This paper interprets the myth of the hymen through the archetypal theory of Carl Gustav Jung. Today it has been proven that there exists no hymen that breaks at a woman’s first intercourse. Nonetheless, the myth of the hymen lives on – creating enormous consequences for girls and women. In several cultures the hymen symbolizes purity and a gift to be offered to the man on the wedding night. According to the theories of C. G. Jung, the human psyche contains archaic remains that run cross cultures within the whole of humanity. These remains, called archetypes by Jung, hold special functions within the subconscious, and have been expressed in religions, myths and fairytales since the beginning of mankind, according to Jung. In this paper, tales and collectively held ideas about the hymen will be examined and analyzed. The archetypes found in the material will be identified and their functions presented. The object of the paper is to try to gain a better understanding of how a belief in a nonexistent part of the body has been able to survive. According to my interpretation of Jung's theories, the hymen can be seen as a result of emotionally charged functions in the human psyche, which contributed to the creation of myth of the hymen.  Keywords: Analytical psychology, Archetypes, C. G Jung, Hymen, Virginity

Trots att många människor rapporterar om god allmän hälsa och positivt psykiskt välbefinnande söker allt fler psykiatrisk vård för utmattningar så som ångest, stress och sömnsvårigheter i Sverige. Uppsatsen utforskar möjligheterna att kombinera Pehr Granqvists anknytningsteori och Carl Gustav Jungs analytiska psykologi för att belysa vad som ligger till grund för hur religionen kan vara ett verktyg i hanteringen av kriser.  Resultaten visat på att människor är komplexa och att trygghet är en viktig komponent i hanteringen av kritiska situationer, även hur delaktighet i olika sammanhang kan bidra till meningsskapande.

Under projektets gång har fem kompositioner skapats utifrån förbestämt utvalda avgränsningar. Resultatet analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk utifrån Carl Jungs arbete inom den analytiska psykologin. Syftet med studien är att få en förståelse för hur mina skapandeprocesser kan förstås sett ur västerländsk psykologi samt hur lust i skapande kan främjas utifrån avgränsade metoder. Loggbok användes som dokumentationsmetod och analyserades sedan med en tematisk analysmetod. Resultatet presenteras i enskilda teman med underrubriker som besvarar forskningsfrågorna: Hur kan kreativa processer förstås utifrån ett Jungianskt perspektiv? På vilka sätt kan lust till skapande främjas? Arbetet avslutas med diskussion av resultatet i förhållande till studiens valda litteratur, forskning samt det valda teoretiska perspektivet. / During the project five compositions were created within predetermined given limits. The result was analyzed based on Carl Jung's ideas within analytical psychology. The purpose with the study is to gain an understanding how the psyche gets affected within creative processes and to explore how desire to create can be encouraged with help from limited methods. Journaling was used as the documentation method and was then analyzed with a thematic analysis. The results are presented in individual categories with subheadings that answer the research questions: How can creative processes be understood from a Jungian perspective? In what ways can the desire to create be encouraged? The study finishes with a discussion of the result in relation to the studies selected litterature, research and the selected theoretical perspective.

<p>The purpose of this paper is to study the connection between Taoism and analytical psychology. This is done by descriptive text analysis of post-jungian literature. Often mentioned when searching for the inspirations and influences on analytical psychology we find references to alchemy, Buddhism, Gnosticism, Hinduism and the hermetic tradition. More seldom do we meet any references to Taoism. My aim is to investigate what gravity do the post-jungians attach to the taoism influence on C.G. Jung´s analytical psychology. This paper will also argue that Taoism is an underestimated influence in the development of the analytical psychology.</p><p>Keywords: Analytical psychology, Jungian psychology, Taoism, Tao, Richard Wilhelm, synchronicity, C.G. Jung, analytisk psykologi, jungiansk psykologi</p>

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros. 1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan.

The purpose of this paper is to study the connection between Taoism and analytical psychology. This is done by descriptive text analysis of post-jungian literature. Often mentioned when searching for the inspirations and influences on analytical psychology we find references to alchemy, Buddhism, Gnosticism, Hinduism and the hermetic tradition. More seldom do we meet any references to Taoism. My aim is to investigate what gravity do the post-jungians attach to the taoism influence on C.G. Jung´s analytical psychology. This paper will also argue that Taoism is an underestimated influence in the development of the analytical psychology. Keywords: Analytical psychology, Jungian psychology, Taoism, Tao, Richard Wilhelm, synchronicity, C.G. Jung, analytisk psykologi, jungiansk psykologi

<p>C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt. Inom denna uppsats har jag utforskat kvinnans individuationsprocess, genom att diskutera myterna om Sofia och Inanna, samt sagan om Tusenskinn, med hjälp av jungianska metoder och en modell av kvinnans individuationsprocess föreslagen av Pia Skogemann. Jag har utforskat huvuddragen i den kvinnliga individuationsprocessen, hur de exemplifieras i dessa berättelser, vilka arketyper som är viktiga(st) i denna process och tittat på likheter och skillnader mellan kvinnlig och manlig individuationsprocess. Huvuddragen i kvinnans individuationsprocess innehåller en igångsättande fas, då Personan ifrågasätts av Jaget, och det omedvetna börjar bryta fram. Därefter följer faser då jaget möter både det manliga i olika skepnader, både av positiv och negativ karaktär, d.v.s. olika Animusuttryck, och det kvinnliga, som kan motsvara arketyperna Personan, Jaget, den Stora Modern, Skuggan och även Självet. Den innefattar också ett tydligt nedstigande, där Jaget måste våga överlämna sig, eller dra sig tillbaka till mer primitiva stadier. Slutligen sker ett återvändande, där alla delar förenas, för att uppnå helhet och då Självet träder fram. Dessa faser återfinns i alla tre berättelser. Myten om Inanna har den mest fullständiga beskrivningen av individuationsprocessen. I kvinnans individuationsprocess verkar Animus ha en central betydelse, medan Skuggan verkar spela en mindre roll, jämfört med i den manliga individuationsprocessen. Det är också troligt att kvinnans Skugga har andra karaktäristiska är mannens, t.ex. skam, skuld, svartsjuka. Den verkar också hanteras annorlunda av kvinnan än av mannen, där det för kvinnan handlar om kärlek, integration och acceptans, istället för att ta strid och besegra den.</p>

<p>Den här uppsatsen är en studie i synkroniciteten och individuationsprocessen med utgångspunkt från C. G. Jungs definitioner.</p><p>Begreppet synkronicitet introducerades av C. G. Jung år 1951. Denna princip förenar händelser på ett akausalt sätt. Synkronicitet är enligt C. G. Jung ett sammanträffande av ett inre subjektivt tillstånd som sammanfaller med ett yttre skeende som står i direkt beröring med det inre tillståndet. De synkronistiska händelserna gör att vi måste se världen som ett enat fält vari ens egna upplevelser och handlingar i grunden hänger samman med andras erfarenheter och ageranden. Meningen är unik och specifik för just den eller de personer som är inblandade. Den är på det psykiska och emotionella planet.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en ökning eller minskning av synkronicitet beroende på var vi står i individuationsprocessen, om man kan påverka synkronicitets tillfällena och om vissa har mera eller mindre av dessa sammanträffanden. I uppsatsen redogör jag även för skillnaden mellan projektion och synkronisering.</p>

<p>This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos. This helps shedding light on Jung’s manner of writing in his texts on analytical psychology.</p><p>The assignment includes an understanding of colours as understood by Goethe as well as the aspect of alchemy in the Rosicrucian movement and the kabbalah. The Jungian aspects of world religions are in this context emphasized as well as the use of symbols and symbolic speech.</p>

Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen.