Beroende klassas som en familjesjukdom som inte sällan leder till ett medberoende hos de övriga familjemedlemmarna. Idag saknas konkreta riktlinjer för behandling och insatser inom hälso-sjukvård och socialtjänst för medberoende. Tolvstegsprogrammet är ursprungligen ett självhjälpsprogram för alkoholister känt som ”Anonyma Alkoholister” (AA), litteraturen och innehållet kom sedan att anpassas för att fungera som självhjälpsprogram även för den medberoende. Andlighet är en central komponent inom tolvstegsprogrammet. I takt med den medicinska forskningens framfart beaktas andlighet allt mindre, trots att det är en viktig del för människans existentiella hälsa. Inom samhällsforskning föreligger olika synsätt kring andlighet, en modern syn på andlighet är att särskilja andlighet från religion. I denna uppsats intervjuas sammantaget sex informanter med erfarenhet av medberoende som gått igenom de tolv stegen i tolvstegsprogrammet. Det empiriska materialet framställs i enlighet med diskursanalys, där diskurserna medberoende, tolvstegsprogrammet och andlighet analyseras enligt informanternas sätt att tala kring dessa fenomen. Framträdande i uppsatsen är att medberoendet resulterar i olika copingstrategier för att hantera tillvaron. Uppsatsen visar på andlighet som nödvändigt för att kunna tillfriskna i sitt medberoende, kombinerat med självrannsakan som de tolv stegen ger redskap till att göra. Uppsatsen tyder således på att det föreligger generella uppfattningar som påverkas av diskurserna medberoende, tolvstegsprogrammet och andlighet, som i sin tur influerar människors inställning och ordval kring just dessa fenomen, vilket är nödvändig kunskap att ta del av för att utveckla kunskap kring och stöd för människor i medberoende.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas uppfattningar om: a) de strategier och verktyg som deltagarna i ett tolvstegsprogram använder sig av och b) tolvstegsprogrammets effekter relaterat till målsättningen att deltagarna i behandlings-formen bibehåller ett nyktert och drogfritt liv. Den metodologiska utgångspunkten som användes i studien var fenomenologi med kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018 och Johansson, 2012). Vi höll intervjuer med sju olika informanter. Informanterna beskrev olika strategier och verktyg som deltagarna använder sig av under tolvstegsprogrammet samt vilka effekter dessa strategier och verktyg ger. De beskrev även vilka olika svårigheter som deltagarna stöter på under tolvstegs-programmet samt vilka framgångar som tolvstegsprogrammet ger. Informanterna beskrev att de använder sig av gruppsessioner, uppgifter samt undervisning som en del av behandlingen inom tolvstegsprogrammet. De beskrev även att tolvstegsprogrammet ger goda effekter som till exempel att deltagarna lär sig att bryta dåliga mönster och etablera en sundare livsstil. Det framkom att det religiösa i programmet är en svårighet som många deltagare upplever samt att en framgång som medföljer för de som arbetar i stegen är gemenskap och delaktighet, både i samhället och i gruppen. Vid analysen har vi använt oss av Jarvis (2010) teori om det livslånga lärandet, där faktorer som människan som social varelse, hur människors lärande sker via imitation samt omgivningens betydelse för människans utveckling har varit centrala i analysen. Studiens slutsats var att de socialpedagogiska begreppen gemenskap, delaktighet och meningsfullhet är viktiga komponenter både för att strategierna och verktygen ska ha önskad effekt och för att bibehålla och fortsätta arbeta på sin nykterhet och den förändring man gjort under tolvstegsprogrammet (Berglund och Cederlund, 2017). Det framkom även att det socialpedagogiska arbetssättets hörnstenar relation, struktur och förändring är av avgörande betydelse för tolvstegsprogrammets resultat av behandlingen (Storö, 2013).

No description available.

Uppsatsen syftar dels till att försöka nå en djupare kunskap om medberoende som begrepp men undersöker även hur medberoendet kan förstås samt förklaras från en medberoendes eget perspektiv. Vidare undersöks också på vilket sätt tolvstegsprogrammet kan förstås som en fungerande behandlingsmetod för medberoende, varför samtliga intervjupersoner aktivt deltar samt verkar i en tolvstegsgemenskap för anhöriga till missbrukare. Studiens resultat presenterar olika typer av uttryck samt symptom som verkar framträdande för medberoende och knyter även an dessa till dels varandra och dels till varför samt hur tolvstegsprogrammet kan verka förebyggande mot dessa. Slutligen diskuteras även hur medberoende samt tillfrisknandet i tolvstegsprogrammet kan förklaras med hjälp av anknytningsteorin samt en sociokulturell teori om ett relationellt själv. / This essay partly refers to trying to reach a deeper understanding of codependency as a construct but also examines how codependency can be understood and explained from a codependents own perspective. The essay also examines in what way the twelve step program can be perceived as an effective treatment method for codependency, why all the interviews were taken with people who are active participants in a twelve step program for family and friends of an addict. The study’s result represents different kind of expressions and symptoms that seems most significant for codependency and partly attach these to each other but partly also examines how and why the twelve step program can prevent these. Finally it’s also discussed how codependency and the recovery by participating in the twelve step program can be explained with the help from the attachment theory and a sociocultural theory about a relational self.

This study examines Swedish therapists' perception of spirituality and the meaning it has forclients in the twelve step program. The following study is based on eight different qualitativeinterviews with drug and alcohol therapists at eight different private and state owned addictionfacilities in southern Sweden. The results show that the therapists view spirituality as a crucialpart in the twelve step program, as without it clients can't obtain and remain sober. Theconclusion of the study shows that by attending the twelve step program and forming apersonalized perception of spirituality, clients use the new community as a way to achieveself-awareness and find a new meaning in life. The study emphasizes that to continue being thehighly favored treatment method in southern Sweden, and the recommended program foraddiction by the social board of directors, it needs to evolve in the secular Swedish context it isused in.

Drogberoende är ett folkhälsoproblem och det flesta känner någon som har ett problematiskt droganvändande, vissa utvecklar sjukdomen andra ligger i riskzonen. Vi anser att brukarperspektivet inom svensk beroendevård får för lite uppmärksamhet, brukarnas upplevelse av en samhällelig intervention bör tillvaratas bättre, detta för att komma till rätta med problematiken. Den här studien syftar således till att undersöka individer som utvecklat ett drogberoende och deras upplevelse av en behandlingsintervention samt hur socialtjänsten i tillhörande kommun varit behjälplig. Informanterna var tio män respektive sex kvinnor i åldern 31-67 och deras gemensamma nämnare är att de erfarit en behandling till följd av deras missbruk. Tillsammans har de genomgått 62 interventioner både inom öppenvården, institutionsvård och frivilligt deltagande på behandlingshem. Interventionerna har ägt rum i olika städer i Sverige. Studien har en kvalitativ metodik och en semistrukturerad intervjuguide har formulerats för att utforska informanternas upplevelse av behandlingen. Empiriskt data har strukturerats tematiskt och analyserats med hjälp av Michael J. Lambert´s Common factors theory. Upplevelsen av en behandlingsintervention uppskattas överlag som en positiv erfarenhet och för en del har det varit existentiellt nödvändigt, trots att de flesta inte håller total avhållsamhet idag. En negativ upplevelse tycks vara förekomsten av att intagna använder droger under behandlingen. Majoriteten av studiens informanter värdesätter att terapeuterna har egna erfarenheter av ett drogberoende. Tvångsvårdande interventioner ringaktades eftersom de upplevdes som paternalistiska och förtryckande. Upplevelsen av öppenvården är en tid som anses som värdefull, antalet informanter med erfarenhet av öppenvården var emellertid låg. Desto fler hade varit iväg på ett behandlingshem och uppskattade miljöombytet. En signifikant andel har tillhandhållits en gruppterapeutisk behandling, vilket upplevs som en positiv terapiform från hälften av urvalet. Ett faktum att hörsamma är att en betydande andel informanter saknade enskilda samtal. De kvinnliga informanterna hade föredragit att interventionerna var mer könssegregerade. Resultatet indikerar även på att socialtjänsten har en del förbättringspunkter inom vissa kommuner. Att nämna är att vissa informanter lovordade sina hemkommuner och upplever sina socialsekreterare som hjälpsamma.

The purpose of this essay is to investigate what practical function religion or spirituality has for six members of Alcoholics Anonymous. Furthermore, the aim is to investigate and analyze the members' religious turning point and compare their views on religion and spirituality before and after sobriety. The methods used are qualitative semi-structured interviews where the collected material in the form of audio recordings will be transcribed to then carry out a narrative analysis on the transcribed material. The results show that religion or spirituality fulfills a practical function for all respondents and that their view of religion and spirituality has changed to a more positive approach. The respondents' turning point came in connection with the early steps in the twelve-step program where everyone created an individual religious or spiritual view.

<p>Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet.</p><p>Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.</p>

Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet. Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.