Vi lever idag i ett bildsamhälle där bilder ständigt flödar i våra liv, oavsett om vi är hemma eller i offentligheten. Den här undersökningen avgränsar sig till bilder i tjejers vardag som är mellan 16-19 år. Denna grupp är stora användare av mobiler, vilket ofta är en bro till ständig uppkoppling av sociala medier där det finns mycket bilder. Unga tjejer har även enligt statistik större risk att drabbas av stressymptom. Bilder från t.ex. media kan påverka den statistiken.  Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur det visuella vardagliga flödet relaterar till unga tjejers självbild. Jag vill undersöka deras syn på bilder i vardagen och hur de förankrar bilderna till sina egna liv. Undersökningen ska uppmärksamma hur självbilden hos dem påverkas av bilder i omgivningen och hur det kopplas till ”idealkvinnan”. Huvudfrågeställningen lyder;  Hur talar unga tjejer om och ser på de bilder de möter i sin vardag?  Metoden består av flera metodverktyg, med inspiration från visuell etnografi. Metoder som används är bland annat semistrukturerade intervjuer, bildsamtal och participatory photography. För att få fram hur tonårstjejer själva ser och talar om bilder i deras vardag har denna grupp fått utgöra en fokusgrupp. De är medforskare i arbetet.  Resultatet visar att det finns flera argument till hur bilder i unga tjejers vardag bidrar negativt på deras självbild. Medforskarna menar att bilderna de får se i sociala medier har en ”perfekt” yta som de vill eftersträva, fastän de är trötta på dessa bilder. I media anser de att kvinnor översexualiseras och endast visar en enda typ av skönhet. De känner även en press av att vara redo för en kameralins dygnet runt, varje stund i sitt liv ska gå att föreviga i en ”perfekt” bild.  Undersökning utgör även en gestaltning som innehåller en illustrerad målarbok samt en rumslig upplevelse. Båda verken visar en annan version av bilder i sociala medier, med unga tjejer som bakgrund. Boken är utformad i en målarboksform för vuxna. På varje uppslag visas två versioner av samma händelse, en romantiserad version och en mer relaterad till det riktiga livet. På Konstfacks vårutställning 2016 hade besökarna chansen att närma sig boken genom ett rum visuellt uppdelat i två halvor. På ena sidan av rummet visades en finpolerad version av livet som är vanligt att se i sociala medier. Den andra visar ett mer troligt rum för en ung tjej.

The purpose of this qualitative study is to make a contribution of knowledge about students’ visual cultures and what possibilities and limitations they might pose in visual art education. Semi-structured interviews were conducted with 15-year-old students, which resulted in empirical data consisting of transcriptions of two interviews concerning the visual cultures of ice hockey and horseback riding. The data was analyzed through discourse analysis using theories on gender, power, discipline and norms. The results show that the masculinity constructed through ice hockey as a visual culture places great value on being a masculine man. While the locker room provides a space for the male team members to show affection through physical closeness, it is important to carry oneself and act in a way that is not feminine. The constructions of femininity through horseback riding as visual culture draw upon images from broader perceptions of horseback riding, such as depictions of ‘the horse girl’ in popular culture. The construction of femininity can be understood through characteristics like responsibility, caretaking and feelings. While it may be challenging to work with students’ heavily gendered visual cultures, incorporating them in visual art education might make the subject more relevant and meaningful to students and let them take on new roles in the classroom.

This thesis investigates children’s librarians’ perspective of picture books in children’s storytimes as well as how they perceive and use the content of picture books in their professional work. New research by Arizpe & Styles (2016) shows how children respond to picture books at a very early age. Their studies describe how children are sophisticated readers of pictures long before they can even read written text. According to this knowledge, this thesis investigates the competence and interest children’s librarians have in working with the story that comes out of the pictures or the texts. The analysis method is qualitative content analysis. The empirical material consists of interviews with four children’s librarians. The theoretical framework draws upon five different possibilities of reading picture books. The implications that can be drawn from this investigation is that the interviewed children’s librarians have more professional literacy and knowledge relating to the story of the text than to the story that comes out of the pictures. In contrast to this implication, this thesis shows an overwhelming interest in pictures by the interviewed children’s librarians but without spatial visual knowledge.

Trots att Jesus är en av världens mest kända personer finns det ingen som vet hur han egentligen såg ut. Det finns inga bevarade bilder eller ögonvittnesbeskrivningar av hans yttre som kan dateras till den tid då personer som hade sett Jesus med egna ögon kan ha levt. Avsaknaden av samtida beskrivningar har möjligen bidragit till en större frihet för alla de konstnärer som avbildat honom. Många gånger verkar det som att konstnärer genom konsten framställer Jesus i sin egen avbild, eller i sin egen kulturs avbild. Förvånansvärt sällan avbildas han med tydliga judiska förtecken såsom kippa eller bönesjal. Själv har jag under lång tid undrat över detta, då vi alla vet att den historiske personen Jesus var judisk. Det var bland annat ur denna undran som idén till denna uppsats utvecklades. Jag ville veta mer om hur Jesus har avbildats i västerländsk tradition, varför han avbildades så och vilken funktion det kan ha fyllt. Därför valde jag att undersöka två av de mest spridda och inflytelserika framställningarna av Jesus från modern tid och västerländsk kultur - Light of the World av William Holman Hunt och Head of Christ av Warner Sallman.       Uppsatsens frågeställningar är: Vilka likheter och skillnader kan man se i Jesu fysiska skepnad i de båda konstnärernas avbildningar? Vad kan detta bero på eller vilka formativa faktorer påverkade deras Jesusbilder? Vad förmedlar deras konst socialt, kulturellt och religiöst?       Exempel på likheter är att båda tavlorna fick motta mycket kritik från sin tids kulturelit men blev mycket omtyckta av allmänheten. Båda tavlorna kritiserades för att visa en Jesus med “bristande maskulinitet”. Båda bilderna visar Jesus påklädd, vitklädd, vuxen, stark och frisk. Han avbildas oskadd, utan kors eller skador orsakade av korsfästelsen. Båda tavlorna visar Jesus med skägg och långt hår, Hunts Jesus har rödbrunt hår och Sallmans Jesus har mörkblont hår. Uppsatsen diskuterar de faktorer som likheterna och skillnaderna kan bero på och hur man kan tolka dessa.      En tydlig skillnad mellan de båda tavlorna är att Hunts framställning innehåller betydligt mer symbolik än Sallmans framställning. Eventuella orsaker till detta, exempelvis skillnader i de kristna traditioner konstnärerna kom ifrån samt vad konstnärerna vill säga om Jesu identitet,  diskuteras i uppsatsen. Somliga tolkar  bilderna som exempel på hur Jesus europeiserats i västerländsk konst. Hunts Jesus kan, exempelvis på grund av symboler som Aarons bröstplåt, ses som en framställning där konstnären velat inkorporera Jesu judiskhet i bilden och samtidigt visa honom som profet och präst.