Medberoende är ett begrepp som används för att beskriva livssituationen för personer som lever nära någon som befinner sig i missbruk. Begreppet myntades i 80-talets USA och har tack vare självhjälpsrörelser och självhjälpslitteratur för anhöriga till missbrukare fått stor spridning. Sedan 90-talet används medberoende-begreppet även i Sverige. Medberoende har ofta definierats som en sjukdom eller en diagnos likvärdig existerande beroendediagnoser. Trots att medberoende idag inte är en formell diagnos har medberoende blivit en del av hur allmänheten förstår vad det innebär att vara anhörig till någon som befinner sig i missbruk. Användandet av begreppet medberoende har av forskningen kritiserats för att lägga skulden för missbruket på de anhöriga vilket har lyfts fram vara ett skuldbeläggande som riskerar att slå särskilt hårt mot kvinnor. Under de senaste tjugo åren har det i Sverige trots den kritik som begreppet har nåtts av publicerats ett flertal självbiografier om medberoende vilka grundar sig i egna erfarenheter av att leva nära någon som befinner sig i missbruk. Då det saknas forskning om hur medberoende beskrivs i svenska självbiografier undersöks i denna studie hur det berättas om medberoende i svenska självbiografier. Genom narrativ metod har berättelser om medberoende i fem svenska självbiografier analyserats. Berättelserna om medberoende har sedan teoretiserats utifrån teoribildning kring (1) Medikalisering, (2) Kvinnans sjuklighet i ett historiskt perspektiv och (3) Kvalitativ simulering och tankefigurer i skönlitteratur och självbiografier. Resultatet av analysen visar att medberoende i de analyserade självbiografierna till viss del förstås som en sjukdom, men att medberoende också kan förstås som situationsbundet. Resultatet visar också att medberoende förknippas med kvinnor i de fall det förstås som en sjukdom. Slutligen visar resultatet även att erfarenheten av att vara medberoende är en erfarenhet som i stor utsträckning är präglad av en känsla av ensamhet.

<p>Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte är lätt, då den anhörige ses som en ”grupp” människor, som vi tror ”glöms” bort på ett eller annat sätt när man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga är en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstå att anhörig gruppen är större än missbrukar gruppen. </p><p> Vi tycker det är konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berätta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom ämnet om den missbrukande. Att leva med rollen som anhörig till missbrukare är oftare svårare än att vara missbrukare. När man talar om missbruksvård, så är det vården för missbrukaren man menar, och tänker inte på den anhöriges. Trots att mycket tyder på att anhöriga till missbrukare ofta upplever svårigheter har få studier inriktats på området. Vi undrar hur situationen ser ut för den anhörige. Vårt antagande är att det är svårt att vara anhörig till en missbrukare, och då menar vi inte bara i missbruket utan även efteråt, när man som anhörig är tvungen att göra ett val, när situationen blir outhärdlig och man måste göra något åt det. Vi har därför intresserat oss av hur de anhöriga till missbrukaren mår, hur de påverkas av missbruket och vad som kan ha varit vändpunkten i deras liv att göra något åt sin situation och på så sätt kan ha hjälpt dem ifrån missbruket/missbrukaren. </p><p> Vårt syfte med uppsatsen är att, med hjälp av levnadsberättelse av anhöriga som levt med missbruk, eller bredvid missbruk utforska hur tillvaron i missbrukarfamilj är. Syftet är också att undersöka hur det kan vara att växa upp med missbrukande förälder och vilka konsekvenser det kan få i det vuxna livet. Huvudsyfte är att studera livssituationen för anhöriga till missbrukare, där vi på ett relativt enkelt sätt vill belysa problematiken den anhörige möter i sitt förhållande med en missbrukare. Uppsatsen grundas på en förförståelse ansats. Informationer har samlats in genom tio kvalitativa intervjuer med avsikt att lyfta fram intervjupersoners personliga erfarenheter. Att anhöriga som lever med missbruk blir känslomässigt avstängd på ett sätt som är svårt att förklara och för den delen även svårt att förstå för andra. Den anhörige kan upplevas som den isolerar sig frivilligt från sin omvärld, att den inte bryr sig om andra längre utan bara bryr sig om sin familj och sig själv. Missbruk är en familjesjukdom som drabbar alla kring missbrukaren på ett eller annat sätt, alla dras med i ”skeppet” som håller på att sjunka, ett kaos som inte får synas utåt till ens omgivning, där den anhörige jobbar så hårt att få allt att fungera så ingen misstänker att det inte står rätt till i den familjen. Vi har sett att samtliga intervjupersoner har blivit påverkade av detta mönster som har funnits i familjen och i den nära relationen till missbruk. I uppsatsen har vi fått ett inifrån perspektiv och ett utifrån perspektiv, där bådas kunskap och erfarenheter har varit positivt för att uppnå uppsatsens syfte.</p>

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte är lätt, då den anhörige ses som en ”grupp” människor, som vi tror ”glöms” bort på ett eller annat sätt när man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga är en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstå att anhörig gruppen är större än missbrukar gruppen. Vi tycker det är konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berätta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom ämnet om den missbrukande. Att leva med rollen som anhörig till missbrukare är oftare svårare än att vara missbrukare. När man talar om missbruksvård, så är det vården för missbrukaren man menar, och tänker inte på den anhöriges. Trots att mycket tyder på att anhöriga till missbrukare ofta upplever svårigheter har få studier inriktats på området. Vi undrar hur situationen ser ut för den anhörige. Vårt antagande är att det är svårt att vara anhörig till en missbrukare, och då menar vi inte bara i missbruket utan även efteråt, när man som anhörig är tvungen att göra ett val, när situationen blir outhärdlig och man måste göra något åt det. Vi har därför intresserat oss av hur de anhöriga till missbrukaren mår, hur de påverkas av missbruket och vad som kan ha varit vändpunkten i deras liv att göra något åt sin situation och på så sätt kan ha hjälpt dem ifrån missbruket/missbrukaren. Vårt syfte med uppsatsen är att, med hjälp av levnadsberättelse av anhöriga som levt med missbruk, eller bredvid missbruk utforska hur tillvaron i missbrukarfamilj är. Syftet är också att undersöka hur det kan vara att växa upp med missbrukande förälder och vilka konsekvenser det kan få i det vuxna livet. Huvudsyfte är att studera livssituationen för anhöriga till missbrukare, där vi på ett relativt enkelt sätt vill belysa problematiken den anhörige möter i sitt förhållande med en missbrukare. Uppsatsen grundas på en förförståelse ansats. Informationer har samlats in genom tio kvalitativa intervjuer med avsikt att lyfta fram intervjupersoners personliga erfarenheter. Att anhöriga som lever med missbruk blir känslomässigt avstängd på ett sätt som är svårt att förklara och för den delen även svårt att förstå för andra. Den anhörige kan upplevas som den isolerar sig frivilligt från sin omvärld, att den inte bryr sig om andra längre utan bara bryr sig om sin familj och sig själv. Missbruk är en familjesjukdom som drabbar alla kring missbrukaren på ett eller annat sätt, alla dras med i ”skeppet” som håller på att sjunka, ett kaos som inte får synas utåt till ens omgivning, där den anhörige jobbar så hårt att få allt att fungera så ingen misstänker att det inte står rätt till i den familjen. Vi har sett att samtliga intervjupersoner har blivit påverkade av detta mönster som har funnits i familjen och i den nära relationen till missbruk. I uppsatsen har vi fått ett inifrån perspektiv och ett utifrån perspektiv, där bådas kunskap och erfarenheter har varit positivt för att uppnå uppsatsens syfte.

Denna studie har till syfte att undersöka hur medberoende till substansmissbrukare upplever sin medberoendeproblematik och den behandling som de är eller varit delaktig i. Studien bygger på tre stycken kvalitativa intervjuer med semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har genomförts med tre stycken föräldrar till barn med substansmissbruk. Det finns begränsat med forskning inom området som berör medberoendes upplevelse av behandling. Det empiriska materialet har analyserat med inspiration av en fenomenologisk forskningsansats. Resultatet visar att de medberoende påverkats både psykiskt och fysiskt av sitt medberoende, detta har yttrats sig i oro, stress, bristande socialt kontaktnät, bristande ork samt kontroll. Vidare visar resultatet att behandlingen har bidragit till att utveckla acceptans, insikt, hopp, mod, trygghet, förtroende och en minskad känsla av ensamhet. Resultatet visar ytterligare en önskan om ökad kunskap kring medberoende samt att behandlingen för medberoende ska synliggöras i samhället. Utifrån resultatet kan vi se vikten av att samhället börjar nyttja mer resurser till de medberoende i förebyggande syfte. Detta skulle i sin tur möjliggöra att de som utvecklat ett medberoende så tidigt som möjligt kan få stöd och hjälp och därigenom känna sig mindre ensam med sin problematik.

<p>Stress i arbetslivet anses vara den främsta orsaken till utbrändhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det är värt att även studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera på ohälsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrända/utmattade än icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i självhjälpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.</p><p>Deltagarna besvarade en enkät, bestående av två självskattningsformulär; Karolinskas utbrändhetsformulär samt ”the Holyoake Co-Dependency Index”. Resultaten visade att medberoende individer var utbrända/utmattade i högre grad än icke medberoende. Grupperna skilde sig åt vad gällde upplevelsen av stress. I experimentgruppen var det främst problem i arbetsliv, studier och familjeliv och relationer som upplevdes som stress, medan det i kontrollgruppen främst var arbetstid, belastning och ansvar, som upplevdes som stress. Resultaten tyder på att utbrändhetsforskningen kan ha nytta av att utröna om och vilka individfaktorer som bidrar till utmattning.</p>

I det samhälle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhällen.Detta numera individualistiska samhälle skapar en otrygghet föryngre människor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, där sociala band ingår, fastnar lättarei en missbruksproblematik. Målet med denna studie var att undersöka det fält, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhället. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, där det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartläggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad. Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata är kartlagdmed hjälp av analys och kodning som lett fram till kategorier.  Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som är kopplade till dessa är:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky. Resultatet visar att det finns ett visst stöd från den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.Våra respondenter påpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga. Detta för att om anhöriga stärks så är chansenstörreatt den unge blir av med och bibehåller sin frånvaro från droger. Huvudkategorin som framkom genom data benämns som Civilsamhällets stöd. Studien redovisar även fyra underkategorier med tillhörande teman. Följande är de fyra underkategorierna: Individens möjligheter, Avsaknad av stöd, Socialarelationer och Organisationens stöd. I diskussionen tas upp huruvida vi har nått fram till vårt syfte och vår problemformulering. Vi diskuterar även om vi kunde ha gått tillväga på något annat sätt i datainsamlingen. En framtida forskning kan göras på vårt resultat genom att en utvidgning avstudien kommer till stånd med exempelvis en inblandning av myndigheter eller andra kommuner och göra en jämförelse i vilket stöd de erbjuder och hur de utför detta stöd. Det fanns även en förfrågan hos respondenterna att få veta hur de anhöriga uppfattar det stöd som sektor tre ger i dag samt hur de känner inför det saknade stödetfrån samhället i övrigt.  Om de civila organisationerna skulle försvinna eller minska i omfattning, skulle det medföra att möjligheten till stöd för anhöriga skulleminska och inte bara få dem att må sämre än de annars behöver må i denna drogprocess samt att det skulle vara mycket negativt för det arbete som dagligen sker från dessa organisationer medatt motverka ett beroende av droger. Före vår studie fanns det ingenliknande undersökning på detta område inom Karlstad kommun.Av denna anledninghar vi förhoppningaratt vårt arbete ska ledatill en utveckling inom detta fältet .Vi har även förväntningar på att studien ska leda till ett vidare samarbete mellan sektor tre och sektor ett. Detta för att de ekonomiska delarna verkar vara högre i den sistnämnda sektorn, så att fler anhöriga ska få möjlighet till stöd, utan att sektor tre för den skull skall behöva varaberoende av sektor ett. / In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about , for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general.  In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about , for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general  In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about, for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general. If civil unions were to disappear or reduce in scope, it would result in the ability to support dependents would decrease and not only make them feel worse than they would otherwise need to feel in this drug process and that it would be very negative for the work day occurs from these organizations in combating an addiction to drugs . Before our study, there was nothing like it in this area within the municipality of Karlstad. For this reason, we hope that our work will lead to developments in this area. We also expect that the study will lead to further cooperation between the three sectors and a sector.This is because of the economic aspects seems to be higher in the latter sector, so that more families will have the opportunity to support, but that sector three for that matter should have to feel dependent on one sector.

<p>Föreliggande studie baseras på sju kvinnors upplevelse av att vara medberoende till män som är alkoholister. Studien har bearbetats, analyserats och tolkats i syfte att undersöka vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever och utifrån det kan en djupare förståelse för den medberoendes livsvärld skapas. För att uppnå en högre validitet och frambringa en mer varierad belysning av fenomenet medberoende, används två olika deskriptiva datainsamlingsmetoder. Trianguleringen består av två djupintervjuer och fem retrospektiva berättelser. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är teorigenererande. Ansatsen är fenomenologisk-hermeneutisk och studien har bearbetats, analyserats och tolkats utifrån Karlssons Empirical Phenomenological Psychological (EPP) Method (1995). Utifrån analysmaterialet som omfattar 671 maskinskrivna sidor har följande åtta kategorier framträtt: Medberoende ur ett kvinnligt perspektiv, Emotionell och social deprivation, Psykisk ohälsa och självdestruktivitet, Gränslöshet, Otrygg uppväxt, Svag självkänsla och svagt självförtroende, Copingstrategier, Skuld- och skamkänslor. Dessa åtta kategorier är pusselbitar som skapar en helhetsbild av vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever. De åtta kategorierna visar den medberoendes livsvärld och hur hon har präglats av genussocialiseringen, vilket tar sig uttryck i den medberoendes upplevelser, tankar, emotioner, beteende, handlingar, reaktioner, ritualer, rutiner, vanor, normer, värderingar och moraluppfattning samt slutligen de psykologiska konsekvenserna av ett medberoende.</p> / x / x

Stress i arbetslivet anses vara den främsta orsaken till utbrändhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det är värt att även studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera på ohälsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrända/utmattade än icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i självhjälpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen. Deltagarna besvarade en enkät, bestående av två självskattningsformulär; Karolinskas utbrändhetsformulär samt ”the Holyoake Co-Dependency Index”. Resultaten visade att medberoende individer var utbrända/utmattade i högre grad än icke medberoende. Grupperna skilde sig åt vad gällde upplevelsen av stress. I experimentgruppen var det främst problem i arbetsliv, studier och familjeliv och relationer som upplevdes som stress, medan det i kontrollgruppen främst var arbetstid, belastning och ansvar, som upplevdes som stress. Resultaten tyder på att utbrändhetsforskningen kan ha nytta av att utröna om och vilka individfaktorer som bidrar till utmattning.

Föreliggande studie baseras på sju kvinnors upplevelse av att vara medberoende till män som är alkoholister. Studien har bearbetats, analyserats och tolkats i syfte att undersöka vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever och utifrån det kan en djupare förståelse för den medberoendes livsvärld skapas. För att uppnå en högre validitet och frambringa en mer varierad belysning av fenomenet medberoende, används två olika deskriptiva datainsamlingsmetoder. Trianguleringen består av två djupintervjuer och fem retrospektiva berättelser. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är teorigenererande. Ansatsen är fenomenologisk-hermeneutisk och studien har bearbetats, analyserats och tolkats utifrån Karlssons Empirical Phenomenological Psychological (EPP) Method (1995). Utifrån analysmaterialet som omfattar 671 maskinskrivna sidor har följande åtta kategorier framträtt: Medberoende ur ett kvinnligt perspektiv, Emotionell och social deprivation, Psykisk ohälsa och självdestruktivitet, Gränslöshet, Otrygg uppväxt, Svag självkänsla och svagt självförtroende, Copingstrategier, Skuld- och skamkänslor. Dessa åtta kategorier är pusselbitar som skapar en helhetsbild av vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever. De åtta kategorierna visar den medberoendes livsvärld och hur hon har präglats av genussocialiseringen, vilket tar sig uttryck i den medberoendes upplevelser, tankar, emotioner, beteende, handlingar, reaktioner, ritualer, rutiner, vanor, normer, värderingar och moraluppfattning samt slutligen de psykologiska konsekvenserna av ett medberoende. / x / x

Den här kvalitativa studien undersöker hur det är att vara förälder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen påverkas. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen är ett  mänskligt system, därför tolkas resultatet utifrån systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förändrades då de fick utstå påfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försämrades. Undersökningen visar hur sorgen hos föräldrarna övergick till skuld och skam vilket resulterade i att familjen isolerade sig från omvärlden. Föräldrarna isolerade sig på grund av skammen men även för att man kände att samhället stämplade dem för att vara dåliga föräldrar. En slutsats är att föräldrar behöver stöd när ett barn i familjen missbrukar för att kunna hjälpa sitt barn samt själva få hjälp då många föräldrar utvecklat ett medberoendebeteende.