<p>Forskning påvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende på etnicitet, kön och ålder förekommer på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utländsk bakgrund att diskrimineras när arbetsgivare väljer vilka sökande som skall kallas till anställningsintervjuer. Detta har lett till förslag på avidentifierade, även kallat anonyma, ansökningsprocesser där variablerna etnicitet, kön och ålder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sådan metod medför. Uppsatsen syftar därför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida användandet av sådana metoder kan medföra en ökad mångfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer. En kvalitativ studie har genomförts, där två kommuner involverats som använt sig av avidentifiering i sin rekrytering. Studien är baserad på en kombination mellan semi- och ostrukturerade intervjuer av relevant personal från båda kommuner. Kommunerna har tillämpat metoden genom att använda sig av speciellt utformade blanketter, som de sökande uppmanats fylla i till fördel för avidentifieringen. Även om viss skillnad i utförande finns mellan de två kommunerna har vi valt att jämföra de båda, i syfte att utreda hur erfarenheterna av metoden skiljt sig från varandra samt vilka för- och nackdelar som uppmärksammats i samband med avidentifieringen. Därigenom ville vi klargöra vilka möjliga effekter som metoden kan medföra.</p><p>Resultaten visar att kommunernas ståndpunkt vad gällande användandet av anonyma ansökningshandlingar skiljer sig avsevärt. Karlstads kommun anser inte att metoden på något sätt bidrar till en ökad mångfald, vilket Melleruds kommun inte håller med om. Karlstads kommun hävdar även att metoden snarare kan motarbeta sitt syfte och istället för att motverka diskriminering, kan metoden bidra till en ökad diskriminering. Melleruds kommun menar att metoden belyser diskrimineringsfrågor och på så sätt bidrar till ett motverkande av diskriminering på längre sikt. I uppsatsen redovisas även en annan kommuns utvärdering och resultat av sitt försök med avidentifierade ansökningshandlingar, vilket vi ställer i motsats till vår undersökning.</p>

Forskning påvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende på etnicitet, kön och ålder förekommer på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utländsk bakgrund att diskrimineras när arbetsgivare väljer vilka sökande som skall kallas till anställningsintervjuer. Detta har lett till förslag på avidentifierade, även kallat anonyma, ansökningsprocesser där variablerna etnicitet, kön och ålder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sådan metod medför. Uppsatsen syftar därför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida användandet av sådana metoder kan medföra en ökad mångfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer. En kvalitativ studie har genomförts, där två kommuner involverats som använt sig av avidentifiering i sin rekrytering. Studien är baserad på en kombination mellan semi- och ostrukturerade intervjuer av relevant personal från båda kommuner. Kommunerna har tillämpat metoden genom att använda sig av speciellt utformade blanketter, som de sökande uppmanats fylla i till fördel för avidentifieringen. Även om viss skillnad i utförande finns mellan de två kommunerna har vi valt att jämföra de båda, i syfte att utreda hur erfarenheterna av metoden skiljt sig från varandra samt vilka för- och nackdelar som uppmärksammats i samband med avidentifieringen. Därigenom ville vi klargöra vilka möjliga effekter som metoden kan medföra. Resultaten visar att kommunernas ståndpunkt vad gällande användandet av anonyma ansökningshandlingar skiljer sig avsevärt. Karlstads kommun anser inte att metoden på något sätt bidrar till en ökad mångfald, vilket Melleruds kommun inte håller med om. Karlstads kommun hävdar även att metoden snarare kan motarbeta sitt syfte och istället för att motverka diskriminering, kan metoden bidra till en ökad diskriminering. Melleruds kommun menar att metoden belyser diskrimineringsfrågor och på så sätt bidrar till ett motverkande av diskriminering på längre sikt. I uppsatsen redovisas även en annan kommuns utvärdering och resultat av sitt försök med avidentifierade ansökningshandlingar, vilket vi ställer i motsats till vår undersökning.

<p>Den här studien syftar till att undersöka vad det är i en persons ansökningshandlingar som är attraktivt för en arbetsgivare samt vad som skiljer dessa åt från dem som inte blir kallade till en anställningsintervju.</p><p>Undersökningen genomfördes genom ett tillfällighets urval där tio personer med kunskap inom området intervjuades. Data transkriberades sedan från ljudfilerna och en tematisering skedde därefter av det utskrivna materialet.</p><p>Resultatet av undersökningen blev att den sökande allra först måste uppfylla de grundläggande krav som ställs på tjänsten men därutöver är det en subjektiv bedömning som sker. Utifrån ansökningshandlingarna, och eventuella telefonsamtal, skapar rekryterarna sig en bild av personen vilket sedan ligger till grund för urvalet.</p> / <p>This study aims to explore what it is in a persons work application that are attractive for an employer and what separates the attractive applications from those who isn’t called for a job interview.</p><p>The study was conducted through opportunity sampling where ten persons with first hand knowledge from the area were interviewed. The data was then transcribed from the sound files and a thematic analysis where thereafter conducted on the written material.</p><p>The results from this study are that the applicants first have to meet the basic demands for the job but after that is a subjective judgement taking place. From the applications, and phone calls, the employer creates an image of the applicants witch will be the foundation for the selection.</p>

Den här studien syftar till att undersöka vad det är i en persons ansökningshandlingar som är attraktivt för en arbetsgivare samt vad som skiljer dessa åt från dem som inte blir kallade till en anställningsintervju. Undersökningen genomfördes genom ett tillfällighets urval där tio personer med kunskap inom området intervjuades. Data transkriberades sedan från ljudfilerna och en tematisering skedde därefter av det utskrivna materialet. Resultatet av undersökningen blev att den sökande allra först måste uppfylla de grundläggande krav som ställs på tjänsten men därutöver är det en subjektiv bedömning som sker. Utifrån ansökningshandlingarna, och eventuella telefonsamtal, skapar rekryterarna sig en bild av personen vilket sedan ligger till grund för urvalet. / This study aims to explore what it is in a persons work application that are attractive for an employer and what separates the attractive applications from those who isn’t called for a job interview. The study was conducted through opportunity sampling where ten persons with first hand knowledge from the area were interviewed. The data was then transcribed from the sound files and a thematic analysis where thereafter conducted on the written material. The results from this study are that the applicants first have to meet the basic demands for the job but after that is a subjective judgement taking place. From the applications, and phone calls, the employer creates an image of the applicants witch will be the foundation for the selection.