<p>Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarna</p><p>var: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ”gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten uppvisar främst likheter i vad skötarna har för tankar kring bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. Det som framträdde som mest avgörande för bemötande av dessa patienter var att man som skötare skulle förhålla sig konsekvent och vara rak och ärlig. Undersökningens resultat är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma psykiatriskötare och andra inom vårdområden som kommer i kontakt med borderlinepatienter, då man som vårdpersonal med stor sannolikhet någon gång kommer att stöta på en patient som lider av BPS.</p>

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarna var: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ”gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten uppvisar främst likheter i vad skötarna har för tankar kring bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. Det som framträdde som mest avgörande för bemötande av dessa patienter var att man som skötare skulle förhålla sig konsekvent och vara rak och ärlig. Undersökningens resultat är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma psykiatriskötare och andra inom vårdområden som kommer i kontakt med borderlinepatienter, då man som vårdpersonal med stor sannolikhet någon gång kommer att stöta på en patient som lider av BPS.

<p>Projektiv identifikation är enligt den psykoanalytiska teorin grundläggande vid mellanmänskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och användningsområde är omdiskuterade finns förvånansvärt få empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgår ifrån Ingmar Bergmans manus Scener ur ett äktenskap för att utforska begreppets användbarhet på en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrån hur projektiv identifikation kan förstås genom karaktärerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett återtagande av projektioner via tre olika tillstånd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt. Dessa faser liknar ett kluvet, pre-ambivalent och ambivalent relaterande. Parenheten bildar ett projektivt system som kan utgöra ett grundläggande fokus i en parterapi. Mer empirisk forskning kring ämnet vore önskvärt för att denna teoretiska förståelse skulle kunna tillämpas i större utsträckning.</p>

Projektiv identifikation är enligt den psykoanalytiska teorin grundläggande vid mellanmänskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och användningsområde är omdiskuterade finns förvånansvärt få empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgår ifrån Ingmar Bergmans manus Scener ur ett äktenskap för att utforska begreppets användbarhet på en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrån hur projektiv identifikation kan förstås genom karaktärerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett återtagande av projektioner via tre olika tillstånd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt. Dessa faser liknar ett kluvet, pre-ambivalent och ambivalent relaterande. Parenheten bildar ett projektivt system som kan utgöra ett grundläggande fokus i en parterapi. Mer empirisk forskning kring ämnet vore önskvärt för att denna teoretiska förståelse skulle kunna tillämpas i större utsträckning.

Inledning: Inom psykoanalysen finns välkända teorier som beskriver den härbärgerande funktionen. Begreppet har också beskrivits i flertalet erfarenhetsbaserade fallstudier men är svårare att finna empiriska studier om. Den härbärgerande funktionen är ett centralt begrepp inför vilken den kliniska förståelsen hade gynnats av att urskiljas från allmänt psykodynamiskt arbete och konkretiseras ur den teoretiska abstraktionen. Syfte: Syftet med studien är att med en kvalitativt empirisk undersökning bidra till att öka praktisk förståelse för den härbärgande funktionen genom att undersöka psykodynamiska terapeuters upplevelser av hur den gestaltar sig i den egna kliniska praktiken.Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma psykoterapeuter med inriktning psykodynamisk terapi och bearbetades med tematisk analys. Studien har i och med sin utgångspunkt i terapeuternas subjektiva upplevelser en fenomenologisk förståelse av svarsdata. Resultat: Tre övergripande teman framträder; att stå ut, att ge tillbaka och att skapa i relation.Diskussion: Resultatet ger en kvalitativ inblick i undersökningsområdet. Resultatet bidrar med ett operationaliserat förslag på en klinisk och en i jämförelse med psykoanalytisk teori förståelig gestaltning av begreppet. Nyckelord: härbärgerande funktion, terapeutens upplevelse, projektiv identifikation, motöverföringSökdatabaser: DiVA, PEP, PsycINFO, APA PsycNet, Google Scholar och PubMed.

Inledning: Behovet av traumabehandling till flyktingar har ökat. Psykoterapeuten blir vittne till berättelser som handlar om lidande, rädsla och smärta. Syftet med denna studie är att undersöka hur psykoterapeuter upplever sitt arbete med behandling av krigs- och tortyrskadade flyktingar. Frågeställningar: 1. Hur upplever psykoterapeuter arbetet med krigs- och tortyrskadade flyktingar? 2. Använder sig psykoterapeuter av bemästringsstrategier för att hantera sina upplevelser i arbetet med krigs- och tortyrskadade flyktingar? Om så är fallet, vilka? Metod: Kvalitativ metod med fenomenologisk, deskriptiv ansats valdes. Fem psykoterapeuter som arbetar med krigs- och tortyrskadade flyktingar intervjuades. Resultat: Studiens resultat har en manifest del och en latent del. ”Att pendla mellan vanmakt och skapande förändring” är ett tema som representerar det underliggande, latenta budskapet, d.v.s. det som sägs ”mellan raderna” och representerar den röda tråd som finns i samtliga intervjuer. Det manifesta resultatet visar att terapeuterna upplever sitt arbete som ett privilegium och som betungande. Terapeuterna använder medvetna bemästringsstrategier för att hantera känslomässig stress. Diskussion: Terapeuternas beskrivning av sitt arbete med krigs- och tortyrskadade stämmer väl överens med tidigare forskning. Terapeuternas upplevelse av sitt arbete kan förstås genom begreppen motöverföring, projektiv identifikation, vikarierande traumatisering, sekundär traumatisk stress och posttraumatic growth. / Introduction: The need for trauma treatment for refugees has increased. The psychotherapist testifies to stories that concern suffering, fear and pain. The purpose of this study is to investigate how psychotherapists experience their work in dealing with war and torture injured refugees. Research questions: How do psychotherapists experience the work of war and torture injured refugees? Are psychotherapists using coping strategies to handle their experiences in the work of war and torture-injured refugees? If so, which? Method: Qualitative method with phenomenological, descriptive approach was chosen. Five psychotherapists working with war and torture injured refugees were interviewed. Results: ”Oscillating between powerlessness and creative change" is a theme that represents the underlying latent message, what is said "between the lines" and represents the red thread found in all the interviews. The manifest results show that the therapists experience their work as a privilege and as burdensome. The therapists use conscious coping strategies to deal with emotional stress. Discussion: The therapists' description of their work on war and torture injured is in line with previous research. Therapists' experience of their work can be understood by the concepts of transference, projective identification, vicarious traumatization, secondary traumatic stress and posttraumatic growth.