Spelling suggestions: "subject:"viktor E. frankl"" "subject:"viktor E. srankl""
1 |
Viktor E. Frankls Begriff des Logos : die Sonderstellung des Sinnes in Substanz- und Relationsontologie /Rohr, Winfried. January 1900 (has links)
Also published as author's dissertation--Universität Regensburg. / Includes bibliographical references (p. 817-838) and indexes.
|
2 |
A study of Viktor E. Frankl's and Karl A. Menninger's concepts of loveHatcher, Gordon Merrell 01 January 1968 (has links) (PDF)
The subject of love was chosen because of the current confusion over the nature, importance, and development of love. Although these topics are often discussed, the study of them seems never to be exhausted.
The scope of the subject was too broad and the time for the study too short to investigate a number of theories of love. Therefore, the writer chose to study the concepts of love of the present-day psychiatrist. This decision led to the search for two contemporary psychiatrists who had published materials of importance on the topic. The subject was narrowed further when the search was begun for two men who represented two schools of psychology, existential and psychoanalytic. Viktor E, Frankl is an existentialist and Karl A. Menninger is a disciple of Freud. Both men are contemporary theorists and have written several books and articles on the subject.
The basic assumptions in this thesis are: Love is an important value and not merely an illusion. Love may be understood, although there are neither reliable computers nor valid formulas for measuring "love quotient." An investigation of love from a psychological viewpoint can be valid. The comparison of the concepts of love as revealed in the writings of Frankl and of Menninger may aid in the understanding of the development of human love.
|
3 |
Gud i psykoterapin : en dialog mellan Carl G Jung och Viktor E FranklSjöqvist, Frida January 2006 (has links)
<p>Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag:</p><p>A, Redogöra för skolorna.</p><p>B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem.</p><p>C, Diskutera resultatet.</p><p>I diskussionen avser jag svara på följande frågor:</p><p>1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget?</p><p>2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet?</p><p>3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna?</p><p>4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte?</p><p>5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?</p>
|
4 |
En studie i livsfilosofi : en jämförelse mellan Arne Næss och Viktor E. Frankls livsfilosofierJonsson, Susanne January 2003 (has links)
<p>Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss <em>Livsfilosofi </em>och <em>Ekologi, samhälle och livsstil </em>och Viktor E. Frankls <em>Livet måste ha en mening</em> och <em>Viljan till mening</em>. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.</p>
|
5 |
Omedveten religiositet : En jämförelse mellan Carl G. Jung och Viktor E. FranklNyqvist, Sandra January 2011 (has links)
Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros. 1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan.
|
6 |
En studie i livsfilosofi : en jämförelse mellan Arne Næss och Viktor E. Frankls livsfilosofierJonsson, Susanne January 2003 (has links)
Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss Livsfilosofi och Ekologi, samhälle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening och Viljan till mening. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.
|
7 |
Gud i psykoterapin : en dialog mellan Carl G Jung och Viktor E FranklSjöqvist, Frida January 2006 (has links)
Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag: A, Redogöra för skolorna. B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem. C, Diskutera resultatet. I diskussionen avser jag svara på följande frågor: 1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget? 2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet? 3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna? 4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte? 5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?
|
8 |
Náboženské a existenciální otázky u Viktora E. Frankla. Jejich recepce v teologickém myšlení se zvláštním zřetelem k Církvi československé husitské. / Religious and existential issues by Viktor E. Frankl. Its reception in theological thinking with special regard to Czechoslovak Hussite ChurchJandová, Marie January 2015 (has links)
Religious and existential issues by Viktor E. Frankl. Its reception in theological thinking with special regard to Czechoslovak Hussite Church. Marie Jandová (roz. Trtíková) Viktor E. Frankl is considered as one of the most important person of 20th century in the area of medicine, namely in the branch of neurosurgery and psychiatry. He was Professor of Neurology and Psychiatry at the University of Vienna Medical School. He was also the founder of the Third Viennese school of Psychotherapy (after Freud's psychoanalysis and Adler's individual psychology) - the school of logotherapy. Frankl's life and work influenced millions of people all around the world. He published thirty-two books, which have been translated into more than twenty-three languages, including Japanese and Chinese. During my scientific stay in Vienna, I have visited many places, which are connected with Frankl's life. I have also made a lot of pictures. Some of them can be seen in the attachment at the end of this work. The initial part of this thesis describes Frankl's life story from his birth in 1905 to his death in 1997, with main emphasis to experiences which led to his discovery of logotherapy. Frankl's entire family, excepting for his sister, perished during World War II in camps (or were sent to the gas ovens). In the Nazi...
|
9 |
Livskriser : är det ett sätt att finna sin andlighet?Lindholm, Pia January 2003 (has links)
<p>Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet.</p><p>Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.</p>
|
10 |
Livskriser : är det ett sätt att finna sin andlighet?Lindholm, Pia January 2003 (has links)
Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet. Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.
|
Page generated in 0.0825 seconds