Bakgrund: Tjugo procent av de som vårdar en närstående i Sverige idag är föräldrar som vårdar sina barn i hemmet. Vårdandet är så tidskrävande och omfattande att det innebär stor påfrestning för föräldrarna. Den kontinuerliga kontakten föräldrarna måste ha med sjukvården gör sjuksköterskan betydelsefull. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår en stödjande roll till anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att vårda sitt allvarligt sjuka barn. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs (2012) metod gjordes. Översikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar hämtade ur databaserna CINAHL och PubMed. Teman som utkristalliserade sig i artiklarnas resultat delades in i kategorier och subkategorier.  Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Första huvudkategorin “Diagnostillfället” beskriver föräldrarnas känslomässiga upplevelser och sjukvårdens betydelse i samband med diagnostillfället. Andra huvudkategorin “Upplevelser av det konstanta vårdandet” beskriver hur föräldrarna påverkats känslomässigt och socialt, den påverkan vårdarrollen haft på identiteten, svårigheter i kontakten med sjukvården samt det behov av hjälp och stöd som framkom. Diskussion: Resultatet diskuteras med Betty Neumans omvårdnadsteoretiska systemmodell som utgångspunkt. Föräldrarna påverkades på flera plan och sjukvården visade sig ha en betydande roll i detta. Föräldrarna beskrev behov av hjälp och stöd som sjukvården inte tillgodosåg i tillräcklig utsträckning. Sjuksköterskor behöver ha en helhetssyn med fokus på ett individ- och grupperspektiv i både bemötande och utformning av hjälp och stöd. / Background: Twenty procent of people giving care to a relative in Sweden today are parents who care for their severe ill child at home. The care is time-consuming and extensive and becomes a big strain for the parents. The continuous encounters with the health care makes the nurse’s role more significant. The nurse's competence description embrace a supportive attitude towards relatives. Aim: The aim of this study was to describe parents' experience of caring for their severe ill child. Method: A literature review in accordance to Fribergs (2012) method was carried out. The review is based on twelve scientific articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Themes that emerged in the results of the articles were sorted into categories and subcategories. Results: The results is presented in two main categories with associated subcategories. The first main category "diagnosis" describes parents’ emotional experiences and the significance of the health care system associated with the occasion of the diagnosis. The second main category "experiences of providing constant care" describes how parents are affected emotionally and socially, the impact the caring role had on the identity, difficulties in dealing with the health care system and the need for help and support that were identified. Discussions: The results are discussed using the Neuman systems model as a framework. The parents were affected on several levels and in relation to this the health care system played a significant role. The parents described need of help and support was not fully provided for. To meet these parents in the best way possible, nurses need to have a holistic view with an individual and a group perspective both in approach and design of the health care.

<p>Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn.</p><p>Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien. Undersökningsgruppen bestod av sjuksköterskor och undersköterskor, alla kvinnor. Enkäten var en, till svenska, översatt version av instrumentet Sibling Social Support Questionnaire. Deltagarna bedömde "användbarhet" och "frekvens" av stöd inom 30 påståenden. Dessa berörde områdena emotionellt-, instrumentellt- och informativt stöd samt uppskattning som stöd. Huvudresultatet visade att stödområdet "Uppskattning som stöd" sammantaget ansågs vara mest användbart och också användes mest. Resultatet visar också en statistiskt signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p = 0,03). Sjuksköterskorna använde stödområdet "Uppskattning som stöd" mer frekvent (mean rank 29,88) än undersköterskorna (mean rank 20,63).</p> / <p>The purpose of the study was to describe how health professionals estimate the usefulness of support and in what frequency they use the support towards siblings of seriously ill children. The aim was also to examine differences between nurses and assistant nurses regarding the estimated usefulness and frequency of use of support for siblings of severely ill children.</p><p>The study was descriptive and comparative. A convenience sample was used. The data collection was done using a questionnaire that was distributed to 94 people in three care units and open care units in a mid-swedish region. Fifty-five respondents answered the survey and 53 of those met the inclusion criteria and were included in the study. The study group consisted of nurses and assistant nurses, all women. The questionnaire was a, into Swedish translated version of the instrument Sibling Social Support Questionnaire. The participants assessed the "usefulness" and "frequency" of support within 30 claims. These areas touched emotional-, instrumental-, informational-, and appraisal support. The main results showed that the area <em>"Appraisal support"</em> was considered most useful and also used most frequently. The results also showed a statistically significant difference between professional categories (p = 0.03). The nurses used the support area <em>"Appraisal support"</em> more frequently (mean rank 29.88) than the assistant nurses (mean rank 20.63).</p>

Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn. Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien. Undersökningsgruppen bestod av sjuksköterskor och undersköterskor, alla kvinnor. Enkäten var en, till svenska, översatt version av instrumentet Sibling Social Support Questionnaire. Deltagarna bedömde "användbarhet" och "frekvens" av stöd inom 30 påståenden. Dessa berörde områdena emotionellt-, instrumentellt- och informativt stöd samt uppskattning som stöd. Huvudresultatet visade att stödområdet "Uppskattning som stöd" sammantaget ansågs vara mest användbart och också användes mest. Resultatet visar också en statistiskt signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p = 0,03). Sjuksköterskorna använde stödområdet "Uppskattning som stöd" mer frekvent (mean rank 29,88) än undersköterskorna (mean rank 20,63). / The purpose of the study was to describe how health professionals estimate the usefulness of support and in what frequency they use the support towards siblings of seriously ill children. The aim was also to examine differences between nurses and assistant nurses regarding the estimated usefulness and frequency of use of support for siblings of severely ill children. The study was descriptive and comparative. A convenience sample was used. The data collection was done using a questionnaire that was distributed to 94 people in three care units and open care units in a mid-swedish region. Fifty-five respondents answered the survey and 53 of those met the inclusion criteria and were included in the study. The study group consisted of nurses and assistant nurses, all women. The questionnaire was a, into Swedish translated version of the instrument Sibling Social Support Questionnaire. The participants assessed the "usefulness" and "frequency" of support within 30 claims. These areas touched emotional-, instrumental-, informational-, and appraisal support. The main results showed that the area "Appraisal support" was considered most useful and also used most frequently. The results also showed a statistically significant difference between professional categories (p = 0.03). The nurses used the support area "Appraisal support" more frequently (mean rank 29.88) than the assistant nurses (mean rank 20.63).

Bakgrund: Att som barn ha ett svårt sjukt syskon eller förälder är en traumatisk händelse som kan leda till en kris. Då barn uppfattar döden och förluster på olika sätt beroende på person och ålder, bearbetar de även en kris på olika sätt. Det är enligt lag sjuksköterskans ansvar att ta hänsyn till barns behov av stöd i dessa situationer, varpå det är viktigt att ha kunskap om lämpligt tillvägagångssätt. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till barn med ett svårt sjukt syskon eller förälder samt vilka konsekvenser obearbetad sorg kan leda till. Metod: En litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar, varav 6 kvalitativa och 5 kvantitativa. Resultatet bearbetades och delades in i två områden baserade på syfte och frågeställningar, därefter identifierades totalt fem kategorier. Resultat: De fem kategorier som identifierades var ge information, inkludera och uppmärksamma, erbjuda samtalsstöd, ångest och depression samt självskadebeteende och substansbruk. Slutsats: För att som sjuksköterska kunna ge stöd till ett barn som har en svårt sjuk förälder eller syskon är det viktigt att informera och inkludera barnet samt erbjuda samtalsstöd. Obearbetad sorg kan leda till ångest och depression samt självskadebeteende och substansbruk. / Background: To have a sibling or parent with a severe illness is a traumatic experience, which can lead to a crisis. Children perceive death and losses in a different way depending on person and age, which makes them cope with a crisis in different ways. Purpose: To describe how the nurse can provide support to children who have a sibling or parent with a severe illness, and the consequences that can occur following unresolved grief. Method: A literature review based on a total of 11 scientific articles, of which six had a qualitative approach and five of quantitative approach. The result was analysed and divided into two areas based on purpose and formulated questions, followed by identifying a total of five categories. Result: The five categories identified were: Give information, include and acknowledge, offer counsellor support, anxiety and depression, self-injury and use of substances. Conclusion: For nurses giving support to children having a sibling or parent with a severe illness it is important to provide the children with information, include them and to offer counsellor support. Unresolved grief can result in anxiety and depression, self-injury and use of substances.