Inaug.-Diss.--Berne. / "Bibliographical index": p. 7-9.

Despite the formation of the German Empire in 1871, Germany remained, in theory at least, a federation of the larger German kingdoms, each of which could have its own relations with foreign powers. The British Government naturally conducted its business with the German Empire through the Imperial Foreign Office at Berlin, but it nevertheless found it extremely useful to keep a minister at Munich-Stuttgart. It may be remembered that, while this minister had not the rank of an ambassador, his office was not a mere appendage of the Embassy in Berlin, in the manner of consulates of to-day. It had independent and direct contact with the Foreign Office in London. The practice of sending Ambassadors to all nations, large and small, is a relatively recent one, for in the 19th century and early 20th century Ambassadors were appointed only to the capitals of the great Powers.

No description available.

Inaug.-diss.--Tübingen. / Lebenslauf. "Nachweis der benutzten literatur": p. v-vi.

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2013. / ENGLISH ABSTRACT: This thesis explores how Justin Cartwright’s perspective on Englishness, as a South Africanborn writer living and writing in England, is played out in his novels. Four of Cartwright’s novels with English settings are analysed: In Every Face I Meet (1995), The Promise of Happiness (2004), To Heaven by Water (2009) and Other People’s Money (2011). Cartwright’s position as a self-conscious observer of English life is revealed as eliciting a nuanced critique of Englishness. It is argued that Cartwright adopts something of an anthropological approach towards his English subjects, and that this troubles the traditional gaze of the Western anthropologist upon the “other”. At the same time, his protagonists are represented with humane sympathy, though this is often tempered with irony. Drawing on Paul Gilroy’s ideas about race and multiculture in England and Robert J.C. Young’s The Idea of English Ethnicity, this thesis discusses Cartwright’s presentation of Englishness as both potentially inclusive and exclusive. Cartwright also sets England against America, and more significantly, against Africa. Cartwright’s portrayal of Africa is shown to reveal his somewhat ambivalent attitude towards his birthplace. Throughout the thesis, Cartwright’s novels are discussed with an awareness of the influence that the social philosopher Isaiah Berlin has had on the author, particularly with regard to his critique of idealism and his espousal of value pluralism and liberal humanism. Yet it is also suggested that Cartwright’s liberal humanism may be intertwined with his complex and ambivalent attitude towards Africa. Moreover, the ironic tone and postmodern, metafictional elements of these novels perform Cartwright’s belief in value pluralism in interesting ways. The relationship between literature, art and national fictions is furthermore discussed, in conversation with Benedict Anderson’s ideas about nationalism. This thesis provides a close-reading of the works of this under-researched author and examines the complexity of his “estranged” position towards Englishness. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Hierdie tesis verken hoe Justin Cartwright, Suid-Afrikaans gebore skrywer woonagtig in Engeland, se die siening van Engelsheid (Englishness) in sy romans weerspieël word. Vier van Cartwright se romans met ‘n Engelse agtergrond word ontleed: In Every Face I Meet (1995), The Promise of Happiness (2004), To Heaven by Water (2009) en Other People’s Money (2011). Dit word onthul hoe Cartwright se posisie as self-bewuste waarnemer van Engelse lewe hom staat te stel om ‘n genuanseerde critique van Engelsheid te lewer. Daar word aangevoer dat Cartwright ‘n ietwat antropologiese benadering tot sy Engelse onderwerpe inneem en dat dit die tradisionele siening van die Westerse antropoloog van die “ander” ondergrawe. Terselfdertyd bied hy sy protagoniste met menslike erbarming aan, hoewel dit dikwels met ironie getemper word. Deur gebruik te maak van Paul Gilroy se opvattings oor ras en multikultuur in Engeland en Robert J.C. Young se The Idea of English Ethnicity, bespreek hierdie tesis hoe Cartwright Engelsheid voorstel as sowel potensieel inklusief as eksklusief. Cartwright stel ook Engeland teenoor Amerika, en meer belangwekkend, ook teenoor Afrika. Daar word aangetoon dat Cartwright se uitbeelding van Afrika sy nogal ambivalente houding teenoor sy geboorteplek verraai. Regdeur die tesis word Cartwright se romans bespreek met in agneming van die invloed van die sosiale filosoof Isaiah Berlin op die skrywer, veral ten op sigte van sy critique van idealisme en sy omhelsing van waardepluralisme en liberale humanisme. Tog word daar ook gesuggereer dat Cartwright se liberale humanisme verweef mag wees met sy verwikklede en ambivalente houding ten opsigte van Afrika. Daarbenewens is die ironiese toon en postmoderne, metafiktiewe element van hierdie romans op interessante maniere ‘n bevestiging van Cartwright se onderskrywing van waardepluralisme. Vervolgens word die verhouding tussen literatuur, kuns en nasionale fiksies bespreek in samehang met Benedict Anderson se idees oor nasionalisme. Hierde tesis bied ‘n noukeurige ondersoek van die werke van hierdie onderverkende skrywer en ondersoek die kompleksiteit van sy “vervreemde” houding teenoor Engelsheid.

The over-arching goal of this project is to instill hope for activists and social workers, while simultaneously exploring the narrative of my Great-Grandmother, Mrs. Marguerite Emily Cartwright, whose activist story has never truly been told. Through the use of storytelling and thematic analysis, this research will present the reader with an opportunity to explore the tools and strategies that one woman used to make a profound and lasting influence on disability services, the study of disability and persons with disabilities throughout Ontario in the 1940’s and onwards. The Study of Disability, Disability Studies and Social Justice Studies, along with storytelling literature, are both broad albeit unique areas of knowledge. This unique thesis is based on the analysis of my family’s archives of Mrs. Cartwright’s activism, through original journal entries and newspaper clippings, along with letters and personal correspondences Mrs. Cartwright wrote to prominent North American politicians, offering a window into the mind of the activist herself. Through the use of storytelling and thematic analysis, this paper explores how the themes of wielding personal power, inheriting a moral sense of justice, and the history of disability services in Ontario contributed to the telling of Mrs. Cartwright’s untold story. An analysis of Mrs. Cartwright’s activist strategies demonstrated the intersectionality of disability, critical theory, feminism and justice studies, and the use of self in advocacy. Lastly, I discuss how my own sense of social justice, epistemology and practice of social work has been impacted by the telling of this story. / Thesis / Master of Social Work (MSW)

No description available.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ”miljö” sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ”miljövaror” har varit sättet som de marknadsförs. Begrepp som ”miljövänlig”, ”renare luft” och ”värnar om miljön” har länge ingått i en terminologi som används i sammanhang som varken var pålitliga eller sakliga. Ett efterföljande problem har varit att konsumenter, oftast reflexartat, har lurats till att uppfatta produkter som miljövänliga. Exempelvis används ofta symboler eller bilder av blommor, träd, vatten och övrig natur i samband med reklamer för produkter som inte har en dokumenterad miljöfrämjande effekt. Problemet påpekades många gånger under 2000-talet och föranledde den Internationella Handelskammaren, ICC, att anta regler för hur miljöreklam får se ut. I konsumentverkets riktlinje, "Miljöargument i livsmedelsreklam - vad är tillåtet att säga", exemplifierar de problematiken med äggkartonger som var märkta med en retursymbol. Konsumentverket menade att det var oklart om det var förpackningen eller äggen som var mål för återvinning. Även fast intentionen var sådan, framgick det inte att förpackningen var komposterbar. De lade också tyngd i hur olika uttryck kunde uppfattas. Eftersom tidens miljöargument, i stor grad, har haft en positiv inverkan på konsumenter, bestämde de att en vara som marknadsförs som miljövänlig enbart får användas om det ligger en övergripande utredning till grund. Analysen var i sin tur tvungen att visa att produkten, under hela sin livscykel, påverkade miljön mycket mindre än liknande produkter för att den skulle godkännas.1 Konsumentverkets direktiv skulle på detta sätt hindra reklam som inte var förtroendeingivande och pålitlig från att användas. I Den här uppsatsen analyseras ett antal disk- och tvättmaskinreklamer. Jag har under arbetets gång intresserat mig för hur miljöfrågan gestaltas bildmässigt och successivt tagit steget in i reklambilder. Genom att visa hur bildkomposition, estetik och innehåll förändras under en längre tidsperiod (från 1981 fram till 2009) vill jag belysa hur olika företag drog nytta av populära samhällsfrågor, normer och värdering i sin marknadsföring. Trots att bildernas utseende och utformning är centrala faktorer till att ”förstå” deras innebörd och mening, skapas denna mening inte förrän bilden konsumeras. Inom fältet ”visuell kultur” studeras hur människors sociala, kulturella, kollektiva och individuella egenskaper och erfarenheter hjälper till att skapa en bilds innebörd genom komplexa seendepraktiker. Hur dessa seendepraktiker ser ut, fungerar och används för att tolka och analysera bilder kan du läsa om i denna uppsats. En stor del av teorin och metodiken baseras på Roland Barthes och andras beskrivningar av begreppen semiologi, konnotation, denotation och myt. Dessa koncept förklarar bland annat hur bilder skapar mening och betydelse och hur de uppfattas inom givna kulturella och sociala kontexter. Materialet som analyseras består av disk- och tvättmaskinsreklamer tagna ur dagstidningarna: Elle Interiör, Hus & Hem, Allt i hemmet och Bo Bra.