- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 1 to 9 of 9 (0.026 seconds)Spelling suggestions: "subject:"filosofi""
| 1 |
Dialogen som möjlighet till en ny miljöfilosofi : En analys av Djupekologins själv-realiseringsprincipingalena, Klenell January 2007 (has links)
<p>This is my thesis on the D-level at the university in Karlstad at the department for environmental science. It is an analysis of the idea of self-realisation in the deepecology movement.</p><p>The Norwegian philosopher Arne Naess is one of the profiles in the foreground of deepecology in the world. His teories is important for the development of how to look at ecophilosophical matters in the nordic countries.</p><p>i will therefor investigate his theories and see how Naess constructs the relation man-nature in his ecosophy T. The principle of self-realisation and identification is there the most important foundation for the antropocentric perspective.</p><p>In my analysis I use Martin Bubers philosophy of dialogue and his thoughts about relational concept of the self as tools for my investigation.</p><p>Ecophilosophy is an academic subject that touches a variety of fields of studies but has the collaboration between the subject of culture and nature as its base. Bubers concept of the self that highlights the third. Videlicet, the relation is a third aspect of the selfs constitution apart from the me and you.</p><p>I will also, as Buber does not notice power and hierarchy in his teory, try to integrate Val Plumwoods critique towards dualism in the thinking of western society as a complementing tool.</p><p>Plumwood points out, in her ecofeministic point of view, the importance of noticing difference as an important aspect of the problems in western thinking when it comes to the relationship between humanity-environment. To develop a non-dualistic thinking, according to Plumwood, it would take a critical analysis of all types of concepts that has been developed through the classic concept of logics reduktionistic discussion wich uses separation as a method.</p><p>Plumwoods conclusion is that to come to terms with the underlying powerstructures we have to examine the thinking itself.</p><p>Buber who is rooted in the jewish chassidism tradition has from a spiritual point of view examined aspects of the relationship between I and the other/world which touches Plumwoods theories.</p><p>By combining these two thinkers I want to formulate a more complex analysis of Arne Naess principle of self-realisation.</p>
|
| 2 |
Dialogen som möjlighet till en ny miljöfilosofi : En analys av Djupekologins själv-realiseringsprincipingalena, Klenell January 2007 (has links)
This is my thesis on the D-level at the university in Karlstad at the department for environmental science. It is an analysis of the idea of self-realisation in the deepecology movement. The Norwegian philosopher Arne Naess is one of the profiles in the foreground of deepecology in the world. His teories is important for the development of how to look at ecophilosophical matters in the nordic countries. i will therefor investigate his theories and see how Naess constructs the relation man-nature in his ecosophy T. The principle of self-realisation and identification is there the most important foundation for the antropocentric perspective. In my analysis I use Martin Bubers philosophy of dialogue and his thoughts about relational concept of the self as tools for my investigation. Ecophilosophy is an academic subject that touches a variety of fields of studies but has the collaboration between the subject of culture and nature as its base. Bubers concept of the self that highlights the third. Videlicet, the relation is a third aspect of the selfs constitution apart from the me and you. I will also, as Buber does not notice power and hierarchy in his teory, try to integrate Val Plumwoods critique towards dualism in the thinking of western society as a complementing tool. Plumwood points out, in her ecofeministic point of view, the importance of noticing difference as an important aspect of the problems in western thinking when it comes to the relationship between humanity-environment. To develop a non-dualistic thinking, according to Plumwood, it would take a critical analysis of all types of concepts that has been developed through the classic concept of logics reduktionistic discussion wich uses separation as a method. Plumwoods conclusion is that to come to terms with the underlying powerstructures we have to examine the thinking itself. Buber who is rooted in the jewish chassidism tradition has from a spiritual point of view examined aspects of the relationship between I and the other/world which touches Plumwoods theories. By combining these two thinkers I want to formulate a more complex analysis of Arne Naess principle of self-realisation.
|
| 3 |
"En biosfärisk samhörighet" : En didaktisk studie av Arne Næss ekosofi T utifrån Anders Jeffners livsåskådningsteorier / "A biospherical affinity" : A didactical study of Arne Næss ecosophy T based on Anders Jeffners theories about view of lifePaepke, Filip January 2017 (has links)
I slutet av 1960-talet uppstod den djupekologiska rörelsen där bland annat filosofen Arne Næss genom boken Økologi, samfunn og livsstil: utkast till en økosofi (1973) gav upphov till namnet ekosofi, en ekologisk filosofi som skulle kunna vända den negativa trenden av miljöförstörelse. Ekosofin har senare kommit att benämnas som en livsåskådning vid sidan av andra livsåskådningar så som existentialism och humanism. I det gymnasiegemensamma ämnet religionskunskap ska undervisningen beröra världsreligionerna, etik och icke-religiösa livsåskådningar. Denna uppsats syfte är att med en innehållslig idéanalys analysera hur Næss ekosofi T förhåller sig till Anders Jeffners teorier om livsåskådning samt att diskutera i vilken mån ekosofi T kan användas som en icke-religiös livsåskådning i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning. Det framkommer att Næss genom sina resonemang uppfyller Jeffners terminologi för vad en livsåskådning bör innehålla där en ekologisk och vetenskaplig materiell världsbild utgör grunden för ekosofi T som en icke-religiös livsåskådning. Likväl framkommer det att livsåskådningsbegreppet kan användas som ett analytiskt verktyg i undervisningen för att elever ska ges goda förutsättningar att jämföra och analysera livsåskådningar så som ekosofi T utifrån läroplanens mål och riktlinjer.
|
| 4 |
En studie i livsfilosofi : en jämförelse mellan Arne Næss och Viktor E. Frankls livsfilosofierJonsson, Susanne January 2003 (has links)
<p>Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss <em>Livsfilosofi </em>och <em>Ekologi, samhälle och livsstil </em>och Viktor E. Frankls <em>Livet måste ha en mening</em> och <em>Viljan till mening</em>. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.</p>
|
| 5 |
Frihetens tecken : en uppsats om konflikten mellan två föreställningsvärldar ur ett religionsvetenskapligt perspektivBlomqvist, Ingrid January 2002 (has links)
<p>Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll.</p><p>Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld.</p><p>Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".
|
| 6 |
Frihetens tecken : en uppsats om konflikten mellan två föreställningsvärldar ur ett religionsvetenskapligt perspektivBlomqvist, Ingrid January 2002 (has links)
Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll. Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld. Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".
|
| 7 |
En studie i livsfilosofi : en jämförelse mellan Arne Næss och Viktor E. Frankls livsfilosofierJonsson, Susanne January 2003 (has links)
Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss Livsfilosofi och Ekologi, samhälle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening och Viljan till mening. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.
|
| 8 |
Natursyn i antropocen : En ekokritisk läsning av dikter av Ingela Strandberg och Gunnar D Hansson / Representations of Nature in the Anthropocene : An Ecocritical Reading of Poems by Ingela Strandberg and Gunnar D HanssonOlsson, Vera Maria January 2020 (has links)
In the Anthropocene, a new approach towards nature in poetry is emerging. This change is closely related to ecocritical theory, which is a reevaluation of the human view on, and representation of, nature. It moves away from a more traditional anthropocentric perspective to a more critical one. This can for instance be in the spirit of Arne Naess or Timothy Morton, the two main theorists used in this essay. This essay is an ecocritical close reading of two Swedish contemporary poems on nature: “När jag går i skymningsmörkret” by Ingela Strandberg (from Att snara en fågel, 2018) and “(Strandförskjutningar)” by Gunnar D Hansson (from Tapeshavet, 2017). The focus of the reading is on the representation of wild, untouched nature. The formulated questions in the essay concern how untouched nature is represented in the poems, the human relationship towards it and how the differences and similarities between the two poems relate to and transform romantic representations of nature. The conclusion is that these two very different poems exemplify the range of contemporary Swedish nature poetry. Strandberg’s poem is leaning towards a romantic or ecosofist representation of nature, whilst Hansson’s is more clear-cut ecocritical in line with Morton’s dark ecology.
|
| 9 |
Sanningens väg i det sjätte massutdöendets tidsålder : Heidegger och Parmenides i naturrättens tjänst / The Way of Truth in the Age of the Sixth Mass Extinction : Heidegger and Parmenides in the Service of the Rights of NatureLarsson, Linus January 2024 (has links)
The Rights of Nature movement is a quickly growing global phenomenon. However, it is not always obvious what the movement really means. What is its underlying experience? How can its transformative depth be formulated? What is the meaning of this depth? Starting from the ‘Universal Declaration of the Rights of Mother Earth’ this essay seeks to elucidate the ontological meaning of these questions through attending to the possible relation of the Rights of Nature movement to Heidegger’s turning toward Parmenides, in the sense of ‘primordial thinker’, or ‘essential thinker’, that is, a thinker who in an essential way thinks the origin as such. This ‘origin’ will be dealt with in relation to the oikos of ecology. In other words ‘essential thinking’ will be brought forward as a thinking that essentially makes possible the mindful awareness of this oikos, this ‘home’, ‘house’, ‘abode’, or ‘place of dwelling’. A chief point of the essay is that an essential experience of this oikos is necessary if the ontological implications of the Rights of Nature movement is to be disclosed.
|
Page generated in 0.0357 seconds