Uppsatsen redogör för Viktor Rydbergs och Axel Herrlins versioner av läran om ”det omedvetna/undermedvetna”. Den diskuterar dessa genom en skildring av de filosofiska och psykologiska dimensionerna hos begreppet hos de båda. Vidare diskuteras begreppet i relation till själslig hälsa, en redogörelse görs för de eventuella positiva och negativa effekter kontakten med ”de omedvetna/undermedvetna” kan ge upphov till, samt en skildring av vad Rydberg betonar i begreppen i relation till Herrlin och vad Herrlin betonar i relation till Rydberg.                       För Rydberg är ”det omedvetna” den först existerande delen av psyket, vilken innehåller de mest subtila delarna av detsamma. Vidare är ”det omedvetna” holistiskt på ett sätt som gränsar till det numinösa och i högsta grad dynamiskt. Det förutsätter även en klart idealistiskt färgad metafysik, vilket ger upphov till en människosyn som betraktar människan som inte bara bilologisk och materiell, utan även som ande. Rydbergs ”det omedvetna” är något i grunden positivt mer än negativt för psyket. Det äger mer psykisk energi än medvetandet, har i någon mening en egen vilja och intention, samt utgör basen för de psykiska krafterna i allmänhet. I speciell bemärkelse kommer psykiska och moraliska krafter som samvetet, moralen, instinkterna, fantasin och inbillningskraften, från detta psykiska rum. ”Det omedvetna” anses kunna påverkas och ta skada om kroppen drabbas av sjukdom, döendet eller känslor av vanmakt och andra svåra negativa psykiska tillstånd.                       I Herrlins version är ”det undermedvetna” något ursprungligt och centralt för psyket. Det är psykets essens, vilken äger större psykisk kraft och energi än medvetandet. Det råder en ständig, för psyket hälsobringande och harmonierande, växelverkan mellan medvetandet och ”det undermedvetna”. Även han är idealist och betraktar en naturvetenskaplig syn på psyket som orealistisk. Människan anses bestå av något mer substantiellt än det materiella, likaså psyket och ”det undermedvetna”. Detta rum innehåller i mycket högre grad positiva än negativa dimensioner. Det utgör grunden för allt psykisk kreativitet och skapande, där han oftast exemplifierar med vetenskapligt, litterärt, filosofiskt skapande, samt psykiska kreativa processer i allmänhet. Viktiga psykiska funktioner, som exempelvis minnet, anses kunna stärkas dramatiskt i kontakten med ”det undermedvetna”, Herrlin nämner även bland annat undermedvetna rörelser och undermedveten kombinationsförmåga. ”Det undermedvetna” är patologiskt, vilket innebär att det ofta, men inte alltid, kommer till uttryck genom psykiska sjukdoms- eller abnormitetstillstånd, vilka ofta, men inte nödvändigtvis alltid, kan ha en psykiskt läkande funktion genom den hälsobringande kontakten med psykets centrala del, vilket dessa tillstånd anses ge upphov till. Speciellt i fall av hysteri, epilepsi och personlighetsklyvning, anses detta vara fallet.                       Vid en jämförelse kan sägas att de båda ger begreppet en utpräglat idealistisk, holistisk och  syntetisk karaktär. De anser båda att ”det omedvetna/undermedvetna” är den äldsta delen av psyket, vilket medvetandet senare utvecklats ur. Båda associerar detta rum med kreativitet och psykiskt skapande krafter i allmänhet. Fantasin, inbillningskraften och drömmarna anser de även vara centrala i detta psykiska rum. De var båda mycket inspirerade av spiritism och parapsykologiska fenomen som uttryck för ”det omedvetna/undermedvetna”. Herrlins version av ”det undermedvetna” var dock mer patologisk (”det undermedvetna” kommer på ett speciellt sätt till uttryck i psykiska sjukdoms- och abnormitetstillstånd, medan Rydberg i högre utsträckning betonar att ”det omedvetna” är den mest substantiella och centrala delen av psyket, där substansen till känslor,instinkter och andra psykiska funktioner existerar. Slutligen är Rydbergs version av begreppet, mer färgad av humanvetenskaplig metod och människosyn, i det att han starkt poängterar humanistiska (kultur)verksamheters psykologiska betydelse, som vetenskaplig, litterär, filosofisk och konstnärlig verksamhet.

<p>Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes. Vid diskussionen kring berättelserna användes en psykoanalytisk teoribildning kring omedvetna processer. Resultaten visar att varje individ berättar om en upplevd kvalitativ förändring utifrån de subjektiva förväntningar och behov de hade före kursens början. Det är svårt att avgöra om den kvalitativa förändringen består i att omedvetna processer blivit medvetandegjorda. Frågan är om de erhållit en kvalitativ förändring genom erfarenhetsbaserat lärande och fått insikter som internaliserats, eller om de har lärt in kunskap enligt ett traditionellt, och diskursivt, kognitivt förhållningssätt.</p>

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes. Vid diskussionen kring berättelserna användes en psykoanalytisk teoribildning kring omedvetna processer. Resultaten visar att varje individ berättar om en upplevd kvalitativ förändring utifrån de subjektiva förväntningar och behov de hade före kursens början. Det är svårt att avgöra om den kvalitativa förändringen består i att omedvetna processer blivit medvetandegjorda. Frågan är om de erhållit en kvalitativ förändring genom erfarenhetsbaserat lärande och fått insikter som internaliserats, eller om de har lärt in kunskap enligt ett traditionellt, och diskursivt, kognitivt förhållningssätt.

SAMMANFATTNING Datum: [2020-06-02]  Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Ibrahim Samo Metin Ömansson Titel: ÄR AI NYCKELN TILL EN LIKVÄRDIG REKRYTERING? - En kvalitativ studie om hur artificiell intelligens påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Handledare: Klara Regnö Nyckelord: Diskriminering, fördomar, omedvetna fördomar, rekryteringsprocess, artificiell intelligens Frågeställningar: - Vilka möjligheter, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? - Vilka utmaningar, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur AI-teknik påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Metod: För att besvara forskningsfrågan samt uppfylla syftet med studien genomfördes en kvalitativ metod. Kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med fyra rekryterare och två programmerare genomfördes. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och redogjorts med koppling till den teoretiska referensramen. Slutsats: AI-teknik bidrar med möjligheten att minska förekomsten av diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Det som påverkar AI-teknikens lämplighet är hur dess algoritmer är programmerade. Framställningen av ett fördomsfritt AI-verktyg kräver att algoritmerna inte är baserade på historisk data samt att de inte tar hänsyn till aspekter som etnicitet, kön och ålder. Genom användandet av eftermätningar kan AI-teknikens förmåga att välja ut rätt kandidat, fördomsfritt och kompetensbaserat, ständigt preciseras och konkretiseras. AI-tekniken medför dessutom möjligheten att effektivisera tidskrävande processer och bidra till en likvärdig rekrytering. AI-teknikens utmaningar visade sig vara skepticism mot verktyget och att den ännu inte kan identifiera och bedöma sociala variabler som är av betydelse för vissa tjänster.

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros. 1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan.

With employing the intuitive method as the initial approach in my bachelor work, I seek to express what I feel but can not see. In my body and in the clay. In my thoughts and in the clay. A meeting of the hand and the thought in which the subconscious and conscious build in unison. My bachelor work has been a searching process with clay, where I’ve allowed my memories and my states of mind to color my work.  My hands describe an alternative world from my subconscious and conscious states.  A world in which nothing is what it seems.

<p>Den här studien syftar till att undersöka vad det är i en persons ansökningshandlingar som är attraktivt för en arbetsgivare samt vad som skiljer dessa åt från dem som inte blir kallade till en anställningsintervju.</p><p>Undersökningen genomfördes genom ett tillfällighets urval där tio personer med kunskap inom området intervjuades. Data transkriberades sedan från ljudfilerna och en tematisering skedde därefter av det utskrivna materialet.</p><p>Resultatet av undersökningen blev att den sökande allra först måste uppfylla de grundläggande krav som ställs på tjänsten men därutöver är det en subjektiv bedömning som sker. Utifrån ansökningshandlingarna, och eventuella telefonsamtal, skapar rekryterarna sig en bild av personen vilket sedan ligger till grund för urvalet.</p> / <p>This study aims to explore what it is in a persons work application that are attractive for an employer and what separates the attractive applications from those who isn’t called for a job interview.</p><p>The study was conducted through opportunity sampling where ten persons with first hand knowledge from the area were interviewed. The data was then transcribed from the sound files and a thematic analysis where thereafter conducted on the written material.</p><p>The results from this study are that the applicants first have to meet the basic demands for the job but after that is a subjective judgement taking place. From the applications, and phone calls, the employer creates an image of the applicants witch will be the foundation for the selection.</p>

Den här studien syftar till att undersöka vad det är i en persons ansökningshandlingar som är attraktivt för en arbetsgivare samt vad som skiljer dessa åt från dem som inte blir kallade till en anställningsintervju. Undersökningen genomfördes genom ett tillfällighets urval där tio personer med kunskap inom området intervjuades. Data transkriberades sedan från ljudfilerna och en tematisering skedde därefter av det utskrivna materialet. Resultatet av undersökningen blev att den sökande allra först måste uppfylla de grundläggande krav som ställs på tjänsten men därutöver är det en subjektiv bedömning som sker. Utifrån ansökningshandlingarna, och eventuella telefonsamtal, skapar rekryterarna sig en bild av personen vilket sedan ligger till grund för urvalet. / This study aims to explore what it is in a persons work application that are attractive for an employer and what separates the attractive applications from those who isn’t called for a job interview. The study was conducted through opportunity sampling where ten persons with first hand knowledge from the area were interviewed. The data was then transcribed from the sound files and a thematic analysis where thereafter conducted on the written material. The results from this study are that the applicants first have to meet the basic demands for the job but after that is a subjective judgement taking place. From the applications, and phone calls, the employer creates an image of the applicants witch will be the foundation for the selection.

Ett gemensamt drag i den tidigare forskningen om Stina Aronsons modernism har varit att betona Artur Lundkvists betydelse. Den här uppsatsen undersöker en roman som utkom före det att Aronson hade någon kontakt med Lundkvist, Två herrar blev nöjda från 1928, i syfte att nyansera nämnda historieskrivning. Romanen undersöks utifrån en modernistisk diskurs baserad på tre representativa översiktsverk för perioden. Dessutom anläggs Judith Butlers performativitetsteori i ett försök att åskådliggöra hur Aronson i romanen skenbart anpassar sig till en traditionellt kvinnlig författarroll. Resultatet visar att Två herrar blev nöjda tar avstånd från realismen och istället präglas av modernismens estetik och radikalt nya världsåskådning. I såväl form som innehåll märks ett tydligt intresse för det omedvetna, för det irrationella, för slumpen och för det splittrade jaget. Vidare kännetecknas romanen av formell introspektion, det vill säga en upptagenhet vid den egna litterära skapelsen.

Deleuze and Guattaris extensive critique of psychoanalysis is clearly demonstrated in their reading of Freuds famous case study The Wolfman. This paper aims to examine this critique, addressed in the chapter One or Several Wolves? of A Thousand Plateaus. The aim is to illustrate an alternative view of the subject to the one presented by Freud. Freuds's method is understanding the self by interpreting the unconscious as seen from the analyst's perspective. This paper seeks to present a different approach by regarding the unconscious as productive and collective. This description of the self formulate alternative suggestions as to how to treat mental illness. The paper uses the anti-psychiatric clinic La Borde as an example of this in practice. / Deleuze och Guattaris omfattande kritik av psykoanalysen framgår tydligt i deras läsning av Freuds fallstudie av Vargmannen. I Tusen Platåer kapitlet ”En eller flera vargar?” behandlas kritiken som denna uppsats syftar till att undersöka. Uppsatsen belyser kritiken med avsikten att öppna för en annan syn på subjektet än den Freud förmedlar. Freuds metod är att utifrån en analytikers position förstå jaget genom att tolka det omedvetna. Den här uppsatsen syftar till att framhålla ett annat förhållningssätt till jaget med ingången att det omedvetna ses som produktivt och kollektivt. Denna subjektsbeskrivning föreslår en alternativ behandling av psykiskt sjuka. I uppsatsen används den antipsykiatriska kliniken La Borde för att exemplifiera detta i praktiken.