Global ETD Search

1	Medeltida ödeläggelse i Sverige : En litteraturstudie över resiliens och medeltidsarkeologisk forskning utförd på den senmedeltida agrarkrisen / Medieval abandonment of farms in Sweden : A literature study of resilience and medieval archaeological research on the late medieval agrarian crisis. Rohman, Nadine January 2021 (has links) The late medieval agrarian crisis is characterized by a sharp decline in population which caused farm abandonment and mass death. The crisis arose due to a lack of access to arable land and insufficient food production in relation to the growing population. However, there is evidence of villages and farms surviving the crisis by adapting to new conditions through the development of sustainable structures. Studying the literature from a resilience theoretical perspective, this paper discusses existing opportunities to study the agrarian crisis, opening avenues for future research. More specifically, this study contributes to the literature by examining studies on abandoned and surviving farms from Jämtland, Östergötland, Småland, Värmland and Skåne, concerning the interpretive possibilities of the farm's survival. The results suggest that Medieval archaeology excels in increasing knowledge about human behaviour and the relationship to the environment from a long-term perspective. Resilience theory can provide an interdisciplinary framework, increasing the understanding of social-ecological systems, therefore ensuring the sustainability of ecosystem services. Moreover, the findings of this thesis suggest that pollen analysis and dendrochronology are commonly used in research on the agrarian crisis. The methods reveal that common survival strategies consisted of introducing less labour-intensive farming methods or taking over the lands of desolate farms. Additionally, farms that had access to natural resources, cooperated with other farms on open land and had larger households most often survived the crisis. The late Middle Ages Agrarian crisis Abandonment Resilience Sustainability Medieval archaeology Senmedeltiden Jordbrukskris Ödeläggelse Resiliens Hållbarhet Medeltidsarkeologi Archaeology Arkeologi
2	Mirakler och helgonkult : Linköpings biskopdöme under senmedeltid Fröjmark, Anders January 1992 (has links) This work studies the introduction of three new cults of saints in the Linköping Bishopric during the Late Middle Ages. Two of them were based at Vadstena Convent: the Holy Bridgel (Birgitta, d. 1373) cult which had its beginning in 1374 and the cult of Katarina Ulfsdotter (d. 1381), which started during the 1410's. The third, the cult of Bishop Nils Hermansson (d. 1391), which originated at the latest in I40l. was associaled w ith the cathedral in Linköping. The introduction of a saint's cult may be relaled to the need of many people in medieval society for healing and protection. The tales about the saint's posthumous miracles played a key role in the introductory phase of the cults. In the dissertation such tales are used as the foundation for the analysis of the varied geographic and social patterns of distnbution of the three cults. The cult of the Holy Bridget was as much an intemational as a Swedish cult. The other cults studied were two of manv attempts to ride on the wave created by the successes of the Bridget cult. They may furthermore be regarded a response to various types of crises which the sponsoring institutions experienced. / Den 29 juni 1374 anlände ett skepp till Söderköpings hamn. Ombord fanns kvarlevorna efter den heliga Birgitta, vilka nu av dottern Katarina efter moderns önskemål skulle föras till Vadstena. När resföljet anlände till Sverige strömmade människor till från alla håll. De var redan klara över att i kistan låg relikema efter ett helgon. Ryktet om Birgittas förmåga att med sina förböner hjälpa sjuka och olycksdrabbåde människor var ett centralt inslag i den helgonkult som byggdes upp kring henne. Birgittakultens exempel lockade till efterföljd. Under det kommande århundradet etablerades ett pärlband av nya helgonkulter i Linköpings stift, däribland kulterna av Birgittas dotter Katarina (1381) och av biskop Nils Hermansson (1391). Denna doktorsavhandling fokuserar intresset på dessa helgonkulter i deras lanseringsskede. Den identifierar de grupper och institutioner som var särskilt aktiva i detta skede, och diskuterar de behov i dåtidens samhälle som gjorde att befolkningens breda lager tog till sig de nya helgonen. / <p>Doktoravhandlingen framlagd vid Uppsala universitet 1992</p> St. Bridget of Sweden St. Catherine of Vadstena St. Nicholas Hermansson Linköping diocese Miracle collections Late Middle Ages Senmedeltiden Heliga Birgitta Linköpings biskopsdöme Mirakel Katarina Ulfsdotter Biskop Nils Hermansson History subjects Historieämnen
3	Maria förbejderskan : Kvalitativ textanalys av Marias roller i Kristina Gyllenstiernas andaktsbok / Mary the intercessor : A qualitative text analysis of Mary´s role in Kristina Gyllenstiernas devotional book Staaf, Anneli January 2022 (has links) Denna uppsats skrivs inom ämnesområdet kyrkohistoria, vilket är ett brett forskningsfält. I denna studie ligger tyngdpunkten på att undersöka hur en kristen praktik gestaltades under en viss tid i Sverige. Den kristna praktik som undersöks är Mariafromheten med fokus på Maria under första hälften av 1500 – talet. Det material som studeras är Kristina Gyllenstiernas andaktsbok för att se hur Maria gestaltades för den senmedeltida människan och om den gestaltningen genomgår en förändring i andaktsboken. Inom kyrkan har läro- och trosfrågor alltid varit ett pågående samtal. Under denna tidsperiod var en av frågorna Marias roll i frälsningshistoria. Det är därför intressant att undersöka hur Maria gestaltades för den troende senmedeltida människan och om det sker en förändring av gestaltningen av Marias roll i Kristinas andaktsbok. Andaktsboken anses har tre olika delar. Där de två första anses tillhöra den katolska läran och den sista delen tillförs den reformatoriska läran. Den uppdelningen gör att andaktsboken är intressant som material för denna studie. I analysen av Marias roller i Kristinas andaktsbok används Therese Zachrissons teoretiska aspekter på materialitets kärna (föremål anses besitta gudomlig immanens) och historiska beskrivningar av en kristen praktik. De perspektiven sammantaget skapar en förståelse för hur den troende senmedeltida människan kan ha relaterat till Marias roller. I andaktsboken framträder i de första delarna en närhet till Maria och Jesus med känslor i fokus som förändras till att förstå Ordet, Skriften och Fadern. Maria får lämna rollerna som den himmelska drottningen, profeternas profet, apostlarnas apostel, bibelkunnig, lärarinna, medlerska mellan Kristus och människan och blir kvar som en ren jungfru som föder Jesus Kristus i den sista delen i Kristinas andaktsbok. Mariafromhet Marias roller den himmelska drottningen gemenskap senmedeltida böner jungfru Maria andaktsbok profeternas profet apostlarnas apostel lärarinna reformationen senmedeltiden jungfru Maria bön kyrkohistoria kristen praktik gudomlig immanens helgon Philosophy, Ethics and Religion Filosofi, etik och religion
4	Färg och gestik i Sankta Anna-altarskåpet från Skånela kyrka i Uppsala Domkyrka Bergman, Leo January 2014 (has links) Syfte med uppsatsen har varit att undersöka färgens och gestikens påverkan på altarskåpets iscensättning av berättelserna och därmed även budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utgångspunkt. Materialet för undersökningen är ett flandriskt altarskåp från Skånela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka. Skåpet är tillägnat Joakim och Sankta Anna. Undersökningen har avgränsats till att enbart analysera de sex skulpterade scenerna i korpusen. Analyserna har utförts genom en formell beskrivning och diskussion med hjälp av Lena Liepes lågikonografiska analys och med Norbert Ottos trestegsmetod för gestfunktioner. Lena Liepes metod och teori används som underlag för undersökningen. Undersökningen ansluter till Virginia Nixons forskningsarbete om Jesu mormor i kyrkokonsten. Det har konstaterats att färg- och gestikanalyserna möjliggör en nyanserad tolkning. Undersökningen har visat att färgen och gestiken är ett påverkningsmedel i syfte att leda betraktaren mot ett dolt budskap i bilden. Och att det finns en koppling mellan Skånelaskåpets budskap och den medeltida kvinnofientlighet som var rådande då. Annaskåpet innehåller budskap som präglas av den dåvarande barn- och kvinnosyner. / Purpose of this essay has been to examine the color's and gesticulation's impact on the altarpiece staging of the stories and thus the message. The essay has a semiotic perspective as a starting point. The material for the study is a flemish altarpiece from Skånela church that exists today in Uppsala Cathedral. The altarpiece is dedicated to Joachim and St. Anne. The study has been limited to only analyze the six sculptured scenes in the corpus. The analyzes have been performed through a formal description and discussion by Lena Liepes low iconographycal analysis and with Norbert Otto's three-step approach for gesture features. Lena Liepe's method and theory was used as a basis for the investigation. The study connects to Virginia Nixon's research on Jesus' grandmother in church art. It was found that the color and gesticulation analyzes enables a nuanced interpretation. The investigation has shown that the color and gestures are an actuation in order to lead the viewer towards a hidden message in the picture. And that there is a link between Skånela altarpiece's messages and the medieval misogyny that prevailed then. Anne-altarpiece contains messages that are characterized by the contemporary child and female visions. Saint Anne Skånela church flemish altarpiece netherlandish altarpiece Uppsala Cathedral Mary’s mother semiotics low iconography high iconography Jan van Coninxlo Jan Borman color analysis late middle ages Anna Selbdritt rhetoric Lena Liepe Mia Åkestam Sankta Anna Skånela kyrka flandriska altarskåp nederländsk altartavla Uppsala Domkyrka Marias mor bildsemiotik lågikonografi högikonografi Jan van Coninxlo Jan Borman färganalys senmedeltiden Anna-själv-tredje retorik Lena Liepe Mia Åkestam

1

Page generated in 0.0468 seconds