I slutet av 1960-talet uppstod den djupekologiska rörelsen där bland annat filosofen Arne Næss genom boken Økologi, samfunn og livsstil: utkast till en økosofi (1973) gav upphov till namnet ekosofi, en ekologisk filosofi som skulle kunna vända den negativa trenden av miljöförstörelse. Ekosofin har senare kommit att benämnas som en livsåskådning vid sidan av andra livsåskådningar så som existentialism och humanism. I det gymnasiegemensamma ämnet religionskunskap ska undervisningen beröra världsreligionerna, etik och icke-religiösa livsåskådningar. Denna uppsats syfte är att med en innehållslig idéanalys analysera hur Næss ekosofi T förhåller sig till Anders Jeffners teorier om livsåskådning samt att diskutera i vilken mån ekosofi T kan användas som en icke-religiös livsåskådning i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning. Det framkommer att Næss genom sina resonemang uppfyller Jeffners terminologi för vad en livsåskådning bör innehålla där en ekologisk och vetenskaplig materiell världsbild utgör grunden för ekosofi T som en icke-religiös livsåskådning. Likväl framkommer det att livsåskådningsbegreppet kan användas som ett analytiskt verktyg i undervisningen för att elever ska ges goda förutsättningar att jämföra och analysera livsåskådningar så som ekosofi T utifrån läroplanens mål och riktlinjer.

In the school subject religious education in Sweden, there is a term which easily becomes overlooked, the concept »view of life« (in Swedish: livsåskådning). The concept includes both religious and non-religious world views and is a wider term than religion. Swedish scholars have different approaches to what a view of life can be, which have resulted in a range of interpretations and an uncertainty regarding how teachers should approach the concept in their teaching. In this student thesis I attempt to structure a teaching model, which takes its starting point out of Anders Jeffner’s theories and understanding of the essence of the concept and implement his definition in a teaching situation. The teaching model connects both to the students’ own personal standpoints as well as to more established and collective views of life. This teaching model is being tested and observed as a case study in upper secondary school in order to gather research material and discuss how the students face and understand content and function related to the concept. Furthermore I intend to discuss if Jeffner’s definition is a functioning way to adress views of life in religious education. The result of this thesis is that the students notice a wide range of perspectives of what a view of life can consist of in terms of suppositions and values, as well as its functional effects on an individual and a collective level. However, there is a challenge in translating theoretical concepts and adapting content to a student level.