The point of this study is to present how youths today experience fellowship and deviancy in relation to the different themes that have been chosen to interpret the results. I have treated questions about family, friends, experience of fellowship and deviancy. I have chosen to interview five young adult women and men in order to be able to understand their experiences of fellowship and deviancy. The study has a qualitative approach. In order to be able to interpret the result I have used theories about symbolic interaction, normality and meaning of fellowship. The results show that family is an important part of fellowship and that fellowship means much to form a conception about oneself. Even through social friendships. Depending on the family situation during growth, reflections were shown on how the interview people view fellowship and deviancy today and their vulnerability against bullying. Something that I found difficult during the process of the study was finding theories about friendship. Research performed in that area seem to be scarce which made it difficult for me to interpret the results well enough.

Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama. Studien visar på likheter och skillnader i lärarnas visioner och ger en gemensam bild av hur lärarna eftersträvar att elever ska känna gemenskap i gruppen och utvecklas på ett personligt plan.

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande: I vilka sammanhang används högläsning? Vilka texter används för högläsning? Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur? Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning. Vi har i studien utgått från en sociokulturell teori som innebär att lärande sker i samspel med andra och att varje individs lärande är beroende av det sammanhang som han eller hon ingår i. Resultatet visar att samtliga deltagande lärare ser högläsningen som en stund för avkoppling, där eleverna får möjlighet att koppla av mellan de övriga skolaktiviteterna. Samtliga lärare menade att högläsningsstunden har ett pedagogiskt värde, där elevernas läsförståelse och läsintresse kan utvecklas. Samtidigt visar resultatet att de texter som läraren läst högt för eleverna sällan bearbetas och att tiden för högläsningen är knapp.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun. Våra informanter är personal på boendet Eken och ansvariga lärare för de ensamkommande flyktingbarnens utbildning.  Vår studie grundar sig på informanternas tolkningar av de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov. Vi har även intresserat oss för hur våra informanter uppfattar de ensamkommande flyktingbarnens strävan efter en familjelik gemenskap, men också de emotioner informanterna upplever i sitt arbete.   Vi utförde kvalitativa intervjuer och av det insamlade materialet framgick det att de ensamkommande flyktingbarnen har ett stort behov av sociala relationer, som förutsätter närhet. Vi kom fram till att barnen sökte sig till varandra för att tillgodose behovet av närhet, då informanterna har en emotionell distans till barnen. Det framkom tydligt att informanterna har svårigheter att avgöra hur mycket de ska engagera sig känslomässigt. Eftersom vi ville ta del av hur informanterna tolkade de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov har vi använt oss utav hermeneutik, som vetenskapsteoretisk ansats. Vi kunde tolka och förstå det empiriska materialet med hjälp av utvalda socialpsykologiska teorier.  Tolkningar har utvecklats med hjälp av Scheffs teori om sociala band, Weiss tankar kring sociala behov, Stenbergs beskrivning av motiv till gemenskap samt Asplunds teori om social responsivitet och Hochschilds teorier om det emotionella arbetet. Dessa teorier har i vår studie kompletterat varandra och förklarat olika socialpsykologiska aspsekter som förekommer i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen.

No description available.

Minst var tredje person i Sverige insjuknar i cancer, varje timme får sex personer ett cancerbesked och varje år får 58 000 människor i Sverige ett cancerbesked. Cancer är en folksjukdom som är ett samlingsnamn för ca 200 olika sjukdomar där dessa har gemensamt att celler okontrollerat börjar dela på sig någonstans i kroppen. Sjukdomen påverkar inte bara de som drabbas utan även anhöriga till den som drabbas (cancerfonden & socialstyrelsen, 2013). Socialstyrelsen (2015) tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen har utformat en utbildningsmatris till alla yrkesverksamma inom sjukvården, där dem konkret beskriver att vårdpersonal ska kunna tillhandahålla patienter en känsla av trygghet, lugn, hopp och tröst. Vårdpersonalen ska kunna erbjuda patienterna ett socialt stöd i deras kontakt med sjukvården. En annan undersökning om sociala relationer som Västra Götaland (2011) genomfört visar att sociala relationer och socialt stöd leder till en förbättrad hälsa samt en förbättrad återhämtningsförmåga från sjukdomar. Om individen inte kan påverka sin situation eller vända sig till någon för stöd medför detta en ökad sjukdomsrisk. Idag finns fler utbud gällande stödinsatser och rehabilitering än bara inom sjukvården, bland annat finns det ideella organisationer som erbjuder stöd och fungerar som en informationskälla till cancersjuka, friskförklarade och anhöriga. En välkänd ideell organisation inom cancer är organisationen Ung cancer, som startade år 2010 av Julia Mjörnstedt och Hanna Wekell. Julia Mjörnstedt startade bland annat organisationen då hon kände en stor ensamhet när hon fick cancer och upplevde att hon saknade en mötesplats för unga vuxna som drabbats av cancer (Ung cancer, 2010). Forskning från Kinnane & Milne (2010) ser en ökad trend i att söka sig till mötesplatser för cancersjuka på Internet. Socialt stöd inom cancervården har visat sig vara en svårhanterlig problematik enligt cancerpatienter som beskriver svårigheter i hur sjukvården bemöter patienterna och ger information om sjukdomen, vilket har påverkat individerna på ett negativt sätt enligt Jakobsson (2007). Jag vill därför undersöka cancerpatienternas sociala stöd och sociala nätverk.

Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö. För att studien skulle få en mer djupgående inriktning i vårt problem valde vi att göra en fallstudie för att kunna analysera gruppens värderingar angående arbetsmiljö. För att samla in det empiriska materialet valde vi att använda oss utav kvalitativ metod samt att göra observationer på arbetsplatsen/arbetsmiljön samt att även göra intervjuer med de anställda. För att kunna analysera vårt empiriska material har vi valt att använda oss utav teorierna; Goffmans intrycksstyrning, Maslows behovstrappa och i Karaseks krav- kontroll och stöd modell. Resultatet vi kom fram till visar på att en arbetsgrupps sociala samspel mellan varandra har en mycket stor betydelse på hur de anställda på Transport upplevde deras arbetsmiljö. Samspelet mellan varandra på avdelningen har mycket med företagets egna värderingar och visioner att göra. Detta kan därmed göra det mycket svårt för dem att släppa garden till att ge och ta feedback och inse att dem själva inte behöver spegla en felfri organisation.

Intense competition and pressure from various market participants is prevalent in today’s modern and technologically developed society. It is important to keep a high standard of service and customer care to be able to keep your position on the market. The focus of the paper is to study how a store manager can influence their employees to perform better on the job, in terms of service to customers and increased sales. The aim is to analyze the different tools store managers use to motivate their employees with the goal of improving service to the customer and to increase sales. The method used for achieving this has been a qualitative research approach with open interviews and semi-structured questions, an approach that increases an understanding of the issue. The interviews were conducted with both employees and store managers at the department store, Nordiska Kompaniet. With previous studies and research as secondary material, and the empirical data of the study as primary material, the results show that motivation is primarily important for certain areas. To better describe these results, a model has been designed; FANUGT. The model describes the key concepts of motivation; feedback, accountability, attendance, development, community and trust. Managing the staff in a store with these concepts in mind will increase employee motivation and performance positively.

Denna uppsats undersöker 12-stegsprogrammet som ett tillvägagångssätt för återhämtning av missbruk. Genom ett flertal kvalitativa intervjuer med före detta missbrukare är syftet med studien att få en ökad förståelse för återhämtning av missbruk och gemenskapens värde av ett deltagande i ett 12-stegsprogram och hur detta har hjälpt informanterna att bli drogfria. Slutsatsen är att informanterna upplever att 12-stegsprogrammet har varit av stor hjälp gällande processen mot drogfrihet och det sociala stödet från programmet har bidragit till deras återhämtning. / This thesis investigates the 12-step program as an approach towards recovery from substance abuse. By using a qualitative research method consisting of a series of interviews with former drug addicts, the purpose of this study is to gain an understanding of the process of recovery and to study how the informants of this thesis have been able to not relapse into addiction. This thesis puts emphasis on investigating if the community close to the 12-step program and the social aspects surrounding the informants have been of significant help in their process towards recovery. The conclusion is that the informants feel that the 12-step program has been of great help in their progression towards recovery with the help of the social support that has been provided in the program.

The relationship between fandoms and religion has become an increasingly popular topic to study within the field of the sociology of religion. In previous studies, there have been different views concerning whether or not fandoms should be regarded as religious from a functional perspective. This issue is especially interesting considering the decreasing popularity of traditional religion in some aspects.   The aim of this essay is to study how Harry Potter fandoms are described in previous studies. The study aims at discerning both the empirical data and how the data is interpreted. The material in this study consists of three previous studies about the communities centered around Harry Potter fandoms. These studies were analyzed in relation to Meredith B. McGuire´s (2002) concept “cultic stance” and Matt Hills (2002) concept “neoreligiosity”.  The studies were analyzed through a hermeneutical text analysis. According to the results, the Harry Potter fandoms examined in the previous studies somewhat relate to both abovementioned theories. The cultic stance was applicable when the fans described a desire for some kind of god or supernatural power. The neoreligiosity was applicable when the fans described their fandom with religious language. The previous studies in my material describe fandoms from different perspectives. The analyses of the previous studies which resulted in that the concepts fit differently on the different previous studies.