• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Livskriser : är det ett sätt att finna sin andlighet?

Lindholm, Pia January 2003 (has links)
<p>Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet.</p><p>Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.</p>
2

Livskriser : är det ett sätt att finna sin andlighet?

Lindholm, Pia January 2003 (has links)
Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet. Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.
3

Socionomrollens relevans i hospiceverksamhet / The significance of the sociologist within hospice care

Catoni, Anna, Backsten, Sofia January 2024 (has links)
Vård av svårt sjuka döende människor innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. En vårdform som beaktar detta är hospice. Tidigare forskning visar att socionomers arbetsfält är vitt och brett och saknar jurisdiktion, socionomyrket saknar legitimation vilket medför att jurisdiktionen behöver skapas på annat sätt. Den svåra avgränsningen kring socionomers arbetsfält väcker i hospiceverksamhetens kontext, frågor kring hur en socionoms roll i detta nu är, anses vara och kan vara. Ingen tidigare svensk forskning nämner kuratorers eller socionomers roll inom hospiceverksamhet trots att forskningen belyser att palliativ vård helst ska utföras i team med bland annat socialarbetare och kuratorer. Denna studies syfte är att undersöka socionomrollens relevans inom svensk hospiceverksamhet genom att intervjua verksamhetschefer på svenska hospice. De frågor som ställs är: hur beskriver verksamhetschefer för svensk hospiceverksamhet sitt arbete med sociala och existentiella frågor samt hur kan socionomer bidra till vården på hospice enligt verksamhetschefer för svensk hospiceverksamhet? För att besvara dessa frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med verksamhetschefer för fem olika hospice i Sverige. Den teoretiska grunden är teori om fridfullt slut på livet för dödssjuka patienter samt teorier om makt. Resultatet visade att verksamhetschefer genom helhetssyn, relationer, samtal och praktiska aspekter arbetar med sociala och existentiella problem på hospice. Temana kompetens och utveckling, tid och närvaro, samtal och stöd visade hur och vad socionomer kan bidra med i verksamheten.

Page generated in 0.1361 seconds