på att genusstrukturer som existerar i samhället påverkar kvinnor, såväl som män, i synen på vad som förväntas av respektive kön.

Denna studie är en undersökning om vad vi har för möjligheter att genom konst skapa samtal om pornografi med unga. Många lärare upplever en kunskapsbrist i hanteringen av frågor som rör pornografi och saknar konkreta pedagogiska strategier på hur kommunikation inom detta område ska behandlas. Som blivande bild- och medialärare ser jag konstens tillgång i att skapa samtal om svåra frågor som sådana om pornografi. I undersökningen har jag samlat in erfarenheter från verksamma pedagoger och konstnärer som behandlar området pornografi. Jag har även låtit en egen konstnärlig process varit en del av undersökningen, i samklang med undersökandet av konsten som medium där det visuella material som skapas bearbetar och förstå de insikter som kommer fram ut av undersökningen. Studien antar ett fenomenologiskt förhållningssätt och har sina teoretiska utgångspunkter i texter av Donna Haraway, Elisabeth Grosz samt Anja Hirdman. Studien ger olika pedagogiska perspektiv och på så sätt olika verktyg för framtidens lärare som arbetar med temat pornografi och konst med unga. Denna studie visar på att vi kan komma långt med attanvända konsten som uttrycks- och kommunikationsmedel för att beröra ämnet pornografi. Det finns en stor tillgång att uttrycka sig med konst och konsten har en kraft att tala till oss på ett sätt text eller tal misslyckas med.

Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap om hur undervisande lärare uppfattar elevers tillgång till pornografi i förhållande till sex- och samlevnadsundervisning. Syftet behandlas utifrån tre forskningsfrågor vilka berör lärares uppfattningar om elevers tillgång till pornografi, lärares uppfattningar om vad som är essentiellt att lyfta fram i sex- och samlevnadsundervisningen och lärares uppfattningar om skolan har ett ansvar att bemöta pornografi. Studien har sin ansats i en kvalitativ insamlingsmetod och består av semistrukturerade intervjuer med åtta undervisande lärare i årskurs 6. Den insamlade empirin från intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Analysen har resulterat i temana digitalisering, värdegrund och erfarenhet. Samtliga lärare uppfattar att skolan har ett ansvar att bemöta pornografi. Parallellt med det ansvaret uppfattar lärarna även utmaningar i att behandla pornografi i sex- och samlevnadsundervisning.Slutsatsen presenterar således ett didaktiskt dilemma inom ett outforskat område.

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet.

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet.

<p>Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet.</p>