Global ETD Search

1	Europakonventionens påverkan på den skadeståndsrättsliga rättighetsdiskursen i Sverige / The Impact of the ECHR on the Tort Law Rights Discourse in Sweden Garpelin Samuelsson, Julia January 2024 (has links) No description available. skadeståndsrätt skadeståndslagen EKMR rättigheter rättspositivism naturrätt Law Juridik
2	Suveränitet eller mänskliga rättigheter? : En idéanalys om USA:s rättfärdigande av Operation Iraqi Freedom Widerberg, Linnea January 2011 (has links) Abstract As human beings, we are all governed by our innate instinct that to kill another human being, or to just inflict pain on another, is to go against what makes us human. Still, it happens every day, far and near. Some of these killings happens in war-like situations, where atrocities against humanity occur. The international community has since the founding of UN in 1945, a duty to intervene where crimes against the human rights occur. This is a difficult task, because, in order to intervene and help those in need, the situation might postulate states violating states sovereignty. This is a problem. Hence, the main aim of this study is to investigate how a state can justify intervening in a foreign country in the light of human rights and state sovereignty. In order to do this, the theories of sovereignty, nature rights, human rights and intervention has been applied upon the empirical material of USA’s invasion of Iraq, also named, Operation Iraqi Freedom. To execute the analysis, an idea centered analytical method was used. The two questions that guided this study lies both on an theoretical and empirical level. The previous question looked into how states can defend their actions when intervening on basis of the human rights, in a foreign state. The latter question investigates USA’s reasoning and justification, in regards to sovereignty and human rights, prior to the invasion of Iraq in 2003. The study showed that the human rights, as well as liberal values, such as, freedom and liberty were the prevailing arguments in America’s reasoning. The international community’s agreement on international law and respecting the principle of self governance, has, in recent years, put a clear tension on the relation between sovereignty and humanitarian intervention. This goes to show that in questions of sovereignty vs. human rights, the latter comes out on top in international law. At least in the case of USA’s invasion of Iraq in 2003. Though, the question on who has the right and when it is right to intervene is very much circumstantial, and so, the discussion ought to continue. Keywords: sovereignty, nature rights, human rights, intervention, Iraq, USA, Operation Iraqi Freedom, White House Suveränitet naturrätt mänskliga rättigheter intervention
3	Varför ett bevis för Gud? Berggren, Maria January 2005 (has links) <p>Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan <em>tänka </em>oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig. Det ontologiska gudsbeviset fick kritik av Gaunilo för sin användning av begreppet ”väsen”, som denne tyckte var alltför luddigt och svårhanterligt. Andra bevis och argument som tas upp i uppsatsen är det moraliska argumentet, det kosmologiska gudsbeviset och det analoga teleologiska gudsbeviset. Det moraliska argumentet menar att den moral som vi alla har inom oss grundar sig i en objektiv moralisk lag, som i sin tur är instiftad av Gud själv. Det kosmologiska gudsbevisets främsta förespråkare är Thomas av Aquino, och arabiska filosofer som gav sin version namnet Kalams kosmologiska gudsbevis. Båda dessa har sin utgångspunkt i att universum en gång började existera, och att det därför måste ha en orsak till sin existens (kausalitetsprincipen), alltså har någon/något skapat det med en avsikt. Det analoga teleologiska gudsbeviset kallas även designargumentet, och pekar på att eftersom hela tillvaron är så delikat utformad och anpassad så att liv kan uppstå och överleva, måste det finnas en skapare, en ”designer” bakom, och denna skapare är Gud. Den mesta av kritiken dessa argument fått grundar sig i att kritikerna ansett att premisserna varit ologiska, eller att dess förespråkare använt begrepp som varit irrationella och/eller oklara. Det begrepp som jag ändå fann mest logiskt var det kosmologiska gudsbeviset, då främst Kalams version. Detta eftersom jag anser att det inte går att argumentera mot kausalitetsprincipen. På frågan om det är väsentligt med ett bevis för Guds existens, måste jag ändå svara nej. Det må var en kul tanke att leka med; går det att bevisa att han verkligen finns? Men i slutändan så är det ändå så att den kraft som tron ger, övervinner alla logiska förklaringar och bevis.</p> gudsbevis gudsbild ontologiskt gudsbevis kosmologiskt gudsbevis teleologiskt gudsbevis tro vetande intelligent design naturrätt Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Philosophy of religion Religionsfilosofi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
4	Relativ absolutism eller absolut relativism? : etik och moral i en global värld Nilsson, Patrik January 2011 (has links) Syftet med denna uppsats är att undersöka den eventuella konflikten mellan sekulariserad och religiös etik och moral. Studien tar sin utgångspunkt i religiös absolutism kontra sekulariserad relativism. Jag vill även ta reda på om det finns etiska grundtankar som flertalet kan vara överens om. Absolutism relativism universalism objektivism egoism nihilism humanism agnosticism ateism sekulariserad religiös etik moral normer värdeteori metaetik naturrätt mänskliga rättigheter den gyllene regeln Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Ethics Etik
5	Varför ett bevis för Gud? Berggren, Maria January 2005 (has links) Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig. Det ontologiska gudsbeviset fick kritik av Gaunilo för sin användning av begreppet ”väsen”, som denne tyckte var alltför luddigt och svårhanterligt. Andra bevis och argument som tas upp i uppsatsen är det moraliska argumentet, det kosmologiska gudsbeviset och det analoga teleologiska gudsbeviset. Det moraliska argumentet menar att den moral som vi alla har inom oss grundar sig i en objektiv moralisk lag, som i sin tur är instiftad av Gud själv. Det kosmologiska gudsbevisets främsta förespråkare är Thomas av Aquino, och arabiska filosofer som gav sin version namnet Kalams kosmologiska gudsbevis. Båda dessa har sin utgångspunkt i att universum en gång började existera, och att det därför måste ha en orsak till sin existens (kausalitetsprincipen), alltså har någon/något skapat det med en avsikt. Det analoga teleologiska gudsbeviset kallas även designargumentet, och pekar på att eftersom hela tillvaron är så delikat utformad och anpassad så att liv kan uppstå och överleva, måste det finnas en skapare, en ”designer” bakom, och denna skapare är Gud. Den mesta av kritiken dessa argument fått grundar sig i att kritikerna ansett att premisserna varit ologiska, eller att dess förespråkare använt begrepp som varit irrationella och/eller oklara. Det begrepp som jag ändå fann mest logiskt var det kosmologiska gudsbeviset, då främst Kalams version. Detta eftersom jag anser att det inte går att argumentera mot kausalitetsprincipen. På frågan om det är väsentligt med ett bevis för Guds existens, måste jag ändå svara nej. Det må var en kul tanke att leka med; går det att bevisa att han verkligen finns? Men i slutändan så är det ändå så att den kraft som tron ger, övervinner alla logiska förklaringar och bevis. gudsbevis gudsbild ontologiskt gudsbevis kosmologiskt gudsbevis teleologiskt gudsbevis tro vetande intelligent design naturrätt Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Philosophy of religion Religionsfilosofi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
6	Förnuftet och rätten : John Finnis naturrättslära Palm, Joakim January 2018 (has links) John Finnis is one of the seminal contemporary jurisprudential thinkers working within the natural law tradition. His Natural Law and Natural Rights, first published in 1980, has had a significant impact and stands as a centerpiece of modern natural law theory. It is at once a work of ethics, political philosophy as well as jurisprudence. The starting point of his theory of natural law consists in concepts such as basic human goods, practical reasonableness and the common good. These concepts provide the foundation for his analysis of communities and society as well as the legal system. This thesis sets out to expound on his theory of natural law by exploring Finnis’ understanding of the basic human goods, practical reasonableness and the common good and the way they interact with his ideas of law and justice. Some of the more controversial or contentious aspects of his theory will also be addressed; such as the supposed self-evident nature of the basic goods and their incommensurable status. Some critics allege that his theory is lacking some of the defining characteristics of a natural law theory and that it thus fails as a theory of natural law, while others have claimed that his theory lends itself to the justification of an authoritarian society. Some of these criticisms carry more strength than others and I conclude by granting that Finnis’ theory contains some weaknesses. However, these should not weaken our appreciation of his vision of the good that law can do and the interrelatedness of law and morality. John Finnis Jurisprudence Natural Law Ethics Basic Goods Common Good Practical Reasonableness Incommensurability Allmän rättslära rättsfilosofi naturrätt John Finnis det gemensamma bästa etik Law Juridik
7	Integralteori och rättsfilosofi Frimodt, Staffan January 2020 (has links) The purpose of this thesis was to analyze four of the most commonly applied theories in jurisprudence by means of using the philosophical framework of in-tegral theory. Natural law, legal positivism, legal realism and critical legal theory were analyzed to find out how they relate to each other and to see what their strengths and weaknesses are in an integral perspective. The integral theory was created by the American philosopher Ken Wilber (1949-). Two of the main com-ponents of the theory are the four quadrants and the levels of development. The quadrants describe dimensions and perspectives of reality, and consists of the inner individual (subjective) quadrant, the outer individual (objective) quadrant, the inner collective (intersubjective) quadrant and the outer collective (interob-jective) quadrant. Individual values develop through different levels in a specific order, as is described in the second component of the integral theory. Different adult individuals can therefore be on different levels of development. This devel-opment is not only seen in individuals, but is also seen in historical and collective development. The levels that both individuals and societies develop through in-cludes (but are not limited to): the absolutistic (traditional) level, the rational (modern) level and the relativistic (postmodern) level.When using the integral theory to analyze the four theories in jurisprudence it became apparent that they can be mapped onto the integral framework. Natural law, which focuses on morality, can be placed in the intersubjective quadrant, and is mostly associated with the traditional level of development. Legal positiv-ism stems mostly from the interobjective quadrant where law is first and fore-most a system of rules that are enforced by different societal institutions. Legal positivism is typically associated with the modern level of development. Legal realism is also typically associated with the modern level of development and focuses a lot on the objective quadrant: on empiricism and on what judges actu-ally do. Critical legal theory is strongly associated with the postmodern level of development. It emphasizes different kinds of oppression in the intersubjective and in the interobjective quadrant. This thesis presents further examples of how the integral theory can be applied in legal theory and practice. ken wilber integral theory philosophy of law law natural law legal positivism legal realism critical legal studies ken wilber integralteori rättsfilosofi juridik naturrätt rättspositivism rättsrealism kritisk teori postmodernism metamodernism Law (excluding Law and Society)
8	Europarätten, domstolsväsendet och demokratin Granström, Hugo January 2023 (has links) No description available. Juridifiering judikalisering juridisk metod demokrati demokratiteori Jörgen Hermansson rättigheter mänskliga rättigheter domstolsväsendet europarätt EKMR EU-rätt rättighetsbaserad juridisk metod legitimitet domstolslegitimitet domstolars legitimitet demokratisk legitimitet rättighetsrevolition rättighetsrevolutionen europeisering europeisk integration rättslig integration metod Habermas Weber Hermansson EU-domstolen Europakonventionen Europadomstolen Fri- och rättigheter Regeringsformen uppenbarhetsrekvisitet rättspositivism naturrätt maktdelning maktbalans normprövning lagprövning Political Science Statsvetenskap
9	Sanningens väg i det sjätte massutdöendets tidsålder : Heidegger och Parmenides i naturrättens tjänst / The Way of Truth in the Age of the Sixth Mass Extinction : Heidegger and Parmenides in the Service of the Rights of Nature Larsson, Linus January 2024 (has links) The Rights of Nature movement is a quickly growing global phenomenon. However, it is not always obvious what the movement really means. What is its underlying experience? How can its transformative depth be formulated? What is the meaning of this depth? Starting from the ‘Universal Declaration of the Rights of Mother Earth’ this essay seeks to elucidate the ontological meaning of these questions through attending to the possible relation of the Rights of Nature movement to Heidegger’s turning toward Parmenides, in the sense of ‘primordial thinker’, or ‘essential thinker’, that is, a thinker who in an essential way thinks the origin as such. This ‘origin’ will be dealt with in relation to the oikos of ecology. In other words ‘essential thinking’ will be brought forward as a thinking that essentially makes possible the mindful awareness of this oikos, this ‘home’, ‘house’, ‘abode’, or ‘place of dwelling’. A chief point of the essay is that an essential experience of this oikos is necessary if the ontological implications of the Rights of Nature movement is to be disclosed. Ecology Deep Ecology Rights of Nature jurisprudence ecophilosophy ecosophy ontology ethics phenomenology ecophenomenology essential thinking aletheia Gaia Mother Earth Martin Heidegger Parmenides Arne Naess Cormac Cullinan Ekologi djupekologi naturens rättigheter naturrätt rättsfilosofi ekofilosofi ekosofi ontologi etik fenomenologi ekofenomenologi väsentligt tänkande aletheia Gaia Moder Jord Martin Heidegger Parmenides Arne Naess Cormac Cullinan Philosophy Filosofi Humanities and the Arts Humaniora och konst

Search results