Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2010. / På omslag: No 35.

<p>Unicef är en hjälporganisation som arbetar för alla behövande barn på hela</p><p>jorden.</p><p>Deras mål är att alla barn ska få en värdig uppväxt och för att Unicef ska nå</p><p>det målet är de beroende av allmänhetens ekonomiska stöd.</p><p>I Sverige finns det Unicefgrupper i över 30 städer. De består av en sammansättning</p><p>av ideellt arbetande människor som brinner för jordens barn.</p><p>Unicefgrupperna bedriver opinionsbildning och undervisning för att allmänheten</p><p>ska bli engagerade i barnrättsfrågor och stödja Unicef. Under vinterhalvåret</p><p>brukar Unicefgrupperna göra ljusmanifestationer för att fånga</p><p>allmänhetens uppmärksamhet. Ett antal värmeljus eller gravljus placeras ut</p><p>på manifestaionsplatsen som ofta är ett torg där det rör sig mycket människor.</p><p>Problemet som Unicef har stött på vid sina manifestationer är att ljusen</p><p>blåser ut och att själva manifestationen inte särskiljer Unicef .</p><p>Det här projektet har gått ut på att skapa en ljuslykta som representerar</p><p>Unicefs värdegrund i en stämmning där både färg form och ljus samspelar.</p><p>Lyktorna ska särskilja organisationen i kvällsmörkret och skapa igenkänning</p><p>hos de förbipasserande. Lyktan ska dessutom skydda lågan mot vind och</p><p>regn så att ljuset får brinna under hela manifestationen.</p><p>Pengarna till ljuslyktorna kommer ifrån Unicefs egna kassa så lyktorna behöver</p><p>kosta så lite som möjligt att producera eftersom pengarna egentligen</p><p>skulle gå till jodens barn.</p><p>Genom att arbeta med enkla men miljövänliga material, en så liten materialmängd</p><p>som möjligt, enkla produktionsmetoder och effektivisering av</p><p>transport har jag lyckats att dra ner materialkostnaderna för Unicefs manifestationer</p><p>till 1.50kr/lykta. I jämförelse med ett gravljus som kostar ungefär</p><p>20kr så är skillnaden stor. I förlängningen ska lyktan bidra till att mer pengar</p><p>samlas in, den ska betala sin egen produktion och mer därtill. I det här projektet</p><p>kan jag utan att få dåligt samvete säga att största möjliga vinst för minsta</p><p>möjliga utgift är att sträva efter.</p>

Tierärztl. Hochsch., Diss., 2003--Hannover.

I dagens Sverige tillkommer det i snitt ett nytt mikrobryggeri i veckan. Det finns nu ett ungefärligt  antal på 250 stycken mikrobryggerier i Sverige och dessa vill hitta en position  på ölmarknaden. Då alternativen för marknadskommunikation är begränsade för alko- holhaltiga produkter på grund av den svenska lagstiftningen får förpackningen en större roll som identitetskommunikatör. Syftet med studien är att undersöka hur fem svenska mikrobryggerier använder förpackningsdesign för att visuellt kommunicera det lokala till sin målgrupp. För att besvara syftet har i studien semiotisk analys, samtalsintervjuer och kvalitativ enkätundersökning valts som metod. Frågorna och analysen har fokuserats kring förpackningsdesignen. I resultatet framkom det att användning av neolokalism  syns i samtliga studerade förpackningar. De utvalda  bryggerierna vill framhäva en lokal förankring och gör detta genom förpackningarna, flera av respondenterna i undersökningen bekräftade en välvilja till det lokala.

Vi lever i en visuell värld, även kallat bildsamhälle, och trots det visar tidigare forskning att bilder har fortsatt låg prioritet i skolans värld. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och varför bilder används i samband med elevers språkutveckling i svenska i grundskolans tidigare år. De teorier som är relevanta för vårt arbete grundar sig i sociokulturell lärandeteori och teori om multimodalitet. Metoderna vi använt oss av för att få svar på våra frågor är intervjuer och observationer. Vårt resultat och våra slutsatser visar att bilder sällan används i skolans olika läsningar av texter trots att eleverna visar intresse för detta. De yngre eleverna i vår studie använder bilder mer frekvent än de äldre eleverna. Bilder fungerar ofta som en startpunkt för de yngre elevernas språkutveckling i svenska jämfört med de äldre eleverna där bilder fungerar som ett komplement till texten. Lärarnas syfte med att använda bilder i sin undervisning kan vara att förenkla och förtydliga innehållet samt att förstärka texten och förstå innehållet med hjälp av de bilder som texten erhåller. Bilder blir därför främst ett stöd och får en sekundär ställning i förhållande till den skrivna texten. Studien visar även att fokus skiftar från fysiska bilder till inre bilder allt eftersom eleverna blir äldre i grundskolans tidigare år.

This thesis investigates children’s librarians’ perspective of picture books in children’s storytimes as well as how they perceive and use the content of picture books in their professional work. New research by Arizpe &amp; Styles (2016) shows how children respond to picture books at a very early age. Their studies describe how children are sophisticated readers of pictures long before they can even read written text. According to this knowledge, this thesis investigates the competence and interest children’s librarians have in working with the story that comes out of the pictures or the texts. The analysis method is qualitative content analysis. The empirical material consists of interviews with four children’s librarians. The theoretical framework draws upon five different possibilities of reading picture books. The implications that can be drawn from this investigation is that the interviewed children’s librarians have more professional literacy and knowledge relating to the story of the text than to the story that comes out of the pictures. In contrast to this implication, this thesis shows an overwhelming interest in pictures by the interviewed children’s librarians but without spatial visual knowledge.

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sätt att förbättra teamworket och därmed planeringsarbetet är att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen är visuell metodik. Metoden är relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung från tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning. Visuell metodik är inte ett väldefinierat begrepp och det råder brist på utbildning och information om metoden.Examensarbetet har utförts på Skanska Region Hus Syd under våren 2013. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell metodik tillämpas i byggproduktion. Studiens mål är att stödja byggbranschen med en definition om vad visuell metodik innebär i praktiken. Följande frågor har hanterats i studien:-Vad krävs för att styra och planera visuellt? -Hur fungerar interaktionen mellan visuell och icke-visuell metodik? -Hur upplever personalen visuell metodik? -Vilka risker och möjligheter bör beaktas vid visuell metodik?Studien har besvarat frågorna genom en fallstudie. Teori samlades in och behandlades i litteraturstudien, den låg sedan som grund för empirin. Empirin utfördes som en kvalitativ studie med datainsamling från observationer på arbetsplatser samt intervjuer av ett urval av arbetsplatsens personal. Syftet med empirin var att redogöra hur visuell metodik utförs i praktiken och hur det upplevs av personalen.Resultatet visar på att visuell metodik kan effektivisera byggproduktion genom ökat engagemang och delaktighet från produktionsledare, yrkesarbetare och underentreprenörer. Användarna var övervägande positiva till arbetsmetoden och rekommenderade visuell metodik till alla typer av projekt, oavsett storlek. Författaren upplevde dock spritt engage- mang från användarna, alla upplevdes inte lika engagerade som de intervjuade. Med bristande engagemang finns risk att arbetsmetoden tappar förtroende från användarna och därmed metodens effektivitet. Resultatet visar även på vikten av att införa visuell styrning från produktionens start, en implementering mitt i ett projekt kan bli mer resurskrävande än effektiviserande.Rapporten klargör en definition om vad visuell metodik innebär i praktiken, vilka resurser som ingår och vilka rutiner som följs. / In traditional planning the teamwork of workgroups is isolated by individual work. One way of improving teamwork and thus also planning is to integrate the people who are going to do the work. Visual methodology is on method for integrating. The method is relatively new in the construction industry and originates from manufacturing industry. Visual methodology is not a well-defined concept and there is a lack of training and information concerning the method.A thesis has been carried out in Skanska Region Hus Syd in the spring of 2013. The purpose of the thesis was to research how visual methodology is applied in construction production. Study’s aim is to support the field of construction with a definition about what visual methodology means in practice. The study examined the following questions:-What is required to control and plan visually? -How does the interaction between visual and non-visual methodology work? -How staff perceives visual methodology? -What are the risks and opportunities involved in visual methodology?The study has answered the questions with a case study. Theory was assembled and used in theoretical framework; it was then used for empirical research. The empirical research was carried out as a qualitative study with the collection of data from observations at the work place and interviews with a selection from the staff at the work place. The aim of the empirical research is to describe how visual methodology is used in practice and how the users experience it.The result shows that visual methodology can make construction production more effective through increased commitment and involvement from production managers, skilled workers and subcontractors. Users were predominantly positive towards working methods and recommended visual methodology for all types of projects, regardless of size. Still, the author experienced varying levels of involvement from users, not everyone was as in- volved as those who were interviewed. With a lack of commitment there is a risk that the working method loses the confidence from the users and hence efficiency.

Mitt examensarbete utgår från ett tidningsfotografi som var med i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga den 4 augusti 2009. Det är ett fotografi av tre män i motljus som rör sig i Kaupthing Banks huvudkontor i Reykjavik på Island. Tidningsbilden illustrerar en dramatisk händelse i den isländska finanshistorien. Rubriken lyder "Kompislån drev på bankkrasch". Artikeln och artiklarna som följer under några år, beskriver hur ett fåtal islänningar har lånat pengar och köpt upp norska och brittiska banker, för att senare låna ut tiotals miljoner kronor till bankens ägare och sina kompisar, ofta utan säkerhet. Följden blir att Islands ekonomi kraschar och varenda islänning dras med i den största ekonomiska krisen som landet har varit med om i modern tid. Jag fascinerades av det till synes lugnt estetiska fotografiet som är ovanligt som illustration på närngslivssidorna i en dagstidning. Jag fick lust att undersöka bilden närmare med hjälp av metoden semiotisk näranalys. Det är denna analysmetod och tillämpningen av metoden på tidningsfotografiet och hela tidningsidan som uppsatsen handlar om. I den gestaltande delen av mitt examensarbete har jag målat en förstoring av tidningsfotografiet och lagt till en leksak som visar på de personliga associationer som bilden väcker hos mig. Kontrasten mellan det strikta lite dämpade motljusfotografiet av tre kostymklädda män och ansiktet av ett litet lyckotroll som spränger genom duken förändrar bilden påtagligt. I den semiotiska näranalysen försöker jag analysera det konnotativa budskapet som bilden förmedlar på en kollektiv nivå. Mitt lyckotroll får stå för något som i semiotiken kallas för punctum, det vill säga individuella assiociationer som uppstår hos mig. Genom att måla motivet har jag genom handens arbete lärt känna bilden på ett annat sätt än när jag endast ser på den.

I den här uppsatsen analyseras Södertörn högskolas kampanj jag är lärare, som lanserades år 2014, utifrån de texter och bilder används för att förmedla dess budskap. Texten analyseras med hjälp av Systemisk funktionell grammatik (SFG) och de visuella elementen med Systemisk funktionell Multimodal Diskusanalys (SF-MDA). Det material som ingår i uppsatsen är litet och undersöks djupgående. Uppsatsen drar slutsatser om hur kampanjen låter bild och text samverka, både för att förhöja enade budskap och för att enhetligt presentera skilda budskap.

<p>Avhandlingen har arbetats fram inom ramen för forskningsprofilen Innovation och Design. Temat är informationsdesign i samhällsinformation.</p><p>Texten tar utgångspunkt i utställningen Toppmötet och debatten går vidare… Utställningen används som en informationsartefakt genom hela avhandlingen. Ytterligare fallstudier inom samhällsinformation knyter an till utställningens tema om massmedier, politik och kommunikationen mellan medborgare och myndigheter.</p><p> Avhandlingen diskuterar metoden att studera informationsmaterial i tre kontexter: en inre kontext, en närkontext och en yttre kontext. I den inre kontexten studeras informationsmaterialets innehåll och språkliga utformning, i närkontexten den rumsliga och kommunikativa processen och i den yttre kontexten studeras informationsmaterialet i ett socialt och kulturellt sammanhang. Resultatet visar att ett kontextuellt synsätt på informationsmaterial är en framkomlig väg för forskningsarbete inom informationsdesign och att traditionen av kulturstudier ger en lämplig arbetsmetod för detta.</p>