<p>Uppsatsen analyserar begreppet tortyr. Utifrån detta bedöms huruvida händelserna på Abu Ghraib i Irak 2003 ska anses vara tortyr i juridisk mening och vad USA:s juridiska skyldigheter är i detta sammanhang.</p>

Uppsatsen analyserar begreppet tortyr. Utifrån detta bedöms huruvida händelserna på Abu Ghraib i Irak 2003 ska anses vara tortyr i juridisk mening och vad USA:s juridiska skyldigheter är i detta sammanhang.

Tortyr brukar ofta förknippas med förhör och våld. Men finns det några andra sätt som tortyr kan förstås och förklaras på? Denna uppsats syftar till att undersöka på vilka sätt tortyr kan definieras, förklaras och förstås. Den kontext som tortyr studeras i är det algeriska självständighetskriget år 1954-1962, där tortyr mot algerier användes i stor utsträckning av den franska armén. Undersökningen utgörs av en litteraturstudie där bl.a. böcker och artiklar har använts för att be-svara följande frågeställningar: Vad är tortyr? Hur har tortyr i det algeriska självständighetskriget förklarats i tidigare forskning? En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att analysera det material som studien bygger på och sedan har Herbert C. Kelmans teori "Violence Without Moral Restraint: Reflections on the De-humanization of Victims and Victimizers" (som förklarar uppkomsten av massivt och brett vålds-utövande i bl.a. krigskontexter) applicerats som begreppsram för att besvara och analysera de ställda frågorna. Av resultatet framgår det att tortyr enligt fransmännen betraktades som ett conditio sine qua non, ett medel som kriget inte kunde vinnas utan, och därför blev tortyren ett krigsvapen som det algeri-ska folket i sin helhet bekämpades med. Det som blev avgörande för tortyrens användning var av-humaniseringen av algerierna. Dessa betraktades inte som människor, och därmed blev an-vändningen av tortyr legitim. Kombinerat med en auktorisering av tortyranvändningen och till följd därav en rutinisering hade en situation av systematisk tortyranvändning uppstått. Analysen visade sedan att tortyr inte bara kunde definieras som en våldsmetod eller en förhörs-metod, utan att den innebar förnedring och destruktivitet på många olika sätt. Det har sedan konsta-terats att det inte kan formuleras en allmängiltig (och djupgående) definition av tortyr eftersom be-greppet tenderar till att ändra karaktär beroende på vilken kontext det sätts i.

No description available.

<p>I den här uppsatsen behandlar vi frågorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrätten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. Båda de presenterade staterna är medlemmar av internationella och regionala konventioner. Våra slutsatser visar på både likheter och skillnader. Vad gäller tortyr så ligger den största skillnaden i att USA tillåter bevis inhämtat med hjälp av tortyr så länge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstånd till det. De skillnader vi observerat gällande frihetsberövande är framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna är mer av en materiell art medan problematiken i USA är organisatorisk eller framför allt en fråga om kompetensfördelning. Även om det skett förändringar i de båda jämförda staterna genom ny lagstiftning vilket lett till ett bättre skydd för frihetsberövade så är gällande lagstiftning vid dags dato fortfarande under kritik.</p>

I den här uppsatsen behandlar vi frågorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrätten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. Båda de presenterade staterna är medlemmar av internationella och regionala konventioner. Våra slutsatser visar på både likheter och skillnader. Vad gäller tortyr så ligger den största skillnaden i att USA tillåter bevis inhämtat med hjälp av tortyr så länge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstånd till det. De skillnader vi observerat gällande frihetsberövande är framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna är mer av en materiell art medan problematiken i USA är organisatorisk eller framför allt en fråga om kompetensfördelning. Även om det skett förändringar i de båda jämförda staterna genom ny lagstiftning vilket lett till ett bättre skydd för frihetsberövade så är gällande lagstiftning vid dags dato fortfarande under kritik.

The purpose of this essay is to give the reader an insight in the subject of torture. This is done through both an historical perspective and by showing how torture methods are used today, even though torture is prohibited by law. Many refugees who come to Sweden today have survived torture, and the trauma can cause multiple illnesses related to the tragic memories. In addition to physical damage many also suffer from depression and post traumatic stress, due to the experiences of torture. Together with the Swedish Red Cross we designed a questionnaire which was sent to politicians and elected officials. In the questionnaire we asked questions concerning knowledge of injuries due to torture and what treatment options these people have in Sweden. Some of the questions are based in the concept of solidarity. The responses from this survey are the basis for analysis and discussion and are linked to our theories of organization and solidarity. The analysis shows that the knowledge is generally good, and the political parties in general have a collective solidarity approach to the care of people who are victims of torture.

The aim of this thesis has been to discuss whether remainders of colonial influences exist within the UN's definition of torture or not. The discussion has been presented from a postcolonial point of view, in dialogue with contemporary power critical theorists. In order to raise awareness of a potential colonial influence, the following questions were intended to be answered: –                                        Are there any reasons, if so – which ones, to regard the UN's definition of torture as a colonial project? And; –                                        To what extent is the term “inhumane” limiting for the prohibition against torture from a postcolonial perspective? One of the most central arguments of the chosen theories is that the term “inhumane” evokes prejudices that a racializing apparatus within the social norms of the UN automatically produces. These prejudices are, according to the theorists, influenced by images of people in non-western and non-secular (especially muslim) societies as more prone to exercise “violence” and “cruelty” towards their own citizens as well as towards the population of the world in general. Thereby, these people's state of being leave them with no access to the human rights – they are not acting in a humane way and are therefore not allowed to be treated humanely. Even though the reasoning of the theorists are understandable at a theoretical and emotional level, the language of the convention against torture leaves no substantial evidence for this assumed cultural bias and colonial tendency.   Where the theories point out some human suffering as excluded from the definition, the solutions on how to include more aspects of suffering might be too intangible to be sustainable within the context of international law. One of the theorists however, Talal Asad, makes an appealing effort by introducing a paragraph of consent within the definition of torture. A paragraph of consent makes it, according to him, easier to account for emotional experiences of suffering. At the same time it makes it possible to exercise self-selected suffering (such as religious rituals and certain sexual preferences) between two or more consenting adults, without them being stigmatized within the discourse of suffering. By introducing the paragraph of consent and the elimination of the word “cruel” (because of its tendency of being linked to racializing factors) from the definition, Asad's  argumentation points out a way to possibly improve the prohibition to include more aspects of suffering.

Torture in the past is the subject of this dissertation. The aim of the study is to discuss one of the grand narratives of Swedish history. In an evolutionary frame Sweden has been put forward as a country which early developed judicial security for citizens. This dissertation contains a critique against an objectivistic view of the concept of knowledge. It proposes instead an evolutionary concept. In the discussion of sources I argue that although historians have been skilful in their evaluation of sources important problems still remains. The phenomenon of torture is here investigated at three different levels, as discourse, as norm and as practice. A point of departure is an overview of the discourse of torture and the use of torture in the past, from ancient times to the beginning of the early modern period in Europe. The purpose of that study is to gain some general insight concerning torture to which the main study, with focus on the phenomenon of torture in Sweden, could be related. The presentation of the history of torture starts in ancient Greece. The ability to use torture was regulated in Greek society. An important element in the discourse concerns a social regulation of torture; another is the connection with different concepts of truth. The conditions for the use of torture have changed over time. In early Middle Ages the practice of ordeals was common in Europe. In difficult cases tribes decided guilt with help from God. When the Christian church during the High Middle Ages rose to power it prohibited the use of ordeals. The obvious consequence of this act was that people had to make decisions by themselves, when they no longer could turn to God’s will when making decisions in severe judicial cases. In this context torture became important and was put into use. The existence of ordeals has been an obstacle to the use of torture. Torture had a strong position at the end of the medieval era, and this dissertation discusses whether the legislation is to be understood as implementation of torture or as regulation of an already existing practice. The first study of torture in a Swedish context deals with the discourse concerning the concept of torture. It is found that accusations of use of torture were used in propaganda and that torture in this context was understood as something unswedish and shameful. Next part focuses on the Old Swedish legislation prior to 1614. It is found that there is a prohibition against torture in the legislation from the fourteenth century, which must be regarded as a first attempt in Swedish law to regulate the use of torture. The study also focuses on the fact that the plaintiff had such extensive rights, that these could enable use of torture. The last part of the dissertation deals with the legal practice in Stockholm between 1474 and 1614. It identifies places for torture, actors and the judicial context in which the use of torture was practised.

No description available.