No description available.

Bakgrund: I Sverige utgör patientgruppen som har haft stroke en stor del i den somatiska sjukvården. Stroke anses vara en av de främsta orsakerna till invalidisering ur ett internationellt perspektiv. Patienterna upplever fysiska och psykiska förändringar som oftast blir mer hanterbara genom de anhörigas stöd. Sjuksköterskor har ett stort ansvar över patienternas vård och är en viktig del i vårdteamet. Problem: Sjuksköterskor upplever svårigheter i att göra de anhöriga delaktiga i vården kring patienterna samt att utforma en hållbar vårdplan som kan fortsätta i hemmet. Syfte: Ur ett anhörigperspektiv beskriva upplevelser av att vårda en närstående som har haft stroke. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: De anhöriga upplevde en utmaning i att ge vård då ansvaret kom plötsligt och medförde stora livsförändringar. En ständig oro och rädsla var närvarande och familjerelationerna var förändrade. Allteftersom tiden fortlöpte upplevde de anhöriga att de kunde skapa kontroll över den förändrade livssituationen och finna mening. Slutsats: För att skapa en förhöjd delaktighet behöver vårdplanen tidigt utformas tillsammans med de anhöriga och ansvaret över vården behöver tilldelas dem utifrån deras förmåga och i en långsam takt. / Background: In Sweden, the patients who have suffered a stroke account for a significant amount of cases in the somatic care. Seen from an international perspective, stroke is considered to be one of the prime reasons for incapacitation. Patients can experience both physical and psychological changes which generally become more manageable with support from relatives. Nurses have a vital responsibility for the patients’ care and an important role in the healthcare team. Problem: Nurses are experiencing difficulties in making the relatives involved in the patient’s healthcare and to develop a sustainable care plan which can proceed at home. Aim: To describe the care experiences of the stroke patient’s relatives. Method: A literature review with a descriptive analysis. Results: The relatives experienced a challenge in providing care when the responsibility suddenly came and brought great changes. A constant worry and fear were present and family relationships were altered. As time progressed, the relatives felt that they could gain control of the changed life situation and find meaning. Conclusion: To create enhanced participation, the healthcare plan needs to be designed in an early stage together with the relatives. The responsibility of the care needs to be allocated to the relatives on the basis of their ability and in a slow pace.

SAMMANFATTNING Introduktion: Idag lever 130 000 till 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom och det är en siffra som förväntas öka åren framöver. Majoriteten av patienterna inom slutenvården är äldre patienter över 65 år.  I och med att förekomsten av demenssjukdom förväntas öka med åldern, har en stor del av de inneliggande patienterna också en demenssjukdom. För patienter med demenssjukdom är den emotionella tryggheten av stor betydelse och anhörigas närvaro och deltagande i vården likaså. Sjuksköterskor känner stor osäkerhet inom vårdandet av denna patientgrupp.  Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med demenssjukdom och deras anhöriga upplever primär- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Studien har en kvalitativ ansats. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databasen PubMed och Cinahl. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades utifrån en vedertagen granskningsmall och analyserades genom att gruppera resultatet och utifrån empiriska upplevelser bilda en slutsats (induktiv ansats). Utifrån detta skapades två teman.  Resultat: Resultatet avseende hur patienter med demenssjukdom och deras anhöriga upplever primär- och slutenvården identifierades till två teman. Patienter med demenssjukdom beskrev upplevelse av isolering, osäkerhet och bristande förmåga att känna igen sig. Anhöriga till patienter med demenssjukdom beskrev upplevelse av svårigheter att navigera mellan osäkerhet och hitta trygghet i att vara i goda händer.  Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att det finns behov av att anpassa av primär- och slutenvård för patienter med demenssjukdomar. Vidare bör primär- och slutenvård kommunicera och inkludera anhöriga mer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka anhörigkonsulentens upplevelse av anhörigas roll med ett fokus på upplevelsen av anhöriga som befinner sig mitt i livet. Detta då denna period i livet kan präglas av många relationer och tillhörande till många livsområden som kan ändra förutsättningarna. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Detta för att komma åt anhörigkonsulentens upplevelse av anhörigas roll. Resultatet visar på att rollen som anhörig kan påverka både livskvaliten, relationer och medföra behov för anhöriga. När anhöriga ses som en resurs och genom ett anhörigperspektiv i verksamheter blir inkluderade får detta positiva följder eftersom anhöriga besitter kunskap om sina egna och den närståendes behov.

Bakgrund: Tjugo procent av de som vårdar en närstående i Sverige idag är föräldrar som vårdar sina barn i hemmet. Vårdandet är så tidskrävande och omfattande att det innebär stor påfrestning för föräldrarna. Den kontinuerliga kontakten föräldrarna måste ha med sjukvården gör sjuksköterskan betydelsefull. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår en stödjande roll till anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att vårda sitt allvarligt sjuka barn. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs (2012) metod gjordes. Översikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar hämtade ur databaserna CINAHL och PubMed. Teman som utkristalliserade sig i artiklarnas resultat delades in i kategorier och subkategorier.  Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Första huvudkategorin “Diagnostillfället” beskriver föräldrarnas känslomässiga upplevelser och sjukvårdens betydelse i samband med diagnostillfället. Andra huvudkategorin “Upplevelser av det konstanta vårdandet” beskriver hur föräldrarna påverkats känslomässigt och socialt, den påverkan vårdarrollen haft på identiteten, svårigheter i kontakten med sjukvården samt det behov av hjälp och stöd som framkom. Diskussion: Resultatet diskuteras med Betty Neumans omvårdnadsteoretiska systemmodell som utgångspunkt. Föräldrarna påverkades på flera plan och sjukvården visade sig ha en betydande roll i detta. Föräldrarna beskrev behov av hjälp och stöd som sjukvården inte tillgodosåg i tillräcklig utsträckning. Sjuksköterskor behöver ha en helhetssyn med fokus på ett individ- och grupperspektiv i både bemötande och utformning av hjälp och stöd. / Background: Twenty procent of people giving care to a relative in Sweden today are parents who care for their severe ill child at home. The care is time-consuming and extensive and becomes a big strain for the parents. The continuous encounters with the health care makes the nurse’s role more significant. The nurse's competence description embrace a supportive attitude towards relatives. Aim: The aim of this study was to describe parents' experience of caring for their severe ill child. Method: A literature review in accordance to Fribergs (2012) method was carried out. The review is based on twelve scientific articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Themes that emerged in the results of the articles were sorted into categories and subcategories. Results: The results is presented in two main categories with associated subcategories. The first main category "diagnosis" describes parents’ emotional experiences and the significance of the health care system associated with the occasion of the diagnosis. The second main category "experiences of providing constant care" describes how parents are affected emotionally and socially, the impact the caring role had on the identity, difficulties in dealing with the health care system and the need for help and support that were identified. Discussions: The results are discussed using the Neuman systems model as a framework. The parents were affected on several levels and in relation to this the health care system played a significant role. The parents described need of help and support was not fully provided for. To meet these parents in the best way possible, nurses need to have a holistic view with an individual and a group perspective both in approach and design of the health care.

Background: Depression is a common condition that affects the life of the person suffering from depression as well as their surroundings. Relatives of the person suffering from depression are affected by the condition and among these the partner is one of the most affected. The partner can be affected both physically and mentally from living with a person suffering from depression. Aim: The aim of the study was to explore partners’ experiences of living with a person suffering from depression. Method: The chosen method for this study was a literature review. The data was collected through both systematic and unsystematic searches. Eight articles were included, both qualitative and quantitative. The analysis was conducted according to a model made for literature reviews, where the data was compiled and sorted into descriptive themes. Results: The results of this study yielded three themes of experiences, including one with two subthemes. (1) Experience of how the daily life is affected (subthemes: experience of living on another person’s terms, and experience of how the situation affects the mental and physical health). (2) Experience of the need for knowledge. (3) Experience of being able to cope with the situation. Conclusion: The study shows that partners of people with depression need to be more included in the patient’s care. They also need to be offered information and support to make it easier to cope with the situation. The results of the study also shows that more research is needed on the subject.

Bakgrund: Varje år avlider ett stort antal människor som haft behov av palliativ vård inför döden. Den palliativa vården ska generera ett lindrat lidande för såväl patient som anhörig. Sjuksköterskan är ansvarig för att såväl patient som anhöriga får god vård efter individuella upplevelser och behov. Problem: Sjuksköterskor upplever att det är svårt att skapa en god vårdrelation till anhöriga inom palliativ vård samt att kunna lindra deras lidande, då de upplever bristande kunskap och förståelse för anhörigas upplevelseperspektiv. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser när patienten vårdas palliativt. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Anhöriga upplevde övergivenhet till följd av ensamhet och social isolering. De upplevde ansvar gentemot patienten vilket orsakade oro och skuld. Genom tröst och trygghet kunde de anhöriga uppleva välbefinnande. Slutsats: Anhöriga behöver bli bekräftade och delaktiggjorda för att kunna uppleva välbefinnande och lindrat lidande när patienten vårdas palliativt. Förståelsen för anhörigas upplevelser kan kombinerat med ett genuint engagemang från sjuksköterskan bidra till ett gott stöd för anhöriga. Genom att stödja och delaktiggöra anhöriga på ett individanpassat sätt främjas deras livskvalitet och lidandet lindras. / Background: Each year a large number of people die who had the need for palliative care before death. Palliative care should generate a relieved suffering for both patient and family members. The nurse is responsible for giving good care to both patient and family members in relation to their individual experiences and needs. Problem: Nurses experience a hard time forming a good caring relationship to family members in palliative care and to relieve their suffering because of their lack of knowledge and understanding for family members experience perspective. Aim: To describe family members’ experiences when the patient is receiving palliative care. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis. Results: Family members experienced abandonment due to loneliness and social isolation. They experienced responsibility towards the patient, which caused anxiety and guilt. Through consolation and comfort the family members could experience well-being. Conclusion: Family members need to be acknowledged and involved to be able to experience well-being and relieved suffering when the patient is receiving palliative care. The understanding for the family members experiences can in combination with a genuine commitment from the nurse contribute to a good support for the family members. By supporting and making the family members involved in an individual way their quality of life can be fostered and their suffering be relieved.

Detta examensarbete fokuserar på medberoende, utifrån intervjuer med några som har växt upp med missbrukande föräldrar, och deras perspektiv angående livskvalité som medberoende personer. Syftet är att utifrån det psykosociala perspektivet, synliggöra risker med att växa upp i en missbruksfamilj som medberoende och hur det har påverkat utvecklingen av livskvaliteten i vuxen ålder. Studien består av forskningsstudier, litteraturgranskning och egen empirisk komponent, som omfattar intervjuer med fem medberoende personer varav tre har utvecklat eget missbruk som de har fått hjälp med.   Barn som växer upp i en dysfunktionell familj och utsätts för missbruksproblematik får diverse konsekvenser. Flertal vuxna barn till missbrukande föräldrar upplever att de hade växt upp i förtid och tog på sig den vuxnes roll. Instabila och opålitliga föräldrar gjorde att barnens tillvaro präglades av oorganiserad och komplicerad livsstil. Det ledde till att barnen kände sig ensamma och i ständig kamp om bekräftelse, någonting som följer med de till vuxen ålder. / This bachelor's thesis focuses on co-dependency from interview individual’s perspective who have their own experience in co-dependency from the childhood with one or both of their parents being dependent on alcohol or drug substance. The purpose of this thesis is to obtain an increased knowledge of the codependency phenomena based on the sociological perspective, reveal the risks of growing up in an addicted family as a co-dependent individual and how it has influenced the development of the quality of life in their adult age. Thesis consists of research studies, literature review and own empirical component which includes qualitative interviews with five cohabiting individuals, of which three have developed their own addiction they have received help for. The drawn conclusion is that co-dependency problem, just like substance abuse difficulty, is a complicated and ambiguous concept. Children who grow up in a dysfunctional family and are exposed to substance abuse problems from a young age, have different consequences. Many adult children of addicted parents experience that they were forced to grow up early and take upon the adult's role. Unstable and unreliable parents made the children's existence characterized by unorganized and complicated lifestyle where they felt alone and in constant struggle for confirmation, something that accompanies them into the adulthood.

Bakgrund: Efter den strokedrabbades insjuknande förändras partnerns aktivitetsroller och vardag. I examensarbetet syftar begreppet delaktighet på hur inkluderad partnern upplever sig få vara i rehabiliteringsprocessen. I rehabiliteringsprocessen är två av vårdpersonalens ansvarsområden att motivera patienten att träna samt inkludera de anhöriga. Syftet med examensarbetet var att identifiera hur delaktiga partners till strokedrabbade upplevde sig få vara i rehabiliteringsprocessen. Kvalitativ metod användes genom nätverksurval och semi-strukturerade intervjuer. Urvalet gjordes genom kontakt med tre olika enheter där tio informanter intervjuades via telefon. En kvalitativ innehållsanalys utfördes. I resultatet framkom att vissa av informanternas aktivitetsroller har förlorats då vissa livsområden var bortglömda av vården, till exempel sexuella aktiviteter. Delaktigheten i rehabiliterings-processen har varit beroende på vårdenhet och vårdpersonal. Slutsatsen var att när en person fick en stroke påverkades även partnern och andra närstående. Det framkom att det fanns en stor oro över den strokedrabbades hälsa hos de anhöriga när de inte fick ta del av viktig information. Informanternas utförande av meningsfulla aktiviteter blev begränsat. / Background: After the patient had a stroke, the partner´s activities and everyday life changes. Participation in this degree thesis refers to how included the partner feels in the rehabilitation process. In the rehabilitation process, two of the healthcare staff's responsibilities are to motivate the patient to exercise and to include the relatives. The aim of this degree thesis was to identify how partners to stroke patients experienced participation in the rehabilitation process. Qualitative method was used through network sample and semi-structured interviews. The selection was made through contact with three units, ten respondents were selected and interviewed by telephone. A qualitative content analysis was performed. The results showed some of the respondent´s activity roles have been lost in certain areas of life and was forgotten by healthcare, such as sexual activity. Participation in the rehabilitation process has depended on the care unit and care staff.  The conclusion was that when a person had a stroke, the partner and other relatives were also affected. The informants experienced anxiety when they didn´t receive important information about the stroke patient. The respondent´s performance of meaningful activities was limited.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vård och omsorg för anhöriga och närstående till människor med psykiska funktionshinder, samt att klarlägga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vår forskning och utförde totalt sex intervjuer.Vårt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och närstående ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrån de olika professionella företrädarna. Bemötandet och yrkesetiken är också essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kännetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en känsla av delaktighet. En av studiens slutsatser är att det kan finnas ett behov av en ny profession inom socialtjänsten. I Skandinavien utmärks socialt arbete traditionellt av casework, ett slutet samarbete mellan den enskilde medborgaren och den professionelle. Den nya professionen skulle istället fungera som en juridisk vägledare och ombud för alla familjemedlemmar i deras relationer till myndigheter och vårdgivare – en funktion som än idag lyser med sin frånvaro. / The aim of this essay is to examine the experiences of participation for families and next of kin with relations in the Swedish mental health care system. The study also includes the experiences of interactions with the medical professionals. Our focus has therefore solely been on the family members' point of view and not on the individual with mental issues or the professional establishment. To carry out this essay we have chosen a qualitative approach and have conducted a total of six interviews. Furthermore, the data gathered has been processed using Grounded Theory.The results show that the likelihood of families being involved in treatment increased with a good initial meeting with all the various professions that can be encountered in the treatment and support systems. Professional conduct is essential for preserving good ongoing relationships between the establishment and families and for the related parties ability to cope with their day to day lives. Good relationships between families and the medical professionals, with information flowing both ways, is therefore likely to generate a feeling of participation in the treatment process.One conclusion of the study is that there might be a need for a different kind of profession within the Swedish social work department. Social work in Scandinavia is traditionally associated with casework, a reserved joint work between one citizen and one professional representative. However, the new professional role would instead serve as a liaison between the families and the health care establishment – a function that to this day seems to be lacking.