<p>Vi har i vår studie undersökt hur elva lärare i de tidigare åren, från år F-5, ser på och arbetar med gemenskap och utanförskap. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet vi fick fram visade att utanförskap och gemenskap kan gestalta sig på många olika sätt enligt de intervjuade lärarna, där utanförskapet mestadels betraktades som någonting negativt medans lärarnas syn på gemenskap enbart var positiv. Det fanns även skillnader i hur lärarna ansåg sig arbeta med att förebygga utanförskap och skapa gemenskap, då främst genom vilka arbetsmetoder de använde sig av samt hur organisationen kring detta arbete såg ut. Vi fann i vår studie att gemenskap och utanförskap existerar sida vid sida och beror av varandra, därför är det viktigt att arbetslaget har ett väl fungerande och förankrat värdegrundsarbete.</p><p> </p>

<p>Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap. Men de menade också att för att kunna vara en del av gemenskapen var man tvungen att vara en social person. Det kan också tilläggas att elever och personal intar många olika roller på internatskolorna som leder till gemenskap, men färre som leder till ensamhet.</p>

Vad som framkallar arbetstillfredsställelse inom organisationer är ett omtalat och välutforskat ämne. För att en anställd ska kunna känna sig tillfredsställd på sin arbetsplats samt med sitt arbete finns det många faktorer som kan påverka. Vi har valt att genomföra denna undersökning för att uppmärksamma betydelsen av sammanhållning och trivsel mellan kollegor. Det är viktigt att fokusera på människan i organisationen och dennes behov för att skapa arbetstillfredsställelse. Vi ville undersöka vilken påverkan faktorer som identifikation och gemenskap med arbetskamrater har på anställdas arbetstillfredsställelse.   Respondenterna var N = 81 anställda på en organisation i en medelstor stad i Västra Götaland, varav n = 51 kvinnor och n = 30 män. Respondenterna var i olika åldrar och var delaktiga i en arbetsgrupp på arbetsplatsen. En kvantitativ enkätundersökning utformades där respondenterna fick skatta 34 påståenden. Datamaterialet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW 18.0 och med hjälp av programmet tog vi fram medelvärde, standardavvikelse och korrelation för de olika svarsalternativen i enkäten. Den teoretiska ram som är utgångspunkten för vår undersökning är social identitetsteori, självkategoriseringsteori, McMillans och Chavis en känsla av gemenskapsteori och Herzbergs motivation-hygienteori. Resultatet av undersökningen visade att medelvärdet var starkt för alla påståenden eftersom standardavvikelsen var låg. Korrelationen mellan gemenskap och arbetstillfredsställelse visade ett högre korrelationsvärde mellan varandra än identifikation och arbetstillfredsställelse. I analysen kan man urskilja att de anställda inom organisationen känner arbetstillfredsställelse och att identifikation och i synnerhet gemenskap har en positiv inverkan.

Vi har i vår studie undersökt hur elva lärare i de tidigare åren, från år F-5, ser på och arbetar med gemenskap och utanförskap. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet vi fick fram visade att utanförskap och gemenskap kan gestalta sig på många olika sätt enligt de intervjuade lärarna, där utanförskapet mestadels betraktades som någonting negativt medans lärarnas syn på gemenskap enbart var positiv. Det fanns även skillnader i hur lärarna ansåg sig arbeta med att förebygga utanförskap och skapa gemenskap, då främst genom vilka arbetsmetoder de använde sig av samt hur organisationen kring detta arbete såg ut. Vi fann i vår studie att gemenskap och utanförskap existerar sida vid sida och beror av varandra, därför är det viktigt att arbetslaget har ett väl fungerande och förankrat värdegrundsarbete.

Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap. Men de menade också att för att kunna vara en del av gemenskapen var man tvungen att vara en social person. Det kan också tilläggas att elever och personal intar många olika roller på internatskolorna som leder till gemenskap, men färre som leder till ensamhet.

<p>Vad som framkallar arbetstillfredsställelse inom organisationer är ett omtalat och välutforskat ämne. För att en anställd ska kunna känna sig tillfredsställd på sin arbetsplats samt med sitt arbete finns det många faktorer som kan påverka. Vi har valt att genomföra denna undersökning för att uppmärksamma betydelsen av sammanhållning och trivsel mellan kollegor. Det är viktigt att fokusera på människan i organisationen och dennes behov för att skapa arbetstillfredsställelse. Vi ville undersöka vilken påverkan faktorer som identifikation och gemenskap med arbetskamrater har på anställdas arbetstillfredsställelse.  </p><p>Respondenterna var N = 81 anställda på en organisation i en medelstor stad i Västra Götaland, varav n = 51 kvinnor och n = 30 män. Respondenterna var i olika åldrar och var delaktiga i en arbetsgrupp på arbetsplatsen. En kvantitativ enkätundersökning utformades där respondenterna fick skatta 34 påståenden. Datamaterialet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW 18.0 och med hjälp av programmet tog vi fram medelvärde, standardavvikelse och korrelation för de olika svarsalternativen i enkäten.</p><p>Den teoretiska ram som är utgångspunkten för vår undersökning är social identitetsteori, självkategoriseringsteori, McMillans och Chavis en känsla av gemenskapsteori och Herzbergs motivation-hygienteori.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att medelvärdet var starkt för alla påståenden eftersom standardavvikelsen var låg. Korrelationen mellan gemenskap och arbetstillfredsställelse visade ett högre korrelationsvärde mellan varandra än identifikation och arbetstillfredsställelse. I analysen kan man urskilja att de anställda inom organisationen känner arbetstillfredsställelse och att identifikation och i synnerhet gemenskap har en positiv inverkan.    </p>

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland män och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i Växjö kommun. Lagen som undersöks är endast lag på breddnivå, det vill säga de lägsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod via enkätsvar där det skickades ut 400 enkäter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar. Av dessa var 121 (43,4 %) kvinnor och 158 (56,6 %) män. Dessa respondenter har en snittålder på 23 +-6.7 år. Resultatet om varför respon-denterna konsumerar alkohol var på grund av att det är kul att konsumera en god öl i gott sällskap, detta är något som respondenterna anger i vår undersökning. Resultatet visar även att det förekommer alkohol inom lagidrotterna på breddnivå och att det är innebandyspelarna som konsumerar mer och oftare jämfört med fotbollsspelarna. Det framkommer också att 89 % av respondenterna konsumerar alkohol i någon form.

I uppsatsen undersöks vilka svårigheter en före detta kriminell möter längs vägen vid återanpassning till samhället. Går det att tvätta bort en stämpel som avvikare och hur påverkar stigmatiseringen deras liv. Vi vill alltså lyfta fram hur före detta kriminella upplever vägen tillbaka in i samhället och möjligheterna till ett normalt liv. Uppsatsen studeras med hjälp av en kvalitativ metod för att på bästa sätt få en förståelse för en före detta kriminells egna tankar och upplevelser kring processen att bygga upp ett nytt liv. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med två livsberättelser, en nyckelinformant och kompletteras vidare med ett case. Resultatet som framkom i studien med hjälp av de empiriska material och den teoretiska utgångspunkt är att det är möjligt för en kriminell att tvätta bort en stämpel som avvikare och lyckas med det omöjliga. Det är möjligt att återanpassa sig till samhället och leva ett normalt liv. / In this thesis we examine the challenges that former criminals face when readapting to society. Is it possible to escape being branded as a deviant and how does the branding affect their lives. We wish to raise the issue of returning to society and a non-criminal lifestyle. The study is conducted through a quality survey/method to get the best possible understandning of a former criminal´s own thoughts and experiences when rebulding his life. The compiled data relies on two life stories, a key informant and a cese study. The results of the study are based n empirical data and show that it is possible to escape the branding as a criminal and succeed in becoming readjusted to society and a normal life.

Träning i olika former har blivit en riktig fluga i dagens samhälle. Gymmen har mer medlemmar än någonsin och du kan överallt i media läsa om hur du ska träna, hur du ska träna för att går ner i vikt, vilka skor du ska ha och så vidare. Ett populärt sätt att träna är genom gruppträning, och vi ville med den här uppsatsen undersöka varför individer väljer gruppträning istället för ensam träning, då det sägs att dagens samhälle blir mer och mer individualiserat. Vi har också valt att fördjupa oss i hur gruppdynamiken tar form i en träningsgrupp. Vår avsikt med den här uppsatsen var att undersöka en organisation och dess medlemmar, hur de själva upplever gruppkänslan, gemenskapen och självklart varför de valt just den här träningsformen. Vi intresserade oss även för instruktörens betydelse för gruppen och hur hon eller han påverkar gruppdynamiken. Den gympaklass vi valde heter "Gymmixpulsen" och finns i Halmstad. Denna grupp består av en instruktör och medlemmar som kommer dit 1-3 gånger per vecka för att träna tillsammans. Genom intervjuer med en del av gruppmedlemmarna har vi fått reda på deras egen upplevelse om att vara en del av den här specifika gruppen. Vi har sedan använt oss av teorier som E. Goffman, K. Antons, Thomas J. Scheff, Donelson R. Forsyth och så vidare för att analysera dessa upplevelser och komma fram till en slutsats gällande gruppdynamiken i just den här gruppen. / Exercising in different forms has become a really big thing in today's society. The gym has got more members than ever and all over the magazines you can read about how to exercise, how to exercise to lose weight, what shoes you should wear and so on. A popular way to exercise is to exercise in groups. With this essay did we want to examine why individuals chose exercising in group instead of self-training when it`s said that today`s society is getting more and more individualized. We`ve also chose to look deeper at how group dynamics shows in group training. Our purpose with essay was to examine an organization and its members, how they experience the group feeling, the community they have and of cause why they choose this type of exercising. We were also interested in the instructors’ significance for this group and how she or he effects the group dynamic. The gymnastics team that we chose is called "Gymmixpulsen" and it`s located in Halmstad. The group consists of one instructor and members of this organization that comes there 1-3 times per week to exercise together. Through interviews with a part of the group members we`ve found out the members own experience of being a part of this specific group.We have used theories like E.Goffman, K. Antons, Thomas J. Scheff, Donelson R. Forsyth and so on to analyze these experiences to get to a conclusion about the group dynamics in this group.

No description available.