<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ”nya lärarutbildningen” med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ”nya lärarutbildningen”. Slutsatsen visar att svaret på problemformuleringen är väldigt komplex. Resultatet visar att studenterna upplever att de kommer att lösa de ämnesdidaktiska frågorna som de kommer att möta i sin framtida yrkesroll, men att de upplever stora brister i sina ämneskunskaper. Resultatet visar även att studenterna önskar mer ämnesdidaktik i utbildningen.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ”nya lärarutbildningen” med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ”nya lärarutbildningen”. Slutsatsen visar att svaret på problemformuleringen är väldigt komplex. Resultatet visar att studenterna upplever att de kommer att lösa de ämnesdidaktiska frågorna som de kommer att möta i sin framtida yrkesroll, men att de upplever stora brister i sina ämneskunskaper. Resultatet visar även att studenterna önskar mer ämnesdidaktik i utbildningen.

<p>The purpose of this essay is to look upon the gender structure in Sweden, during the late Middle Ages. Mainly I focus on how the church viewed men and women, since the material of my research, the miracle stories of three saints, was found credible and was written down by churchmen. The saints, whose miracles I have studied, are Birgitta Birgersdotter and Katarina Ulfsdotter of Vadstena and Niklas Hermansson of Linköping. These miracles have earlier been studied by the historian Anders Fröjmark, who has noticed that there are fewer heeled women than men figuring in the miracles. Because of this, Fröjmark draws the conclusion that women were less able to leave their homes and travel as pilgrims to the holy sites of the saints. I, on the other hand, argue that the pilgrim journey was a religious act that both sexes could take equal part in. There are for example plenty of cases in the miracle stories were women have traveled for long distances alone, or with their cured children. The reasons why females are underrepresented could instead be that men seemed more reliable in the eyes of the churchmen. Another reason to the lower representation of women is that men, during the late middle ages, seem to have been far more likely to be the target of accidents and violent assaults.This research also shows that women, being regarded as less reliable, seldom were accepted as witnesses to the miracles. Nuns were however an exception and there is reason to believe that also widows were seen as more reliable than other women. Females who were present during a “birth miracle” were also allowed to witness.</p>

The purpose of this essay is to look upon the gender structure in Sweden, during the late Middle Ages. Mainly I focus on how the church viewed men and women, since the material of my research, the miracle stories of three saints, was found credible and was written down by churchmen. The saints, whose miracles I have studied, are Birgitta Birgersdotter and Katarina Ulfsdotter of Vadstena and Niklas Hermansson of Linköping. These miracles have earlier been studied by the historian Anders Fröjmark, who has noticed that there are fewer heeled women than men figuring in the miracles. Because of this, Fröjmark draws the conclusion that women were less able to leave their homes and travel as pilgrims to the holy sites of the saints. I, on the other hand, argue that the pilgrim journey was a religious act that both sexes could take equal part in. There are for example plenty of cases in the miracle stories were women have traveled for long distances alone, or with their cured children. The reasons why females are underrepresented could instead be that men seemed more reliable in the eyes of the churchmen. Another reason to the lower representation of women is that men, during the late middle ages, seem to have been far more likely to be the target of accidents and violent assaults.This research also shows that women, being regarded as less reliable, seldom were accepted as witnesses to the miracles. Nuns were however an exception and there is reason to believe that also widows were seen as more reliable than other women. Females who were present during a “birth miracle” were also allowed to witness.

This work studies the introduction of three new cults of saints in the Linköping Bishopric during the Late Middle Ages. Two of them were based at Vadstena Convent: the Holy Bridgel (Birgitta, d. 1373) cult which had its beginning in 1374 and the cult of Katarina Ulfsdotter (d. 1381), which started during the 1410's. The third, the cult of Bishop Nils Hermansson (d. 1391), which originated at the latest in I40l. was associaled w ith the cathedral in Linköping. The introduction of a saint's cult may be relaled to the need of many people in medieval society for healing and protection. The tales about the saint's posthumous miracles played a key role in the introductory phase of the cults. In the dissertation such tales are used as the foundation for the analysis of the varied geographic and social patterns of distnbution of the three cults. The cult of the Holy Bridget was as much an intemational as a Swedish cult. The other cults studied were two of manv attempts to ride on the wave created by the successes of the Bridget cult. They may furthermore be regarded a response to various types of crises which the sponsoring institutions experienced. / Den 29 juni 1374 anlände ett skepp till Söderköpings hamn. Ombord fanns kvarlevorna efter den heliga Birgitta, vilka nu av dottern Katarina efter moderns önskemål skulle föras till Vadstena. När resföljet anlände till Sverige strömmade människor till från alla håll. De var redan klara över att i kistan låg relikema efter ett helgon. Ryktet om Birgittas förmåga att med sina förböner hjälpa sjuka och olycksdrabbåde människor var ett centralt inslag i den helgonkult som byggdes upp kring henne. Birgittakultens exempel lockade till efterföljd. Under det kommande århundradet etablerades ett pärlband av nya helgonkulter i Linköpings stift, däribland kulterna av Birgittas dotter Katarina (1381) och av biskop Nils Hermansson (1391). Denna doktorsavhandling fokuserar intresset på dessa helgonkulter i deras lanseringsskede. Den identifierar de grupper och institutioner som var särskilt aktiva i detta skede, och diskuterar de behov i dåtidens samhälle som gjorde att befolkningens breda lager tog till sig de nya helgonen. / <p>Doktoravhandlingen framlagd vid Uppsala universitet 1992</p>

No description available.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ”miljö” sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ”miljövaror” har varit sättet som de marknadsförs. Begrepp som ”miljövänlig”, ”renare luft” och ”värnar om miljön” har länge ingått i en terminologi som används i sammanhang som varken var pålitliga eller sakliga. Ett efterföljande problem har varit att konsumenter, oftast reflexartat, har lurats till att uppfatta produkter som miljövänliga. Exempelvis används ofta symboler eller bilder av blommor, träd, vatten och övrig natur i samband med reklamer för produkter som inte har en dokumenterad miljöfrämjande effekt. Problemet påpekades många gånger under 2000-talet och föranledde den Internationella Handelskammaren, ICC, att anta regler för hur miljöreklam får se ut. I konsumentverkets riktlinje, "Miljöargument i livsmedelsreklam - vad är tillåtet att säga", exemplifierar de problematiken med äggkartonger som var märkta med en retursymbol. Konsumentverket menade att det var oklart om det var förpackningen eller äggen som var mål för återvinning. Även fast intentionen var sådan, framgick det inte att förpackningen var komposterbar. De lade också tyngd i hur olika uttryck kunde uppfattas. Eftersom tidens miljöargument, i stor grad, har haft en positiv inverkan på konsumenter, bestämde de att en vara som marknadsförs som miljövänlig enbart får användas om det ligger en övergripande utredning till grund. Analysen var i sin tur tvungen att visa att produkten, under hela sin livscykel, påverkade miljön mycket mindre än liknande produkter för att den skulle godkännas.1 Konsumentverkets direktiv skulle på detta sätt hindra reklam som inte var förtroendeingivande och pålitlig från att användas. I Den här uppsatsen analyseras ett antal disk- och tvättmaskinreklamer. Jag har under arbetets gång intresserat mig för hur miljöfrågan gestaltas bildmässigt och successivt tagit steget in i reklambilder. Genom att visa hur bildkomposition, estetik och innehåll förändras under en längre tidsperiod (från 1981 fram till 2009) vill jag belysa hur olika företag drog nytta av populära samhällsfrågor, normer och värdering i sin marknadsföring. Trots att bildernas utseende och utformning är centrala faktorer till att ”förstå” deras innebörd och mening, skapas denna mening inte förrän bilden konsumeras. Inom fältet ”visuell kultur” studeras hur människors sociala, kulturella, kollektiva och individuella egenskaper och erfarenheter hjälper till att skapa en bilds innebörd genom komplexa seendepraktiker. Hur dessa seendepraktiker ser ut, fungerar och används för att tolka och analysera bilder kan du läsa om i denna uppsats. En stor del av teorin och metodiken baseras på Roland Barthes och andras beskrivningar av begreppen semiologi, konnotation, denotation och myt. Dessa koncept förklarar bland annat hur bilder skapar mening och betydelse och hur de uppfattas inom givna kulturella och sociala kontexter. Materialet som analyseras består av disk- och tvättmaskinsreklamer tagna ur dagstidningarna: Elle Interiör, Hus &amp; Hem, Allt i hemmet och Bo Bra.

Background Traditional banks monopolized financial services, but the 2008 crisis spurred Fintech's emergence as an alternative. Fintech challenges banks with innovative solutions, while Sweden thrives as a Fintech hub. Profitability is vital due to the recent shift in focus from growth. Modern Fintech research is lacking, thus creating gaps in both knowledge and studies among the Swedish Fintech-sphere.  Purpose  The study analyzes leverage, return on equity, and bank size ratios in Swedish Fintech companies. It examines their impact on profit margin and aims to identify correlations. The results aim to enhance understanding and provide guidance for optimizing key figures to increase profitability among Swedish Fintech-companies.  Methodology The study utilized a quantitative approach with a deductive method and cross-sectional design. Data consisted of secondary data and was collected through the database Retriever Business. A total of 1198 observations were analyzed using correlation matrix, bivariate, and multivariate regression analyses.  Results  The quantitative analysis revealed that both debt to equity ratio and return on equity has a significant relationship, while bank size has only a partially significant relationship with profit margin.  Conclusion  Swedish Fintech-companies reveals a positive relationship between return on equity (ROE) and profitability. Furthermore, the leverage ratio also positively affects profitability. Moreover, Bank size shows a slight negative impact.

No description available.

The essay’s main focus has been to investigate and analyze the political actions behind the 2015’s grade compromise; an agreement to introduce grades from the fourth year in primary school. Through a game-theory analysis, mainly based in Leif Lewin’s and Jörgen Herman's research on rationality in politics, this study examined the grade debate  during a fifteen year period. The primary task has thereby been to explain the grade compromise through game-theory. According to the study carried out it is possible to conclude that the conservative parties mainly used strategies as smart rhetorical actions and condemnation of the socialist school policies in order to achieve their goals. They also strategically tried to persuade the opposition to favor their policy. Finally, by postponing the decision process, concerning the grades from grade six, they could promote the election campaign in 2010 and maintain high influence in the government. The red and green parties had for a long time been having differing opinions regarding school policies and education, however, they started cooperating in order to promote their respective preferences. The strategies used were mainly small deviations from their own opinions to make the various outcomes more advantageous. After defeat they strategically embraced the new policy and made it their own to stay strong. The conservative alliance saw the compromise as a strategic way to implement their own policy without relying on the red/green governments execution. The red and green parties also benefited from the compromise. They did not have to discard and abandon their preferences, instead they could prevent the proposal from becoming another legislative change.