• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Barns upplevelser av en förälders cancersjukdom - en systematisk litteraturstudie

Johansson, Marie, Ekstrand, Kristina January 2016 (has links)
Bakgrund: Hela familjen påverkas när någon blir svårt sjuk. Cancerbesked är chockerande och väcker en rädsla för att dö. En cancersjuk förälder orkar inte vara lika delaktig i familjelivet. Barn som anhöriga hjälper ofta till mer hemma och får inte alltid så mycket information de behöver om sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser när en förälder är sjuk i cancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes med totalt tretton kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Analysen av artiklarna gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: En förälders cancerbesked väcker många känslor såsom chock, oro, sorg och ensamhet. Förälders sjukdom orsakar förändringar i form av att föräldern inte är lika delaktig i sina barns liv och barnen tar ett större ansvar och hjälper till med hushållssysslor och förälderns vård. Trygghet i situationen skapas av information och kommunikation om sjukdomen. Lättnad i situationen skapas av att föräldern mår bättre, genom distraktion, stöd från andra och genom en positiv attityd. Erfarenheten leder till en känsla av att växa och mogna med erfarenheten. Slutsats: Barn med föräldrar med cancer hjälper till mer hemma. Föräldrar kan vilja skydda sina barn från information om sjukdom, men barnen upplever att information skapar trygghet och gör det lättare att hantera situationen. Barn kan skydda sina föräldrar från funderingar och oro, därför kan det vara bra att fråga barnen direkt om deras situation. En del barn upplever stöd i att prata med någon annan i samma situation, detta kan ordnas i form av stödgrupper.
2

Barns behov av stöd när ett syskon är svårt sjuk / The need of support for children when a sibling is seriously ill

Talybina, Olga, Nordberg, Elin January 2011 (has links)
Bakgrund Familjen är en enhet där beteendet hos en individ påverkar de andra. När ett barn drabbas av svår sjukdom påverkar det hela familjens dagliga liv, inte minst drabbas de andra barnen i familjen. Oavsett hur syskonrelationen ser ut så betyder syskon mycket för varandra. Syskonrelationen är ofta den närmsta och längsta relationen i livet. Syskon behöver få vara tillsammans och det gäller även vid sjukdom. När ett syskon blir sjukt utgör de friska barnen i familjen en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem. Barn som har ett svårt sjukt syskon genomgår många känslomässiga förändringar. I samband med syskonets sjukdom och behandling lever barnet ofta med ängslan, oro, depression, undandragande, blyghet och social isolering. Inte sällan reagerar barnet med beteenden som aggression, nedstämdhet, och konflikter med kamrater. Ofta ägnas föräldrarnas uppmärksamhet mest till det sjuka syskonet vilket leder till att det friska barnet känner sig svartsjuk och övergiven.  Sjuksköterskan har en viktig förebyggande, stödjande och pedagogisk roll i arbetet med dessa barn. Syfte Syftet med studien var att beskriva barns behov av stöd när ett syskon är svårt sjuk. Metod Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt. Totalt inkluderades 15 artiklar i studiens resultat. Resultat Socialt stöd var en viktig faktor för barn när det gällde förmåga att anpassa sig till stressande livshändelser exempelvis sjukdom. Barn som hade tillgång till stort socialt stöd hade mindre symtom av oro, depression och mindre beteendeproblematik. Det märktes skillnad i dessa avseenden mellan de barn som fick stort respektive litet socialt stöd. Det var av stor vikt att barn fick information när ett syskon var sjukt. Information hjälpte barnet att få svar på sina frågor och gav det en klarare bild av syskonets situation. Genom information kunde felaktiga uppfattningar och onödig oro hos barnet undvikas. De flesta barn och deras föräldrar efterfrågade mer information. I samtliga studier framgick att det emotionella stödet var viktigt. Barn som fick emotionellt stöd besatt större resurser att hantera sin situation. Det emotionella stödet kunde innebära att ha någon att prata med och att dela sina bekymmer med, någon som lyssnade och fanns till hands. Samtalet var viktigt då det gav barnen insikter och en känsla av samhörighet. Det emotionella stödet var även viktigt för att barnet inte skulle känna sig ensamt och övergivet. Praktiskt stöd upplevde barnen också som en av de viktigaste formerna av stöd. Stödgrupper där barn fick chans att träffa andra barn i samma situation var betydelsefullt för barnets välbefinnande. Projekt där barn fick åka på läger tillsammans visade sig ha en mycket positiv effekt och bidrog till att barnet kände samhörighet och att känslor av ensamhet och oro minskade. Flera barn uttryckte en önskan om att få delta i fler gruppträffar och att få träffa de andra deltagande barnen oftare Slutsats När ett syskon är svårt sjuk försämras livssituationen för det friska barnet i familjen och känslor av ilska, oro, depression och övergivenhet är vanliga. Många barn har ett stort behov av att få stöd i samband med syskonets sjukdom. Stödgrupper och barnläger för dessa barn har visat sig ha en mycket god effekt på barnens känslomässiga och fysiska välbefinnande. Brist på stöd leder till onödig oro och hälsoproblem för de här barnen.
3

Vårdpersonals uppfattning av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn

Bellander, Lisa, Gunnarsson, Cajsa January 2009 (has links)
<p>Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn.</p><p>Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien. Undersökningsgruppen bestod av sjuksköterskor och undersköterskor, alla kvinnor. Enkäten var en, till svenska, översatt version av instrumentet Sibling Social Support Questionnaire. Deltagarna bedömde "användbarhet" och "frekvens" av stöd inom 30 påståenden. Dessa berörde områdena emotionellt-, instrumentellt- och informativt stöd samt uppskattning som stöd. Huvudresultatet visade att stödområdet "Uppskattning som stöd" sammantaget ansågs vara mest användbart och också användes mest. Resultatet visar också en statistiskt signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p = 0,03). Sjuksköterskorna använde stödområdet "Uppskattning som stöd" mer frekvent (mean rank 29,88) än undersköterskorna (mean rank 20,63).</p> / <p>The purpose of the study was to describe how health professionals estimate the usefulness of support and in what frequency they use the support towards siblings of seriously ill children. The aim was also to examine differences between nurses and assistant nurses regarding the estimated usefulness and frequency of use of support for siblings of severely ill children.</p><p>The study was descriptive and comparative. A convenience sample was used. The data collection was done using a questionnaire that was distributed to 94 people in three care units and open care units in a mid-swedish region. Fifty-five respondents answered the survey and 53 of those met the inclusion criteria and were included in the study. The study group consisted of nurses and assistant nurses, all women. The questionnaire was a, into Swedish translated version of the instrument Sibling Social Support Questionnaire. The participants assessed the "usefulness" and "frequency" of support within 30 claims. These areas touched emotional-, instrumental-, informational-, and appraisal support. The main results showed that the area <em>"Appraisal support"</em> was considered most useful and also used most frequently. The results also showed a statistically significant difference between professional categories (p = 0.03). The nurses used the support area <em>"Appraisal support"</em> more frequently (mean rank 29.88) than the assistant nurses (mean rank 20.63).</p>
4

Vårdpersonals uppfattning av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn

Bellander, Lisa, Gunnarsson, Cajsa January 2009 (has links)
Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn. Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien. Undersökningsgruppen bestod av sjuksköterskor och undersköterskor, alla kvinnor. Enkäten var en, till svenska, översatt version av instrumentet Sibling Social Support Questionnaire. Deltagarna bedömde "användbarhet" och "frekvens" av stöd inom 30 påståenden. Dessa berörde områdena emotionellt-, instrumentellt- och informativt stöd samt uppskattning som stöd. Huvudresultatet visade att stödområdet "Uppskattning som stöd" sammantaget ansågs vara mest användbart och också användes mest. Resultatet visar också en statistiskt signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p = 0,03). Sjuksköterskorna använde stödområdet "Uppskattning som stöd" mer frekvent (mean rank 29,88) än undersköterskorna (mean rank 20,63). / The purpose of the study was to describe how health professionals estimate the usefulness of support and in what frequency they use the support towards siblings of seriously ill children. The aim was also to examine differences between nurses and assistant nurses regarding the estimated usefulness and frequency of use of support for siblings of severely ill children. The study was descriptive and comparative. A convenience sample was used. The data collection was done using a questionnaire that was distributed to 94 people in three care units and open care units in a mid-swedish region. Fifty-five respondents answered the survey and 53 of those met the inclusion criteria and were included in the study. The study group consisted of nurses and assistant nurses, all women. The questionnaire was a, into Swedish translated version of the instrument Sibling Social Support Questionnaire. The participants assessed the "usefulness" and "frequency" of support within 30 claims. These areas touched emotional-, instrumental-, informational-, and appraisal support. The main results showed that the area "Appraisal support" was considered most useful and also used most frequently. The results also showed a statistically significant difference between professional categories (p = 0.03). The nurses used the support area "Appraisal support" more frequently (mean rank 29.88) than the assistant nurses (mean rank 20.63).
5

Barn som nära anhörig : när ett syskon eller en förälder är svårt sjuk

Christensen, Stina, Uhlin, Karin January 2017 (has links)
Bakgrund: Att som barn ha ett svårt sjukt syskon eller förälder är en traumatisk händelse som kan leda till en kris. Då barn uppfattar döden och förluster på olika sätt beroende på person och ålder, bearbetar de även en kris på olika sätt. Det är enligt lag sjuksköterskans ansvar att ta hänsyn till barns behov av stöd i dessa situationer, varpå det är viktigt att ha kunskap om lämpligt tillvägagångssätt. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till barn med ett svårt sjukt syskon eller förälder samt vilka konsekvenser obearbetad sorg kan leda till. Metod: En litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar, varav 6 kvalitativa och 5 kvantitativa. Resultatet bearbetades och delades in i två områden baserade på syfte och frågeställningar, därefter identifierades totalt fem kategorier. Resultat: De fem kategorier som identifierades var ge information, inkludera och uppmärksamma, erbjuda samtalsstöd, ångest och depression samt självskadebeteende och substansbruk. Slutsats: För att som sjuksköterska kunna ge stöd till ett barn som har en svårt sjuk förälder eller syskon är det viktigt att informera och inkludera barnet samt erbjuda samtalsstöd. Obearbetad sorg kan leda till ångest och depression samt självskadebeteende och substansbruk. / Background: To have a sibling or parent with a severe illness is a traumatic experience, which can lead to a crisis. Children perceive death and losses in a different way depending on person and age, which makes them cope with a crisis in different ways. Purpose: To describe how the nurse can provide support to children who have a sibling or parent with a severe illness, and the consequences that can occur following unresolved grief. Method: A literature review based on a total of 11 scientific articles, of which six had a qualitative approach and five of quantitative approach. The result was analysed and divided into two areas based on purpose and formulated questions, followed by identifying a total of five categories. Result: The five categories identified were: Give information, include and acknowledge, offer counsellor support, anxiety and depression, self-injury and use of substances. Conclusion: For nurses giving support to children having a sibling or parent with a severe illness it is important to provide the children with information, include them and to offer counsellor support. Unresolved grief can result in anxiety and depression, self-injury and use of substances.

Page generated in 0.0969 seconds