Studien syftar till att undersöka om, och i så fall hur, pedagoger i förskolan arbetar förebyggande av barns psykiska ohälsa. Utgångspunkten för studien är teorier om barns psykiska hälsa utifrån ett socioemotionellt, sociokulturellt, kognitivistiskt och psykoanalytiskt perspektiv. Metodval för studien har varit en enkätundersökning baserad på dels en kvantitativ metod och dels en kvalitativ metod. Resultatet av studien visar på pedagogers grundläggande uppfattningar om området psykisk ohälsa. Det finns en varierad definition av begreppet, där pedagoger beskriver begreppet utifrån både ett individperspektiv och ett objektivt perspektiv. Definitionen av begreppet ”psykisk ohälsa” kan i viss mån kopplas till teoretikernas beskrivning av begreppet. Vidare redogör pedagogerna för olika arbetsmetoder i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Dessutom framkommer pedagogers efterfrågan av fortbildning. Frågeställningar - Vad innebär begreppet ”psykisk ohälsa” för pedagoger och finns det något samband med teorier om barns psykiska välmående? - Vilka arbetsmetoder menar pedagoger att de använder sig av för att förebygga psykisk ohälsa hos barn, och på vilket sätt skulle dessa kunna utvecklas om utgångspunkten ligger i teorier om barns psykiska välmående? - Vad har pedagogers fortbildning för betydelse i det förebyggande arbetet av barnspsykiska ohälsa?

<p>Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes. Vid diskussionen kring berättelserna användes en psykoanalytisk teoribildning kring omedvetna processer. Resultaten visar att varje individ berättar om en upplevd kvalitativ förändring utifrån de subjektiva förväntningar och behov de hade före kursens början. Det är svårt att avgöra om den kvalitativa förändringen består i att omedvetna processer blivit medvetandegjorda. Frågan är om de erhållit en kvalitativ förändring genom erfarenhetsbaserat lärande och fått insikter som internaliserats, eller om de har lärt in kunskap enligt ett traditionellt, och diskursivt, kognitivt förhållningssätt.</p>

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes. Vid diskussionen kring berättelserna användes en psykoanalytisk teoribildning kring omedvetna processer. Resultaten visar att varje individ berättar om en upplevd kvalitativ förändring utifrån de subjektiva förväntningar och behov de hade före kursens början. Det är svårt att avgöra om den kvalitativa förändringen består i att omedvetna processer blivit medvetandegjorda. Frågan är om de erhållit en kvalitativ förändring genom erfarenhetsbaserat lärande och fått insikter som internaliserats, eller om de har lärt in kunskap enligt ett traditionellt, och diskursivt, kognitivt förhållningssätt.

<p>Projektiv identifikation är enligt den psykoanalytiska teorin grundläggande vid mellanmänskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och användningsområde är omdiskuterade finns förvånansvärt få empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgår ifrån Ingmar Bergmans manus Scener ur ett äktenskap för att utforska begreppets användbarhet på en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrån hur projektiv identifikation kan förstås genom karaktärerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett återtagande av projektioner via tre olika tillstånd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt. Dessa faser liknar ett kluvet, pre-ambivalent och ambivalent relaterande. Parenheten bildar ett projektivt system som kan utgöra ett grundläggande fokus i en parterapi. Mer empirisk forskning kring ämnet vore önskvärt för att denna teoretiska förståelse skulle kunna tillämpas i större utsträckning.</p>

Projektiv identifikation är enligt den psykoanalytiska teorin grundläggande vid mellanmänskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och användningsområde är omdiskuterade finns förvånansvärt få empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgår ifrån Ingmar Bergmans manus Scener ur ett äktenskap för att utforska begreppets användbarhet på en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrån hur projektiv identifikation kan förstås genom karaktärerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett återtagande av projektioner via tre olika tillstånd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt. Dessa faser liknar ett kluvet, pre-ambivalent och ambivalent relaterande. Parenheten bildar ett projektivt system som kan utgöra ett grundläggande fokus i en parterapi. Mer empirisk forskning kring ämnet vore önskvärt för att denna teoretiska förståelse skulle kunna tillämpas i större utsträckning.