Visuell projektering har rötter i Japan och företaget Toyota där man först utvecklade Lean production. Man finner också rötter till visuell projektering i entreprenadavtalet partnering. Visuell projektering handlar om visuell planering i projekteringsfasen. Visuell projektering arbetar med en fysisk whiteboardtavla och post-it lappar som placeras i ett rutnät, med dess olika intressenter representerade i x- och y-led. Centralsjukhuset i Karlstad har mött stora framgångar genom hela produktionen i samband med nybyggnation av operationssalar. Under våren 2016 påbörjades projekteringen för en ombyggnation av de befintliga operationssalarna på sjukhuset. Projekteringen utförs visuellt och projektdeltagarna tycker att metoden är mycket bra men ingen vet riktigt varför metoden ger så bra resultat. Projektdeltagarna vet inte heller om det finns fler framgångsfaktorer i projekteringsprocessen än visuell projektering. Hur fungerar kommunikationen runt tavlan, vad övriga projektdeltagare anser om agerandet runt tavlan och om det finns några förbättringar att genomföra i avseende för visuell projektering är frågor som behandlas. Gemensamt projektkontor, stort engagemang och visuell projektering är några av framgångsfaktorerna för Centralsjukhuset. Engagemanget kommer av storleken och det tekniskt avancerade bygget. Visuell projektering leder till effektiva, korta möten där detaljfrågor endast diskuteras mellan de personer som berörs av ämnet. De flesta av deltagarna är handplockade och tycker att visuell projektering är näst intill felfritt men att det ändå finns förbättringar att genomföra, ofta nämns digitalisering som ett förbättringsförslag. Ett dokument innehållande riktlinjer för visuell projektering samt förtryckta lappar för tavlan presenteras som underlättande stöd och ett led i förbättring för visuell projektering. Den avgörande faktorn för ett projekt att uppnå framgång handlar om vilka personer som deltar. Regler kring tavlan och storlek på projekt är detaljer i sammanhanget, om än inte oviktiga. Det viktigaste är ändå att rätt personer arbetar med rätt saker, då uppnår projektet framgång.

The essay investigates the visual element as seen by the audience and artist to be of greatest importance to a musicalperformance. The study was conducted in the form of a field work which included doing interviews with artists, surveys of the audience and interpretive observations of live performance. The fieldwork was conducted in three different environments in which I found myself on the spot and performed the various stages included in the field work. It was done to create a surface that could be used in an essay, and through that use this material to compare and analyze my results and in the end be able to answer my questions. I started from eight different factors which all could beexperienced visually on stage. The factors were light / colors, costumes, props, effects, stage presence, attitude / image, nervousness and dance / body language. Those factors would then be examined in the various musical performances and to be answered by the audience and performers which of those factors they considered to be of great importance or small importance when it comes to visual perception in a musical context. The result was a clear statement where two factors were considered to be most crucial for a musical performance, and a clear statement in which two factors were considered by the majority to be less important. The results demonstrate a common understanding what the artist and the audience thinks is important. A result that can act as a template for what an artist should think about regarding the visual elements before an performance. My theory is my assumption that the visual elements of musical performances can play an important or decisive role, an assumption that was strengthened by my empirical experiences at a concert visit. I wanted in this essay explore and give a clear picture of what it is that artists and audiences consider to be visually crucial for a musical context

No description available.

No description available.

Sammanfattning I detta arbete har jag tagit fram ett gestaltningsförslag till ett informationsmaterial om tandvård för målgruppen barn i åldern 6-8 år. Jag har undersökt hur bildberättelser kan användas tillsammans med informativa illustrationer för att förmedla information om tandvårdsbesök till målgruppen. Både informationsmängden och innehållet har anpassats efter målgruppens behov och kunskaper. De metoder jag har använt för detta är en intervju med en tandläkare och observation av en tandvårdsundersökning för att få en tydlig bild av vad som sker under en rutinundersökning. Genom att göra en målgruppsanalys och en kort omvärldsanalys har jag fått fakta om målgruppen och hur andra har gjort för att kommunicera med barn om samma ämne. Med utgångspunkt i informationsdesign har jag tillämpat teorier om visuell berättarteknik, kognition samt principer för gestaltning och layout. Utifrån de teorier jag använt och de resultat som kommit fram har jag skapat ett gestaltningsförslag som behandlar de olika delarna av en rutinundersökning hos tandläkaren. / Abstract In this thesis I have developed a designproposal for a material about dentalcare with children between the ages 6-8 as my targetgroup. The intention with this thesis is to research how picturestories can be used with informative illustrations to communicate information about dentalcarevisits to the targetgroup. Both the amount of information communicated and the content has been adapted according to the targetgroups needs and knowledge. To accomplish this I have done an interview and an observation of a dental examination to ger a clear picture of the sequence of events regarding what happens during a routine dentalappointment. By analysing the targetgroup and doing a brief environmental scanning I have acquired useful facts about the targetgroup and an idra of how others have communicated information to children about the same topic. With informationdesign as my standpoint I have applied theories about visual storytelling, cognition and principles of design and layout. With these theories and the results of methods used I have created a designproposal in wich I process the different parts of a routine dental examination with picturestories as my medium.

Forskningsfrågor - Hur påverkar användandet av visuell stimuli konsumenters rörelsemönster? - Hur påverkar användandet av visuell stimuli möjligheten att vägleda konsumenter med hänsyn till inkongruent och kongruent färg? Syftet med examensarbetet är att analysera hur användandet av visuell stimuli, i form av en visuell symbol, påverkar konsumenters rörelsemönster. Studien som är av experimentell karaktär undersöker hur användandet av stimuli kan vägleda konsumenter till specifika avdelningar samt längre in i en butik. Arbetet bygger på ett kvantitativt angreppssätt med en deduktiv ansats. Med en litteraturgenomgång som utgångspunkt har hypoteser formulerats som sedan empiriskt prövats i form av experiment och observationer i klädbutiken Gina Tricot i Kalmar centrum. Användandet av visuell stimuli, i form av en visuell symbol, påverkar möjligheten att vägleda konsumenter till mer avlägsna avdelningar samt tiden som konsumenterna spenderar i dessa. Utförandet av visuell stimuli avseende dess färg och storlek spelar en avgörande roll i dess möjlighet att påverka konsumenters rörelsemönster.

<p>Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken. </p><p> Utifrån mina frågeställningar, kom jag fram till att det var fullt möjligt att dra paralleller och jämförelser mellan für Alle-konsten och den modernistiska, samt postmodernistiska konsten, samt att politiska och samtidskonstnärliga jämförelser och reflektioner var fullt möjliga att göra. Jag utgick från och analyserade für Alle-konsten utifrån 8 olika perspektiv: 1. expressivt, rytmiskt och dekorativt, 2. Jordnära, naivism och primitivism, 3. Visuellt och homoerotiskt, 4. Ljudkompositionsmässigt och språkliga varianter, 5. Science fiction, skräckfilm och destruktivt stämningsläge, 6. Politiska reflektioner, 7. Identifikation, roller och stereotyper, 8. Jämförelser med postmodernismen/samtidskonsten.</p><p> Jag kom fram till att für Alle-konsten kan upplevas och beskrivas som dynamisk, expressiv och dekorativ, där färgen och ljuset blir som centrala konstnärliga uttryck. Här jämförde jag med konstnären Axel Törnemans konst med liknande uttryck. Jag konstaterade också att det finns ett jordnära och vardagligt uttryck i videon till Ullared, som jag kunde jämföra med det konstuttryck som naivism och primitivism uttrycker, samt att für Alle innehåller minimalistisk och konkret musik, där jag jämförde med konstmusikern Laurie Anderson samt refererade till musikern John Cage. Teater, stadsskildringar, expressivt skymningsljus och homokultur konstaterade jag också att für Alle innehåller, där jag jämförde med konstnärer såsom Ragnar Josephsons syn på konstverket som visuellt teatraliskt och dramatiskt, Eugéne Jansson stads- och skymningsbilder och Matts Leiderstams homokulturella skildringar. Detta samt att jag kommit fram till att für Alles uttryck innehåller konstnärliga uttryck som kan relateras till konkret poesi, där jag jämförde med konstnären Öyvind Fahlström. Destruktiva och utopiska fiktiva miljöer där jag jämförde med konstnären John E Franzéns måleri. Detta samt Wahlbecks fiktiva personer, som jag upplever likt stereotyper och fiktiva roller där jag drog paralleller med konstnärer såsom Cindi Shermans, Mariko Moris och Aja Erikssons performance samt deras identitets- och rollgestaltningar. Landskap och ljudkompositioner med skrämmande stämningslägen konstaterade jag i für Alles uttryck då jag jämförde med Max Books ödesdigna och stämningsfyllda verk och Stig Sjölunds skrämmande ljud- och installationskonst. Politiskt har jag kommit fram till att für Alle-konsten innehåller karikatyrer på politiker på hela den politiska skalan, dock med ett reflekterande över orättvisor och kapitalismens avigsidor. Detta som jag konstaterade jag då jag jämförde med bl a konstnären Lena Svedbergs politiska konst om maktmissbruk och översitteri, och tidningen ”Puss,” samhällskritiska och politiska innehåll, samt ett citat om konstnärens politiska och sociala engagemang, av konstnären Picasso. Postmodernistiska och samtidskonstnärliga reflektioner, har jag gjort och kommit fram till att materialanvändning som videokamera, performance, artificiella uttryck och kritik mot konsumtionssamhället förekommer i für Alle-konsten, då jag jämförde med konstnärer såsom Ann Sofie Sidéns videoverk, Catti Brandelius performance, Tobias Bernstrups artificiella uttryck, Elin Wikströms fiktiva figurer i sitt måleri och Peter Geschwind konst som uttrycker kritik mot varumärkesfixering och överkonsumtion.</p><p>Avslutningsvis innehåller uppsatsen också en slutdiskussion.</p>

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken. Utifrån mina frågeställningar, kom jag fram till att det var fullt möjligt att dra paralleller och jämförelser mellan für Alle-konsten och den modernistiska, samt postmodernistiska konsten, samt att politiska och samtidskonstnärliga jämförelser och reflektioner var fullt möjliga att göra. Jag utgick från och analyserade für Alle-konsten utifrån 8 olika perspektiv: 1. expressivt, rytmiskt och dekorativt, 2. Jordnära, naivism och primitivism, 3. Visuellt och homoerotiskt, 4. Ljudkompositionsmässigt och språkliga varianter, 5. Science fiction, skräckfilm och destruktivt stämningsläge, 6. Politiska reflektioner, 7. Identifikation, roller och stereotyper, 8. Jämförelser med postmodernismen/samtidskonsten. Jag kom fram till att für Alle-konsten kan upplevas och beskrivas som dynamisk, expressiv och dekorativ, där färgen och ljuset blir som centrala konstnärliga uttryck. Här jämförde jag med konstnären Axel Törnemans konst med liknande uttryck. Jag konstaterade också att det finns ett jordnära och vardagligt uttryck i videon till Ullared, som jag kunde jämföra med det konstuttryck som naivism och primitivism uttrycker, samt att für Alle innehåller minimalistisk och konkret musik, där jag jämförde med konstmusikern Laurie Anderson samt refererade till musikern John Cage. Teater, stadsskildringar, expressivt skymningsljus och homokultur konstaterade jag också att für Alle innehåller, där jag jämförde med konstnärer såsom Ragnar Josephsons syn på konstverket som visuellt teatraliskt och dramatiskt, Eugéne Jansson stads- och skymningsbilder och Matts Leiderstams homokulturella skildringar. Detta samt att jag kommit fram till att für Alles uttryck innehåller konstnärliga uttryck som kan relateras till konkret poesi, där jag jämförde med konstnären Öyvind Fahlström. Destruktiva och utopiska fiktiva miljöer där jag jämförde med konstnären John E Franzéns måleri. Detta samt Wahlbecks fiktiva personer, som jag upplever likt stereotyper och fiktiva roller där jag drog paralleller med konstnärer såsom Cindi Shermans, Mariko Moris och Aja Erikssons performance samt deras identitets- och rollgestaltningar. Landskap och ljudkompositioner med skrämmande stämningslägen konstaterade jag i für Alles uttryck då jag jämförde med Max Books ödesdigna och stämningsfyllda verk och Stig Sjölunds skrämmande ljud- och installationskonst. Politiskt har jag kommit fram till att für Alle-konsten innehåller karikatyrer på politiker på hela den politiska skalan, dock med ett reflekterande över orättvisor och kapitalismens avigsidor. Detta som jag konstaterade jag då jag jämförde med bl a konstnären Lena Svedbergs politiska konst om maktmissbruk och översitteri, och tidningen ”Puss,” samhällskritiska och politiska innehåll, samt ett citat om konstnärens politiska och sociala engagemang, av konstnären Picasso. Postmodernistiska och samtidskonstnärliga reflektioner, har jag gjort och kommit fram till att materialanvändning som videokamera, performance, artificiella uttryck och kritik mot konsumtionssamhället förekommer i für Alle-konsten, då jag jämförde med konstnärer såsom Ann Sofie Sidéns videoverk, Catti Brandelius performance, Tobias Bernstrups artificiella uttryck, Elin Wikströms fiktiva figurer i sitt måleri och Peter Geschwind konst som uttrycker kritik mot varumärkesfixering och överkonsumtion. Avslutningsvis innehåller uppsatsen också en slutdiskussion.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda på hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, så att det går att få en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.     Resultatet från min studie är grundat på, prototyping, intervjuer, och en enkät.   Min undersökning visade att för att det ska gå att få en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tänkt målgrupp och budskap. Felaktiga eller för många informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar på information som inte är nödvändig, eller till och med felaktig, för att förstå hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för låg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svårtolkad. Min undersökning visade också att visuella detaljer som är svåra att formge, bör kompletteras med t.ex. texter, symboler, röster och illustrationer.