Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men när jag provat detta under praktiken i G5 kände jag att jag ville fördjupa mig ännu mer i konstarbete med barn. Syftet med den här studien var att ta reda på hur jag som lärare kan utveckla barns kreativitet och bildspråkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött någon litteratur som beskriver konstarbete utifrån barns perspektiv ville jag även undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrån en konstnär. Jag valde att ha Miró som utgångspunkt då jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den är full av fantasi och kreativitet. Genom att intervjua barnen efter Miró projektet kunde jag också se ifall mina mål hade uppnåtts. I litteraturgenomgången redogör jag för vad begreppen kreativitet, bildspråklig medvetenhet och bildanalys innebär. Den första delen av empiriska studien bestod av att barnen konstarbetade kring Miró. Efteråt intervjuade jag nio elever,för att höra hur de erfarit och upplevt arbetet med Miró. Resultaten var positiva. De hade insett att bilder kan upplevas olika och att ingen tolkning är bättre än den andra. Deras fantasi och kreativitet flödade under arbetets gång och även under intervjun gav de själva uttryck för att de använt sin fantasi.

<p>Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men när jag provat detta under praktiken i G5 kände jag att jag ville fördjupa mig ännu mer i konstarbete med barn. Syftet med den här studien var att ta reda på hur jag som lärare kan utveckla barns kreativitet och bildspråkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött någon litteratur som beskriver konstarbete utifrån barns perspektiv ville jag även undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrån en konstnär. Jag valde att ha Miró som utgångspunkt då jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den är full av fantasi och kreativitet. Genom att intervjua barnen efter Miró projektet kunde jag också se ifall mina mål hade uppnåtts. </p><p>I litteraturgenomgången redogör jag för vad begreppen kreativitet, bildspråklig medvetenhet och bildanalys innebär. </p><p>Den första delen av empiriska studien bestod av att barnen konstarbetade kring Miró. Efteråt intervjuade jag nio elever,för att höra hur de erfarit och upplevt arbetet med Miró. Resultaten var positiva. De hade insett att bilder kan upplevas olika och att ingen tolkning är bättre än den andra. Deras fantasi och kreativitet flödade under arbetets gång och även under intervjun gav de själva uttryck för att de använt sin fantasi.</p>

Målet med denna studie är att ge insikt i hur barn kommunicerar genom sina teckningar och vilken nytta pedagoger kan få av bildsamtal med barn om deras teckningar för att verkligen förstå vad det är barnet vill kommunicera. Undersökningen gjordes i form av en kvalitativ webbenkät med kvantitativa inslag som skickats ut till ett urval av pedagoger. Då det handlar om hur pedagoger tolkar och förstår barns teckningar så har en semiotisk ansats använts till analysen av det data som kommit in av enkäten i form av bildanalyser och reflektioner. Vidare tas det även upp hur viktigt det är att pedagoger förbereder och tänker igenom de frågor de ställer till barn för att inte påverka deras berättande och avsikter med sina teckningar. Felformulerade frågor och gissningar från pedagoger kan hämma barns lust att fortsätta sitt estetiska skapande. Studien visar att respondenterna tolkar både färgers känslomässiga innebörd och bilders budskap och motiv olika. Vidare visar studien att barnens intention med teckningarna kom till korta i de bildanalyser som gjordes innan respondenterna fick ta del av barnens berättelser runt sina teckningar. Det är av vikt att ge barns teckningar och bildspråkliga utveckling lika stort utrymme som övrig språkligutveckling i förskolan. / The aim of this study is to provide insight into how children communicate through their drawings and what benefit preschool teachers can get from picture-talks with children about their drawings to really understand what it is the child wants to communicate. The survey was conducted in the form of a qualitative online survey with quantitative elements that were sent out to a selection of educators. When it comes to how educators interpret and understand children's drawings, a semiotic approach has been used to analyze the data received from the survey in the form of image analyzes and reflections. Furthermore, it is also discussed how important it is for educators to prepare and think through the questions they ask children in order not to influence their narrative and intentions with their drawings. Misformulated questions and guesses from educators can inhibit children's desire to continue their aesthetic creation. The study shows that the respondents interpret both the emotional meaning of colors and the messages and motifs of images differently. Furthermore, the study shows that the children's intention with the drawings fell short in the image analyzes that were made before the respondents were allowed to take part in the children's stories about their drawings. It is important to give children's drawings and pictorial development as much space as other linguistic development in preschool.