Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person åsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person även möjliggjorde för missbrukaren att fortsätta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor än män tenderat att bli medberoende och att män oftare lämnat en missbrukande partner. Kritiker har därför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat kränkande mot kvinnor samt bortsett från det faktum att kvinnan tillhör en underlägsen grupp i samhället. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrån könsteoretiska utgångspunkter. Då dagens samhälle ter sig vara byggt på kvinnliga underordningar och manliga överordningar anses könsteoretisk forskning vara viktig. Denna rapport har syftat till att belysa ”kvinnligt medberoende” utifrån genussystemteori. Avsikten har varit att undersöka utifall ett samband mellan genus eller kön och kvinnligt medberoende kunde påträffas.

Denna studie syftar till att undersöka hur man som förälder påverkas av att ha ett barn som missbrukar narkotika, vilket stöd föräldrarna har fått från olika instanser de har kommit i kontakt med i samband med barnets missbruk samt vad som skulle utgöra det optimala stödet enligt föräldrarna. Med studiens syfte som utgångspunkt valdes en kvalitativ forskningsansats och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning inom området är tydligt begränsad, dock visar forskning som finns att stöd till anhöriga är ett eftersatt område. Studiens resultat visar att föräldrarnas vardagsliv har påverkats dramatiskt då barnets missbruk har fört med sig negativa konsekvenser både praktiskt, ekonomiskt, känslomässigt och socialt. Resultatet visar på en brist av stöd från framförallt socialtjänsten. Enligt föräldrarna kan det optimala stödet utgöras av tidiga insatser, samverkan mellan de instanser de kommer i kontakt med i samband med barnets missbruk samt att få träffa andra föräldrar med liknande erfarenheter. / This study aims to examine how parents are effected by having a child addicted to drugs, what support have the parents received from instances they been in contact with regarding the child's addiction and what constitutes the best kind of support according to the parents. Based on the aim of the study a qualitative research approach was chosen and collection of the empirical data was made through semi-structured interviews. Previous research on the area has shown an obvious limitation. Existing research confirm however that support for dependants is a neglected area. The result of the study show that the everyday life for the parents has been dramatically affected as the drug addiction of the children has lead to negative consequences in terms of practical, economical, emotional and social areas. The result also shows a lack of support, mainly from the social services. According to the parents the best support can be obtained by early interventions, cooperation between the instances in current contact for the parents in connection with the child's drug abuse and the opportunity to meet parents with similar experiences as themselves. / VG

Science has shown that siblings to children with a disability are affected by the family situation. The siblings often let their own needs and requests come secondary to their family members. This study illustrates how different professionals, who keep in contact with families with a disabled child, works with its siblings. The purpose with this study was to see how professionals, working as administrators, counselors at the habilitation and kin supporters in the region of Kalmar, include siblings while working with the families. Representatives from the professionals have been interviewed with a semi structured interview manual. The result showed that professionals have various opinions how siblings are affected by the family situation. Mutually, none of the professionals meet the siblings to listen to their view, instead they listen to the parents for information. The children´s convention is therefore not lived up to by the organizations. Our result shows an absence of a child´s perspective in the professionals work with siblings to children with a disability.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer. Det vi kommit fram till genom våra intervjuer med anhöriga från olika grupper i samhället är att det finns olika behov hos de anhöriga, vilka kan tillgodoses av den hjälp som finns att tillgå i Sundsvalls kommun. Majoriteten av de anhöriga vi varit i kontakt med har inte sökt hjälp, och vet heller inte vad som finns att tillgå. Olika faktorer som till exempel skuld och skam kan hindra anhöriga från att söka hjälp. De anhöriga påpekade en känsla av maktlöshet och okunskap kring hur de ska förhålla sig till ett missbruk.

Denna studie, “Att leva ovetandes i det tysta”, är skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende är ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft så stort fokus i samhället. Istället har fokus legat på exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte på deras anhöriga som också är drabbade. Syftet med denna studie är att ta reda på om insikten om att vara medberoende, kan få anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. För att ta reda på detta har fem livsberättelser hållits med personer över 18 år som har varit medberoende till någon med en beroendeproblematik inom alkohol eller narkotika, och/eller till en person med psykisk ohälsa. De två teorier som användes för att förklara resultatet är känslan av sammanhang samt copingteorin. Det resultat studien visade är att insikten om att vara medberoende fick alla informanter att hantera både sin livssituation och relationen med den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. Detta kunde bland annat ta sig till uttryck genom att man valde att bryta kontakten med den beroende och/eller psykiskt sjuka, för att förbättra livssituationen, eller ändra sitt eget beteende i syfte att hantera relationen bättre. / The present study entitled ”Living in silence without knowledge” presents and analyses the life stories by some persons living in close relations to relatives with drug abuse or mental disorder. The study is drafted by Elin Edman and Elina Hedin. Previously the main interest in society has been focused on the individuals suffering from mental disorders or being dependent on various substances. The particular social situation of co-dependence has in the past been dealt with in certain research studies but only recently become an issue of public discourse, lifting up the distress endured in silence by the e.g. family members and people around the addicts. The present study wanted to investigate whether if and how the understanding of the role of co-dependent facilitated the coping with and improvement of the existing situation. Five persons older than 18 years with experience of living close to an addict and/or mentally ill person were interviewed and asked to tell their life stories. In analyzing the information obtained the two theoretical perspectives of coping and the sense of coherence were taken into account. The present study shows that the participants of this study, by achieving an understanding of their acting as co-dependent and thereby their impact on the situation, made them change their behavior and relation both to the dependent and the social circumstances. In general the changes made, resulted in better life conditions for the whole social group and often real improvements for the victim of co-dependence.

Uppsatsen syftar dels till att försöka nå en djupare kunskap om medberoende som begrepp men undersöker även hur medberoendet kan förstås samt förklaras från en medberoendes eget perspektiv. Vidare undersöks också på vilket sätt tolvstegsprogrammet kan förstås som en fungerande behandlingsmetod för medberoende, varför samtliga intervjupersoner aktivt deltar samt verkar i en tolvstegsgemenskap för anhöriga till missbrukare. Studiens resultat presenterar olika typer av uttryck samt symptom som verkar framträdande för medberoende och knyter även an dessa till dels varandra och dels till varför samt hur tolvstegsprogrammet kan verka förebyggande mot dessa. Slutligen diskuteras även hur medberoende samt tillfrisknandet i tolvstegsprogrammet kan förklaras med hjälp av anknytningsteorin samt en sociokulturell teori om ett relationellt själv. / This essay partly refers to trying to reach a deeper understanding of codependency as a construct but also examines how codependency can be understood and explained from a codependents own perspective. The essay also examines in what way the twelve step program can be perceived as an effective treatment method for codependency, why all the interviews were taken with people who are active participants in a twelve step program for family and friends of an addict. The study’s result represents different kind of expressions and symptoms that seems most significant for codependency and partly attach these to each other but partly also examines how and why the twelve step program can prevent these. Finally it’s also discussed how codependency and the recovery by participating in the twelve step program can be explained with the help from the attachment theory and a sociocultural theory about a relational self.

Detta examensarbete fokuserar på medberoende, utifrån intervjuer med några som har växt upp med missbrukande föräldrar, och deras perspektiv angående livskvalité som medberoende personer. Syftet är att utifrån det psykosociala perspektivet, synliggöra risker med att växa upp i en missbruksfamilj som medberoende och hur det har påverkat utvecklingen av livskvaliteten i vuxen ålder. Studien består av forskningsstudier, litteraturgranskning och egen empirisk komponent, som omfattar intervjuer med fem medberoende personer varav tre har utvecklat eget missbruk som de har fått hjälp med.   Barn som växer upp i en dysfunktionell familj och utsätts för missbruksproblematik får diverse konsekvenser. Flertal vuxna barn till missbrukande föräldrar upplever att de hade växt upp i förtid och tog på sig den vuxnes roll. Instabila och opålitliga föräldrar gjorde att barnens tillvaro präglades av oorganiserad och komplicerad livsstil. Det ledde till att barnen kände sig ensamma och i ständig kamp om bekräftelse, någonting som följer med de till vuxen ålder. / This bachelor's thesis focuses on co-dependency from interview individual’s perspective who have their own experience in co-dependency from the childhood with one or both of their parents being dependent on alcohol or drug substance. The purpose of this thesis is to obtain an increased knowledge of the codependency phenomena based on the sociological perspective, reveal the risks of growing up in an addicted family as a co-dependent individual and how it has influenced the development of the quality of life in their adult age. Thesis consists of research studies, literature review and own empirical component which includes qualitative interviews with five cohabiting individuals, of which three have developed their own addiction they have received help for. The drawn conclusion is that co-dependency problem, just like substance abuse difficulty, is a complicated and ambiguous concept. Children who grow up in a dysfunctional family and are exposed to substance abuse problems from a young age, have different consequences. Many adult children of addicted parents experience that they were forced to grow up early and take upon the adult's role. Unstable and unreliable parents made the children's existence characterized by unorganized and complicated lifestyle where they felt alone and in constant struggle for confirmation, something that accompanies them into the adulthood.

No description available.

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs aspekter på sjuksköterskans yrkesroll samt omvårdnadsansvar inom både vården i allmänhet och beroendevården. Vidare beskrivs patientgruppen och dess problematik samt begreppet medberoende och hur det kan försvåra valet av omvårdnad. Syfte: Syftet med denna undersökning var att undersöka sjuksköterskans syn på vad som kännetecknar god omvårdnad och medberoende inom den slutna beroendevården samt vad som skiljer dem åt. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor intervjuades på en beroendeenhet i Stockholm enligt ostrukturerad metod. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: Sjuksköterskans syn på vad som utgör god omvårdnad inom beroendevården, Sjuksköterskans syn på fenomenet medberoende inom beroendevården samt Sjuksköterskans uppfattning kring var gränsen går mellan god omvårdnad och medberoende. I resultatet kom det bland annat fram att sjuksköterskan inte har några större problem med att skilja på de båda begreppen god omvårdnad och medberoende, men att det är svårare i praktiken. Diskussion: Resultatet i studien diskuterades i relation till tidigare forskning, relevant litteratur och Ida Jean Orlandos interaktionsteori. I diskussionen kommer det bland annat fram hur sjuksköterskans omvårdnadsansvar kan gå över i ett medberoende. / Background: The background describes aspects of the nurse’s profession and care responsibility within both general care and in dependent care. Furthermore, it describes the patient group with its problems, the concept of co-dependency and how it can impact the choice of nursing.   Aim: The aim of this study has been to explore nurses’ view of what characterizes good care and co-dependency within the closed depending care. Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. Seven nurses at a   depending care unit in Stockholm were interviewed using an unstructured method. The material was then analyzed using qualitative content analysis. Results: The result from the interviews developed into three categories: The nurse’s view of what   constitutes good care within depending care, The view of the phenomenon of co-dependency within depending care and finally, The nurse’s perception of what differentiates good care and co-dependency. The result reveals, among   other things, the fact that while the nurse, intellectually, had no major problems in separating the concepts of good care and co-dependency, in practice it proved to be harder to implement. Discussions: The results are discussed in the context of previous research, other relevant literature and from Ida Jean Orlando’s interaction theory. In the discussion it reveals, among other things, how the nurses responsibility of care can develop into co-dependency.

Syftet med studien är att studera hur socialarbetare på ett antal verksamheter jobbar med anhörigstöd till personer som lever och/eller påverkas av en person som missbrukar. Studien baseras på en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med anhörigstöd inom alkohol- och narkotikamissbruk. Studien analyseras genom en riktad innehållsanalys och anlägger en hermeneutisk ansats då fokus läggs på att tolka socialarbetarens upplevelse och beskrivningar av anhörigstödet. Resultaten presenteras i form av tre teman som svarar på studiens frågeställningar. Dessa tre teman är Medberoende, Socialarbetarens erfarenhet av den anhörige samt Socialarbetarens roll. Slutsatserna är att det finns tydliga karaktäristiska drag som de anhöriga besitter och majoriteten av socialarbetarna arbetar utifrån att varje anhörig är medberoende. Samtliga socialarbetare upplever att de träffar fler kvinnor än män som är anhöriga. Majoriteten av socialarbetarna upplever också att föräldrar till barn som missbrukar är den klientgrupp som är svårast att behandla. Verksamheterna jobbar både med anhöriga i grupp och genom individuella samtal som ofta anpassas utifrån den enskildes behov. Gruppbehandlingarna resulterar i en gemenskap för de anhöriga som gör att de kan finna stöd och styrka i varandra. Studien bidrar till en större förståelse i hur socialarbetare arbetar med att erbjuda stöd och insatser till anhöriga till missbrukare.