<p>Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. </p><p>Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk. Detta för att vi i vårt framtida yrke skall ha en teoretisk bakgrund att luta oss emot. Vi har valt att studera hur och varför några konstpedagoger och lärare arbetar med barn och konstverk. Deras uppfattningar har vi jämfört med läst litteratur. Vi har även tagit upp relevanta delar ur styrdokumenten för grundskolan. </p><p>Genom arbetet med konstverk får barnen använda många olika sinnen och uttryckssätt. Vi har kommit fram till att arbetet med konstverk kan ge barnen ökat självförtroende och därmed bättre förutsättningar för inlärning i andra ämnen. Vi själva, liksom de lärare och konstpedagoger vi har intervjuat, har erfarenhet av att konstbilder stimulerar barn till diskussion. Erfarna konstpedagoger anser att det inte finns någon konst som är för svår eller för ful att ta upp. Det viktiga är att visaren tycker om verket och har en relation till det. </p><p>Genom intervjuer med konstpedagoger och bildintresserade lärare har vi fått olika förslag på hur man kan lägga upp arbetet med barn och konstverk. Gemensamt för alla vi har intervjuat är att de på något sätt använder konstverk som inspirationskälla till barnens egna skapande.</p>

Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men när jag provat detta under praktiken i G5 kände jag att jag ville fördjupa mig ännu mer i konstarbete med barn. Syftet med den här studien var att ta reda på hur jag som lärare kan utveckla barns kreativitet och bildspråkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött någon litteratur som beskriver konstarbete utifrån barns perspektiv ville jag även undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrån en konstnär. Jag valde att ha Miró som utgångspunkt då jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den är full av fantasi och kreativitet. Genom att intervjua barnen efter Miró projektet kunde jag också se ifall mina mål hade uppnåtts. I litteraturgenomgången redogör jag för vad begreppen kreativitet, bildspråklig medvetenhet och bildanalys innebär. Den första delen av empiriska studien bestod av att barnen konstarbetade kring Miró. Efteråt intervjuade jag nio elever,för att höra hur de erfarit och upplevt arbetet med Miró. Resultaten var positiva. De hade insett att bilder kan upplevas olika och att ingen tolkning är bättre än den andra. Deras fantasi och kreativitet flödade under arbetets gång och även under intervjun gav de själva uttryck för att de använt sin fantasi.

Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk. Detta för att vi i vårt framtida yrke skall ha en teoretisk bakgrund att luta oss emot. Vi har valt att studera hur och varför några konstpedagoger och lärare arbetar med barn och konstverk. Deras uppfattningar har vi jämfört med läst litteratur. Vi har även tagit upp relevanta delar ur styrdokumenten för grundskolan. Genom arbetet med konstverk får barnen använda många olika sinnen och uttryckssätt. Vi har kommit fram till att arbetet med konstverk kan ge barnen ökat självförtroende och därmed bättre förutsättningar för inlärning i andra ämnen. Vi själva, liksom de lärare och konstpedagoger vi har intervjuat, har erfarenhet av att konstbilder stimulerar barn till diskussion. Erfarna konstpedagoger anser att det inte finns någon konst som är för svår eller för ful att ta upp. Det viktiga är att visaren tycker om verket och har en relation till det. Genom intervjuer med konstpedagoger och bildintresserade lärare har vi fått olika förslag på hur man kan lägga upp arbetet med barn och konstverk. Gemensamt för alla vi har intervjuat är att de på något sätt använder konstverk som inspirationskälla till barnens egna skapande.

<p>Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men när jag provat detta under praktiken i G5 kände jag att jag ville fördjupa mig ännu mer i konstarbete med barn. Syftet med den här studien var att ta reda på hur jag som lärare kan utveckla barns kreativitet och bildspråkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött någon litteratur som beskriver konstarbete utifrån barns perspektiv ville jag även undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrån en konstnär. Jag valde att ha Miró som utgångspunkt då jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den är full av fantasi och kreativitet. Genom att intervjua barnen efter Miró projektet kunde jag också se ifall mina mål hade uppnåtts. </p><p>I litteraturgenomgången redogör jag för vad begreppen kreativitet, bildspråklig medvetenhet och bildanalys innebär. </p><p>Den första delen av empiriska studien bestod av att barnen konstarbetade kring Miró. Efteråt intervjuade jag nio elever,för att höra hur de erfarit och upplevt arbetet med Miró. Resultaten var positiva. De hade insett att bilder kan upplevas olika och att ingen tolkning är bättre än den andra. Deras fantasi och kreativitet flödade under arbetets gång och även under intervjun gav de själva uttryck för att de använt sin fantasi.</p>