Spelling suggestions: "subject:"två byggherrar blev nöjda"" "subject:"svå byggherrar blev nöjda""
1 |
Moderna hugskott : Modernism och performativitet i Stina Aronsons Två herrar blev nöjda (1928)Johan, Klingborg January 2014 (has links)
Ett gemensamt drag i den tidigare forskningen om Stina Aronsons modernism har varit att betona Artur Lundkvists betydelse. Den här uppsatsen undersöker en roman som utkom före det att Aronson hade någon kontakt med Lundkvist, Två herrar blev nöjda från 1928, i syfte att nyansera nämnda historieskrivning. Romanen undersöks utifrån en modernistisk diskurs baserad på tre representativa översiktsverk för perioden. Dessutom anläggs Judith Butlers performativitetsteori i ett försök att åskådliggöra hur Aronson i romanen skenbart anpassar sig till en traditionellt kvinnlig författarroll. Resultatet visar att Två herrar blev nöjda tar avstånd från realismen och istället präglas av modernismens estetik och radikalt nya världsåskådning. I såväl form som innehåll märks ett tydligt intresse för det omedvetna, för det irrationella, för slumpen och för det splittrade jaget. Vidare kännetecknas romanen av formell introspektion, det vill säga en upptagenhet vid den egna litterära skapelsen.
|
2 |
Att rädda Sara Sand : En deleuziansk läsning av Stina Aronsons experimentella verkBerlin, Denise January 2019 (has links)
This thesis explores the creative function of the pseudonym Sara Sand, used by the author Stina Aronson for four literary works in the late 1920s and early 1930s. Två herrar blev nöjda (Two gentlemen were content), Fabeln om Valentin (The tale of Valentin), Tolv hav (Twelve oceans) and Syskonbädd (Siblingbed) are modernist and experimental works that I approach with an experimental way of reading. In order to emphasize what I find to be an inherent strive for freedom within these texts, I draw from Gilles Deleuze and Félix Guattaris notion of desire as a productive force and their view of the text as a rhizomatic structure, as presented in Anti-Oedipus (1972) and A Thousand Plateaus (1980). The characters in Sara Sands writing are in constant movement and in continuous processes of becomings which challenges any kind of fixity, whether that be social structures and hegemonic discourses or simply the individual self.
|
Page generated in 0.0832 seconds