Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka vilken påverkan bildbaserade sociala medierkan ha på barn och unga och hur man kan arbeta med sociala medier och dessa bilder iklassrummet. Med hjälp av olika databaser så som SwePub, ERIC och Google Scholarhittade vi sju artiklar samt en antologi som vi sedan valde ut som material till vårt arbete.För att få fram relevant forskning valde vi att enbart söka efter refereegranskat material. Visökte efter både nationell och internationell forskning som belyser sociala medier iklassrummet samt sociala mediers påverkan då vi anser att sociala medier är något somanvänds globalt. Resultatet visar att bildbaserade sociala medier kan ha en negativ inverkanpå ungas självbild och självkänsla. Detta kan leda till att unga känner stark press på sigsjälva och blir förvirrade i sitt identitetsskapande. Med hjälp av visuell litteracitet kan elevermöta dessa bilder med ett kritiskt förhållningssätt och få bättre förståelse för hur ochvarför dessa bilder skapas. Att besitta kunskap om visuell litteracitet ger eleverna enförmåga att kritiskt granska den visuella kulturen de befinner sig i och få en bättreförståelse för omvärlden. I diskussionen analyseras och problematiseras resultatet

Uppsatsens syfte är att synliggöra vad begreppet visuell litteracitet innefattar, samt vilka undervisningspraktiker bildlärare använder för att öka elevernas förmågor och kunskaper inom detta område. Utifrån frågeställningarna görs halvstrukturerade intervjuer med fem bildlärare. Intervjuerna transkriberas och analyseras genom en variant av diskursanalys. Tidigare forskning fastslår att visuell litteracitet innefattar strukturering, bedömning/värdering och tolkning av visuellt material. Analysen visar att de intervjuade lärarna har goda kunskaper om begreppet samt att de låter den visuella litteraciteten löpa genom all undervisning i bildämnet. De berättar om sina undervisningspraktiker genom att ge exempel på hur de arbetar. Däremot har de inte tillgång till diskursen visuell litteracitet, utan reproducerar delar av den.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om och hur man kan få barn ochungdomar att vilja möta och samtala kring bilder. Genom att skapa ett performativtmöte som en lustfylld ingång till ett meningsfullt lärande ska studien försöka ge svarpå vad som händer i resonemanget kring det performativa mötet med bilden hos engrupp barn och ungdomar och hur samtalar de om bilderna mötet genererat.Mötet blir en naturlig del i undersökningens metod och kommer att ske som två såkallade visuella event som är utformade på olika sätt. Det första mötet är en uppgiftdär undersökningens deltagare fått i uppdrag att medverka i en bildviskning som gårut på att tolka bild med bild och det andra mötet är ett bildsamtal där deltagarna fårdiskutera såväl bildviskningsuppgiften som bilderna.Undersökningen är kopplad till teorier om beskådande, meningsfullhet,intervisualitet och visuell litteracitet.Studiens undersökningsmetod har visat att ett gemensamt samtal om och medbilder möjliggör för förståelse och meningsskapande. Vi ser bilder som vi är, inte somde är.

Denna studie är en fortsättning på ett tidigare arbete på grundnivå inom samma område, där vi började utkristallisera det vi benämnt bildlitteracitet. Bildlitteracitet har vi definierat som visuellt tänkande, analys och tolkning samt kommunikation. Syftet med denna undersökning är att belysa bildlitteracitetens roll i bildundervisningen. Våra frågeställningar är: På vilka sätt arbetar bildlärare för att utveckla elevers bildspråk?Samt: Hur ser bildlärarna på bildlitteracitetens roll i bildämnet? Detta är en intervjustudie om hur nio aktiva bildlärare i svenska gymnasie- och högstadieskolor arbetar med bildspråket och bildlitteracitet i sin undervisning. Författarnas perspektiv är att bild är ett språk och språkämne, därför diskuteras bild i relation till kommunikation, litteracitet och bildgrammatik. I undersökningen framkommer det två olika perspektiv som lärarna arbetar med, vilka är helhets- och detaljfokus. Dessa två teman har vi formulerat utifrån vår analys av intervjuerna med våra respondenter. Helhetsfokus innefattar ett arbetssätt där pedagogen lägger upp arbetet utifrån ett större perspektiv, exempelvis att bearbeta begrepp, genrer, elevers intresseområden med mera. Detaljfokus utgår från teknik och hantverk. Dessa två fokus diskuteras sedan i relation till John Deweys teorier inom pedagogik.

This synopsis discusses how and why Swedish art education ought to focus on teaching visual literacy from a glocal perspective. The aim is to position Swedish art education in a glocal, multi- and intercultural context. Searches were conducted mainly on LibSearch, as well as Google Scholar. Limitations were set to 2000, and peer-reviewed material only. Sources from Sweden, Europe and the USA, dealing directly or indirectly with visual literacy, were included.The results suggest that visual literacy may be taught through graphic novels, advertisements, public art, blogs and activities with peer-assessment. Critical multicultural pedagogy, visual rubrics and transparency in assessment processes are also suggested to strengthen visual literacy. It is concluded that visual literacy may aid students’ critical understanding and awareness of visual media in a multi-, intercultural and glocal visual world. To be visually literate may give them ability to critically participate in visual culture as democratic and empathic global citizens. Further research on how teachers and students use and understand visual literacies in Swedish art education is needed.

Studien är en undersökning i hur kan arbetet med bildanalys kan genomföras, och varför det är viktigt att integrera i undervisningen. Den riktar sig mot elever i åk 7–9, men undersökningar som inte enbart riktar sig mot högstadiet har använts. Resultaten är ändå användbara i studien då de går att applicera i olika åldrar.Frågeställningen som ligger till grund för studien är: Är det viktigt för elever att utbildas i visuell litteracitet för att kunna förhålla sig kritiskt till de stereotypa reklambilder som de möts av?Då ämnet bildanalys i sig är väldigt brett har studien avgränsats till att utgå ifrån hur kvinnor framställs i media, för att besvara frågeställningen.Första delen av texten behandlar olika metoder för visuell litteracitet och är mer övergripande än andra delen. Detta ger grunden till att kunna tolka och analysera bilder. Andra delen av texten behandlar hur kvinnor framställs i media och reklam. Den behandlar även blickarna mellan bildens olika objekt, samt blicken från betraktaren. Del tre tar upp exempel på uppgifter och hur lärare kan arbeta med detta i undervisning. Studiens resultat är framtaget genom en noggrann sökning och urval av artiklar samt annan litteratur. Nyckelord: bilder, blickar, genus, framställning av bilder, kroppar, kvinnor, objekt, visuell litteracitet.

Syftet med studien var att studera om bilder i nyproducerade läromedel för vuxna andraspråksinlärare på grundläggande nivå anpassats till vuxna inlärares kognitiva förmåga att läsa bilder och om läromedlens bilder kunde sägas utgöra en stöttning i inlärarnas utveckling av visuell litteracitet. Komplexiteten i bilderna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys och resultatet analyserades kvalitativt. Sociokulturell teori, semiotik, multimodalitet och tidigare forskning utgjorde ramverket för analysen. Två läromedel valdes ut: Studieväg 1 och Språkvägen. 50 sidor i varje läromedel analyserades, analysen omfattade totalt 285 bilder. Studiens resultat visade att majoriteten av bilderna i båda läromedlen kunde anses vara komplexa och anpassade till vuxna inlärarnas kognitiva förmåga. Förekomsten av både enkla och komplexa bilder, samt att graden av stöttning från text varierarar i läromedlen tolkas som en anpassning som potentiellt kan stötta inlärarna visuella litteracitetsutveckling.

Studien är en undersökning av elevers upplevelser av bildundervisningens syfte och centrala innehåll i relation till förmågan att tolka, analysera och kommunicera med bilder. Intervjuer har genomförts med fem elever i årskurs nio från två olika skolor i Sverige. Studien intresserar sig främst för elevers upplevelser av bildundervisningen i relation till förmågan att tolka, analysera och kommunicera med bilder. Studien visar att eleverna upplever att de utvecklar en förmåga relaterad till visuell kommunikation från informella lärprocesser. Eleverna beskriver bildundervisningen som främst orienterad mot bildframställning även om bildanalys förekommer.

This thesis investigates children’s librarians’ perspective of picture books in children’s storytimes as well as how they perceive and use the content of picture books in their professional work. New research by Arizpe & Styles (2016) shows how children respond to picture books at a very early age. Their studies describe how children are sophisticated readers of pictures long before they can even read written text. According to this knowledge, this thesis investigates the competence and interest children’s librarians have in working with the story that comes out of the pictures or the texts. The analysis method is qualitative content analysis. The empirical material consists of interviews with four children’s librarians. The theoretical framework draws upon five different possibilities of reading picture books. The implications that can be drawn from this investigation is that the interviewed children’s librarians have more professional literacy and knowledge relating to the story of the text than to the story that comes out of the pictures. In contrast to this implication, this thesis shows an overwhelming interest in pictures by the interviewed children’s librarians but without spatial visual knowledge.

Målet med denna studie är att ge insikt i hur barn kommunicerar genom sina teckningar och vilken nytta pedagoger kan få av bildsamtal med barn om deras teckningar för att verkligen förstå vad det är barnet vill kommunicera. Undersökningen gjordes i form av en kvalitativ webbenkät med kvantitativa inslag som skickats ut till ett urval av pedagoger. Då det handlar om hur pedagoger tolkar och förstår barns teckningar så har en semiotisk ansats använts till analysen av det data som kommit in av enkäten i form av bildanalyser och reflektioner. Vidare tas det även upp hur viktigt det är att pedagoger förbereder och tänker igenom de frågor de ställer till barn för att inte påverka deras berättande och avsikter med sina teckningar. Felformulerade frågor och gissningar från pedagoger kan hämma barns lust att fortsätta sitt estetiska skapande. Studien visar att respondenterna tolkar både färgers känslomässiga innebörd och bilders budskap och motiv olika. Vidare visar studien att barnens intention med teckningarna kom till korta i de bildanalyser som gjordes innan respondenterna fick ta del av barnens berättelser runt sina teckningar. Det är av vikt att ge barns teckningar och bildspråkliga utveckling lika stort utrymme som övrig språkligutveckling i förskolan. / The aim of this study is to provide insight into how children communicate through their drawings and what benefit preschool teachers can get from picture-talks with children about their drawings to really understand what it is the child wants to communicate. The survey was conducted in the form of a qualitative online survey with quantitative elements that were sent out to a selection of educators. When it comes to how educators interpret and understand children's drawings, a semiotic approach has been used to analyze the data received from the survey in the form of image analyzes and reflections. Furthermore, it is also discussed how important it is for educators to prepare and think through the questions they ask children in order not to influence their narrative and intentions with their drawings. Misformulated questions and guesses from educators can inhibit children's desire to continue their aesthetic creation. The study shows that the respondents interpret both the emotional meaning of colors and the messages and motifs of images differently. Furthermore, the study shows that the children's intention with the drawings fell short in the image analyzes that were made before the respondents were allowed to take part in the children's stories about their drawings. It is important to give children's drawings and pictorial development as much space as other linguistic development in preschool.