Denna studie undersökte ett tämligen outforskat område som vi anser borde uppmärksammas: vad det innebär att arbeta som ung chef inom offentlig sektor idag. Studiens urval utgick ifrån en medelstor kommun i Sverige där fyra unga chefer valdes ut. Det utfördes sju deltagande observationer som lade grunden för fyra intervjuer, dessa hade en grund i en etnografisk metodansats. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes ett symboliskt interaktionistiskt synsätt, kombinerat med utvalda begrepp från Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hochschilds emotionssociologi. Resultatet delas upp i fyra övergripande teman: vad innebär det att arbeta som chef?, det sociala klimatet på arbetsplatsen, hur ung ålder spelar in på chefsrollen och hur medarbetarnas ålder påverkar chefernas förhållningssätt. Under det första temat diskuteras chefernas generella chefsroll och vad det innebär, exempelvis begränsningar. I det andra temat diskuteras användningen av stämningsreglerande i form av humor samt användning av tydlig kommunikation. Det tredje temat lyfter chefernas egen beskrivning på de som unga chefer samt omgivningens syn. Och i det sista temat redovisar vi för chefernas syn på sina medarbetare utifrån ålder.

Up to 15-20 percent of all diagnosed pregnancies in Sweden end in miscarriage but despite the significant number of miscarriages, research shows that it is still a stigmatized experience that is rarely a discussed topic in Western culture. The aim of this study is to deepen the understanding of women’s experiences of miscarriage and how their emotions are met from the people around them such as family and friends but also institutions that provide healthcare. The study uses a qualitative method and is based on eight semi-structured interviews that were analyzed with thematic analysis. Theories that have been used are symbolic interactionism and Thomas J. Scheff’s theory of social bonds and shame. The findings show that the emotions that come from experiencing a miscarriage is a social product created within the interactions of other people. Furthermore, the experience of miscarriage does not have a place in our culture and there are few cultural scripts of how to confront the emotions of women who miscarry. For many women, the message they receive is that her grief is not accepted or entitled.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en sociologisk förståelse av anknytning mellan vuxna samt att bidra teoretiskt till relationell sociologi och emotionssociologi. Studiens frågeställningar fokuserar på hur människor värderar och reagerar på anknytningsrelaterade interaktioner. Arbetet är dels teoretiskt, där anknytningsteori korsbefruktas med sociologisk roll- och handlingsteori, och dels empiriskt, där personer intervjuas om sina nära relationer. Empirin tolkas hermeneutiskt, vilket leder till att teoretiska antaganden ifrågasätts och att teorin revideras och kompletteras. Resultatet relateras slutligen till annan relevant teoribildning. En slutsats är att människor bedömer om omsorg kommer att ges på önskat sätt genom att utvärdera varandras förståelse för och vilja att spela sina roller som omsorgsgivare respektive omsorgstagare. Olika människor fokuserar då på olika aspekter, vilket ger dem olika anknytningsstilar och olika sätt att bygga positiva självbilder. Arbetet visar också hur anknytningsrelaterade impulser efter funktionell adaption kan motivera människor till att bland annat inleda och upprätthålla relationer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka socialarbetares arbete samt upplevelse av arbetet med våldsutsatta kvinnor. I studien har vi undersökt detta utifrån att ta reda på hur detta arbete ser ut som utförs av socialarbetarna samt hur socialarbetarna både känslomässigt upplever och använder sig av emotioner i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Detta besvarades genom att ta del av socialarbetarnas egna berättelser om sitt arbete genom semistrukturerade intervjuer. Socialarbetarna är anställda inom olika myndigheter som arbetar med våldsutsatta kvinnor i södra Sverige. Vårt empiriska material har analyserats tillsammans med tidigare forskning och teori, där våra teoretiska utgångspunkter är gräsrotsbyråkrati och emotionssociologi. Studien visar på att våra respondenter har god kunskap om arbetet med våldsutsatta kvinnor som de även upplever vara meningsfullt trots att det är ett känslosamt arbetsområde. Då det är ett känslosamt arbete upplever respondenterna att de ibland behöver hålla en professionell mask för att underlätta hanteringen av de känslor som uppstår i möte med den våldsutsatta. Det framkommer även att respondenterna på olika sätt använder sig av bedömningsinstrumentet FREDA där samtliga upplever att det underlättar arbetet. Hälften av respondenterna upplever samtidigt detta instrument som ett hinder då det inte passar alla typer av våld och kvinnor. Trots att vår lag tydligt beskriver hur arbetet ska se ut, upplever respondenterna att det inte alltid når upp till denna lag. Vi kan inte dra några generella slutsatser kring hur alla socialarbetare agerar i arbetet med våldsutsatta kvinnor i Sverige. / The aim of this qualitative study is to examine the work performed by social workers and their experience of conducting abused women. In this study, this is examined on the basis of finding out how the work is performed by the social workers and how the social workers both emotionally experience and use emotions in the line of work. Moreover, this was answered by studying the social workers' own stories about their work through semi-structured interviews. The social workers participating in the interview were employed by various establishments who work with women exposed to violence in southern Sweden. Furthermore, the empirical material was analyzed together with previous research and theory, where the theoretical starting points were Street–Level Bureaucracy and sociology of emotions. The study displays that our respondents have good knowledge concerning their work with abused women, also they find their jobs meaningful despite the fact that it is emotionally challenging. To manage the strains the respondents are required to keep a professional mask to facilitate the handling of emotions that arise in the accouterment with the abused women. Henceforth, they use the assessment tool FREDA in different ways, to facilitate their work. However, at the same time, half of the respondents’ experience that the instrument may be an obstacle as it does not suit all types of violence and women. Although the Swedish law has clear descriptions’ on how the work should be performed, the respondents feel that it is not always possible to acquire it. Finally, no general conclusions can be drawn about how all social workers act in their work with abused women.

Abstract This study is based on a qualitative observational study of sex education. The observations were carried out in four classes in a high school year 1 in southwest Sweden. The purpose was to create an understanding of how society's discourse on relationships, consent and sexuality is expressed among students. In the study, the reactions and word choices used by the students were observed. The reactions were interpreted as an expression of the norms that the students learned from gender socialization, which are heteronormative. The theories applied in the study are sociology of emotions, which means the difference between emotions and feelings and their expression. Discourse was chosen as a theory and means that the language of one's surroundings is how one percieves it. Finally, gender socialization was chosen as a concept to describe and analyze the norms, values, and perceptions the indivitual has grown up in that govern one's behavior. The metod used to analyze the empiric discourse analysis to understand the way in which student's behavior reflects society. The study is also based on reflexive methodology, which means that the researcher's previous knowledge of the subject helps one understand the whole.  The result of the study was that the student's reactions and ideas show that the discourse they refer to is heteronormative. The sociological contribution is to increase knowledge about the effects that arise with and without sex education, so that they themselves can influence their lives and surroundings. / Studien bygger på en kvalitativ observationsundersökning av sexualundervisning.Observationerna genomfördes i fyra klasser i en gymnasieskola i årskurs 1 i sydvästraSverige. Syftet var att skapa en förståelse kring hur diskursen samhället har kring relationer,samtycke och sexualitet uttrycker sig bland eleverna. I studien observerades de reaktioner ochordval som eleverna använde. Reaktionerna tolkades som ett uttryck för de normer someleverna lärt sig genom könssocialisation, vilka är heteronormativa. De teorier som tillämpas istudien är emotionssociologi som innebär skillnaden mellan känslor och emotioner samt derasuttryck. Diskurs valdes som teori och innebär att språket om sin omgivning är så en uppfattarden. Till sist valdes könssocialisation som begrepp för att beskriva och analysera de normer,värden och föreställningar individen vuxit upp i som styr ens beteenden.Metoden som användes för att analysera empirin var diskursanalys för att förstådet sätt som elevernas beteende speglar samhället. Studien utgår även från reflexivmetodologi som innebär att de förkunskaper forskaren har kring ämnet hjälper en att förståhelheten.Resultatet av studien blev därmed att elevernas reaktioner och föreställningar visar påatt diskursen de relaterar till är heteronormativ. Det sociologiska bidraget är att öka kunskapkring vilka effekter som uppstår med och utan sexualundervisning, för att de själva ska kunnapåverka sitt liv och omgivning.

The purpose of this study is to examine the perceived freedom of discretion and emotional labour of travel service officers in relation to the austerity in political decisions. The study aims to raise the importance of travel service officers' role in people with reduced mobility lives and ability to move freely and without obstacles in society. The study uses Lipsky’s theory of Street-level bureaucracy to highlight what kind of work travel service officers do, and to analyse their perceived freedom of discretion. Together with Hochschild’s thoughts on emotional labour, which aims to point this study in the right direction when it comes to travel service officers' outlook on emotional labour in their work. The study’s empirical data consists of 10 qualitative interviews lasting approximately 45-60 minutes each. Since the aim is to gain an understanding of how the travel service officers experience their discretion and emotional labour, a phenomenological approach is utilized. The justification for the qualitative approaches is that the focus of the study is on the lived experiences of the travel service officers; human behaviour. The analysis of the collected material of the interviews resulted in 3 themes, The relationship in conversation with customers, the importance of work experience and different roles in the work of travel service officers. The study shows how work experience at the travel service government as an officer affects which role an officer takes on, and how that role affects how they view their discretion and essentially how they perceive their emotional labour as well. The study finds that officers with longer experience tend to have a more personal role with the customers, and the officers with shorter experience tend to take an approach of more authority.

This essay discusses the relationship between the employees at Swedish municipalities working at labor market units and their participants. The aim is to understand how their big room for action affects how they see their role and what this does to the help they are able to give the participants. The aim is also to give insight into how other organizations play a role in the creation of trust between the participants and the employees. This is done by breaking down the aim in two different questions: Question 1: How do the employees in labor market interventions view their service based on their room for action within the business and how does this affect their relationship with the client? Question 2: How do the employees use their room for action to help the participants orient themselves in the authority landscape? The data has been collected using a qualitative method and interviews with ten employees at four municipalities have been conducted. The theories used are aspects from the following theories: emotion sociology, professionalism and grassroots bureaucrats. The main findings are that the employees use their own personal life and personalities to make connections with the participants. They go outside of the realm of their job if they think it will help the participants and every employee makes a distinction in where to draw the line regarding what is part of their job.

Vår tids reformering inom den offentliga sektorn har genererat stora organisatoriska förändringar för den svenska socialtjänsten. Implementeringen av New public management [NPM] och en evidensbaserad praktik [EBP] har resulterat i en marknadsstyrd verksamhet med fokus på effektivitet och produktivitet. Där intentionen om att förbättra och utveckla verksamheten främst genererat ökade dokumentationskrav och fler administrativa arbetsuppgifter för den enskilde socialsekreteraren, vilket följaktligen resulterat i mindre klientnära arbete och en mer stressfylld arbetssituation. En arbetssituation som utifrån dess allvarsamma karaktär blivit ett omtalat ämne för både samhällsforskning, fackförbund och yrkesverksamma socionomer. Mot bakgrund av socialtjänstens arbetsförhållanden avser denna studie att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation utifrån myndighetens utmanande arbetsmiljö, etisk stress samt de motstridiga krav som förekommer i yrkesutövandet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av Hoschilds teorier om emotioner, Karaseks krav-och kontrollmodell samt teorier om etisk stress strävat efter förståelse för socialsekreterarens komplexa yrkesutövning och arbetssituation. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med socialsekreterare verksamma inom individ och familjeomsorgens myndighetsutövning och påvisar i likhet med tidigare forskning på fältet att arbetsbelastningen inom verksamheten är hög. Att de organisatoriska kraven är omfattande och att stressnivån i längden påverkar socialsekreterarens välmående och hälsa. Studien visar att socialtjänstens nuvarande arbetsmiljö bidrar till att flera engagerade socionomer söker sig bort från verksamheten för att inte riskera att drabbas av ohälsa. Empirin synliggör också att bristen på återhämtning ofta skapar en obalans mellan känslan av krav och kontroll, vilket på sikt kan leda till att socialsekreterarens etiska engagemang omvandlas till etisk stress. Genom att synliggöra myndighetsutövande socialsekreterares arbetsmiljö utifrån ett etiskt perspektiv, finns förhoppningen om att vår studie, trots sin ringa storlek, ska bidra till en ny nyans inom forskningsfältet och på så vis medverka till att yrkets etiska aspekter förändras till det bättre. / The reform of our time in the public sector has generated major organisational changes for the Swedish social services. The implementation of New public management [NPM] and an evidence-based practice [EBP] has resulted in a market-driven organisation focused mainly on efficiency and productivity. Reforms that were implemented with the intention of improving and developing the Swedish social service, but instead led to increased documentation requirements and more administrative tasks for the individual social worker, consequently resulting in less client-related work and a more stressful work situation. A working situation which, due to its serious nature, has become a topic of discussion for social research, trade unions and professional social workers. With serious shortcomings within social services regarding the working conditions of social workers, this study aims to investigate how social workers experience their work situation based on the challenging work environment due to the authorities processes, ethical stress and the conflicting demands that occur in their professional practice. The study is based on a qualitative research approach, using Hoschild's theories of emotions, Karasek's demand and control model and theories of ethical stress, we sought to understand the complex professional practice and work situation of the social worker. The empirical data consists of qualitative interviews with social workers working within personal and family counselling services and demonstrates, as previous research in the field has, that the workload within the agency is highly demanding. The organisational requirements are extensive and that the level of stress in the long term affects the well-being and health of the social worker. The study shows that the authorities lack understanding of the working environment which contributes to several engaged social workers turning away from social services so as not to risk suffering from ill health. The empirical evidence also shows that the lack of recovery often creates an imbalance between the sense of demand and control, which overall can lead to the social worker's ethical commitment being transformed into ethical stress. By making visible the working environment of social workers in public authorities from an ethical perspective, it is hoped that our study, despite its small size, will contribute to a new nuance in the research field, we hope furthermore to contribute to a change in the ethical aspects of the profession for the better.

Följande studie syftar till att undersöka behandlingspersonalens perspektiv om hur arbetet på särskilda ungdomshem (SIS-hem) för flickor ser ut i praktiken samt öka kunskapen om hur det relationsskapande arbetet fungerar inom tvångsvård. Mer specifikt kommer relationen mellan behandlingspersonalen och flickorna på SIS-hem att undersökas utifrån behandlingspersonalens perspektiv. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med behandlingspersonal, som är eller har varit anställda under det senaste året på något av de SIS-hem i Sverige som tar emot flickor. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av begreppet makt, Michel Foucaults teori om maktens olika former och Arlie Russell Hochschilds emotionssociologi. Studiens slutsatser belyser att fenomenet makt ständigt förekommer i relationen mellan personalen och flickorna, samtidigt som makten dessutom kommer till uttryck i alla dess olika former likväl i relationen som i det dagliga arbetet. Relationerna utgörs av kommersialiserade relationer där personalens relationsskapande arbete präglas av ett emotionellt lönearbete, där de anpassar både sina känslor och emotioner utifrån vad som anses acceptabelt utifrån de organisatoriska målen. Anledningen till att studien har genomförts är för att belysa personalens perspektiv samt bidra med andra aspekter av tvångsvård. / The following study aims to examine the treatment staff's perspective on how the work at special youth homes (SIS-homes) for girls looks like in practice and to increase knowledge of how the relationship-building work functions within compulsory care. More specifically, the relationship between the treatment staff and the girls in SIS-homes will be examined from the perspective of the treatment staff. The study was conducted through semi-structured interviews with treatment staff, who are or have been employed during the past year at one of the SIS-homes in Sweden for girls. The results from the interviews have been analyzed using the concept of authority, Michel Foucault's theory of the different forms of power and Arlie Russell Hochschild's sociology of emotions. The study's conclusions highlight that the phenomenon of authority constantly occurs in the relationship between the staff and the girls, while power is also expressed in all its different forms, both in the relationship and in the daily work. The relationships consist of commercialized relationships where the staff's relationship-building work is characterized by emotional wage work, where they adjust both their feelings and emotions based on what is considered acceptable in accordance with the organizational goals. The reason why the study has been conducted is to shed light on the staff's perspective and to contribute with other aspects of compulsory care.

Syftet med studien har varit att undersöka kvinnors upplevelse av otrygghet. Detta genom frågeställningar som berör otrygghetens uppkomst, kvinnornas emotioner och handlande i otrygga situationer. Ett hermeneutiskt och kvalitativt synsätt har använts med en abduktiv ansats. Tio kvinnliga studenter på Linköpings universitet har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer och foto-elicitering. Analysstrategin som använts är tematisk analys, vilket lett till ett resultat med fyra teman - yttre faktorer, emotioner, handlade och rutiner. Alltifrån mörker och ensamhet till uppfostran och medier påverkar upplevelsen av otrygghet, visar resultatet. Emotioner som uppstår i otrygga situationer är exempelvis stress, rädsla och oro. Dessa kan sedan vara drivmedlet till att kvinnorna handlar på ett visst sätt, exempelvis går fortare. Vissa delar av handlandet är dessutom rutiner. Sist visar resultatet att kvinnors otrygghet reproduceras genom handlande, men även genom språk och medier. Genom en figur visas det hur otrygghet kan härledas och förstås. / The purpose of this study has been to examine women’s feeling of insecurity. It has been done through questions concerning the occurrence of insecurity, women’s emotions and acting in unsafe situations. A hermeneutic and qualitative approach has been used with an abductive approach. Ten female students from Linköping University have been interviewed through semistructured interviews and photo-elicitation. The analysis strategy used is thematic analysis, which has led to a result and a figure with four themes - external factors, emotions, actions and routines. Everything from darkness and loneliness to upbringing and media affect the experience of insecurity, the result shows. Emotions that arise in unsafe situations include stress, fear and anxiety. These can be the driving force for women to act in a certain way. Some parts of their actions are also routines. Finally, the results show that women's insecurity is reproduced through actions, but also through language and media.