Abstract This study is based on a qualitative observational study of sex education. The observations were carried out in four classes in a high school year 1 in southwest Sweden. The purpose was to create an understanding of how society's discourse on relationships, consent and sexuality is expressed among students. In the study, the reactions and word choices used by the students were observed. The reactions were interpreted as an expression of the norms that the students learned from gender socialization, which are heteronormative. The theories applied in the study are sociology of emotions, which means the difference between emotions and feelings and their expression. Discourse was chosen as a theory and means that the language of one's surroundings is how one percieves it. Finally, gender socialization was chosen as a concept to describe and analyze the norms, values, and perceptions the indivitual has grown up in that govern one's behavior. The metod used to analyze the empiric discourse analysis to understand the way in which student's behavior reflects society. The study is also based on reflexive methodology, which means that the researcher's previous knowledge of the subject helps one understand the whole.  The result of the study was that the student's reactions and ideas show that the discourse they refer to is heteronormative. The sociological contribution is to increase knowledge about the effects that arise with and without sex education, so that they themselves can influence their lives and surroundings. / Studien bygger på en kvalitativ observationsundersökning av sexualundervisning.Observationerna genomfördes i fyra klasser i en gymnasieskola i årskurs 1 i sydvästraSverige. Syftet var att skapa en förståelse kring hur diskursen samhället har kring relationer,samtycke och sexualitet uttrycker sig bland eleverna. I studien observerades de reaktioner ochordval som eleverna använde. Reaktionerna tolkades som ett uttryck för de normer someleverna lärt sig genom könssocialisation, vilka är heteronormativa. De teorier som tillämpas istudien är emotionssociologi som innebär skillnaden mellan känslor och emotioner samt derasuttryck. Diskurs valdes som teori och innebär att språket om sin omgivning är så en uppfattarden. Till sist valdes könssocialisation som begrepp för att beskriva och analysera de normer,värden och föreställningar individen vuxit upp i som styr ens beteenden.Metoden som användes för att analysera empirin var diskursanalys för att förstådet sätt som elevernas beteende speglar samhället. Studien utgår även från reflexivmetodologi som innebär att de förkunskaper forskaren har kring ämnet hjälper en att förståhelheten.Resultatet av studien blev därmed att elevernas reaktioner och föreställningar visar påatt diskursen de relaterar till är heteronormativ. Det sociologiska bidraget är att öka kunskapkring vilka effekter som uppstår med och utan sexualundervisning, för att de själva ska kunnapåverka sitt liv och omgivning.

Studiens syfte är att undersöka och analysera föräldrars emotionella upplevelser som anhöriga till ett barn med ätstörning. Uppsatsens frågeställning centrerar sig kring ett utforskande av föräldrarnas emotionella upplevelser. Genom ett teoretiskt ramverk utifrån systemteori samt emotionssociologi undersöks och analyseras föräldrarnas emotionella upplevelser under barnets sjukdomstid. Detta genomförs genom en tematisk analys, där det empiriska materialet inhämtats av självbiografiska böcker skrivna av föräldrar till barn med ätstörning. Föräldrarnas emotionella upplevelser har genom studiens resultat och analys visat på ett brett spektrum där de känslomässiga aspekterna är mångfacetterade och nyanserade till sin karaktär. Genom studien blir det tydligt hur ätstörningen som initialt drabbat det enskilda barnet, utgör känslomässiga påfrestningar även för föräldrarna och eventuella syskon i familjen. I navigeringen av sjukdomens omfattande och mångdimensionella labyrint upplever föräldrarna ett flertal känslomässiga utmaningar vilka relaterar till barnets sjukdomstillstånd. Studien lyfter ett anhörigperspektiv där föräldrarnas självbiografier ger tillgång till olika tankar, känslor och upplevelser som existerar, skiftar och förändras i deras värld under barnets sjukdomstid. Sammantaget visar uppsatsens resultat en komplexitet av de känslomässiga påfrestningar och emotionella upplevelser som föräldrar till ett barn med ätstörning genomgår. En komplexitet som är av betydande vikt för det sociala arbetet att förstå och inkludera i det professionella arbetet. / The purpose of the following study is to examine and analyze the emotional experiences of parents as relatives of a child with an eating disorder. The research question of the paper focuses on exploring the emotional experiences of parents. Through a theoretical framework based on systems theory and emotion sociology, the emotional experiences of parents during the child's illness are examined and analyzed. This is done through a thematic analysis, where the empirical material is gathered from autobiographical books written by parents of children with eating disorders. The parents' emotional experiences, as revealed by the study's results and analysis, demonstrate a wide spectrum where the emotional aspects are multifaceted and nuanced in nature. The study highlights a relative perspective where the parents' autobiographies provide access to various thoughts, feelings, and experiences that exist, shift, and change in their world during the child's illness. Overall, the results of the paper illustrate the complexity of the emotional strains and experiences that parents of a child with an eating disorder undergo. This complexity is of significant importance for social work to understand and incorporate into practice.