Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013. Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial. Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt. Jag har framför allt tittat på bilder men även vävt in relevant text i min analys. Jag har utgått ifrån Eriksson och Göthlunds beskrivning av semiotiken i boken Möten med bilder (2004) och deras genomgång av Roland Barthes denotation- och konnotationsbegrepp.   Resultatredovisning: Jag fann att GQ:s omslag i hög grad präglas av patriarkala strukturer i både text- och bildspråk. Hur dessa strukturer har format omslagen har förändrats mellan 1958-2013 men de har varit ständigt närvarande. Vidare forskning: Skulle kunna gå in på framställning av olika etniciteter, förslagsvis också med en feministisk förankring.

<p>I dagens spelindustri baseras nästan samtliga 3D-spel på fysiksimuleringar med stela kroppar (rigid bodies). Examensarbetet undersöker vilka alternativa modeller som finns för att simulera mjuka deformerbara objekt, deformerbara i det avseendet att de kan ändra form och inte nödvändigtvis att de kan gå sönder i flera bitar. Rapporten inleds med en undersökande del som tar upp några existerande metoder för att hantera dynamiken inom ett mjukt objekt för att sedan beskriva en metod i detalj som dessutom implementeras i ett kodbibliotek. Ett deformerbart objekt är inte så spännande om det inte finns något sätt att deformera det på, därför undersöks även hur kollisionshantering kan gå till. Även här har rapporten först en undersökande del för att sedan beskriva en specifik metod i detalj som implementeras i kodbiblioteket. Examensarbetet resulterar i slutändan i en grundläggande interaktiv simuleringsmiljö för mjuka deformerbara objekt i form av ett kodbibliotek.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan steriiseringskravet beskrivas som en del i de strukturella processer som syftar till att normalisera kroppar.

Utomhusgym har i tidigare sammanhang beskrivits som könsneutrala då de anses användaslika mycket av män som kvinnor (Malmö stad, 2014). Det är problematiskt eftersom ordetkönsneutral ofta leder till att kvinnors och mäns olika erfarenheter förbises inom fysiskplanering (Larsson & Jalakas, 2014, s. 51f).I denna uppsats har vi, med hjälp av de tre teoretiska ingångarna territorialisering, genus ochtrygghet, undersökt utomhusgymmen i Pildammsparken i Malmö ur ett genusperspektiv. Vihar med hjälp av observationer sett hur människor rör sig på gymmen och använder sig avdem. Vi har med hjälp av intervjuer tagit del av människors uppfattning om gymmen.Observationerna och intervjuerna gjordes under två veckor i april, under olika tider på dygnetför att ta reda på om användningen av utomhusgymmen skiljde sig åt beroende på tidpunkt.Den skillnad som vi sett mellan mäns och kvinnors användning och upplevelser framgårgenom våra intervjuer. Kvinnor upplever generellt otrygghet på dagtid då de blir betraktadeav andra, samt att kvinnorna beskriver att de är mörkrädda under kvällstid. Kvinnor användersig därför inte lika stor utsträckning av utomhusgymmen, eftersom deras rörelsefrihet ärbegränsad. Den kropp som tar plats på utomhusgymmen är den unga, vältränade, manligakroppen. Avslutningsvis menar vi att samhällsstrukturer och normer får en sådan inverkan påoffentliga rum, att män och kvinnor inte kan ta del av staden på lika villkor. / In previous contexts, outdoor gyms have been described as gender neutral as they are beingused equally by men and women (Malmö 2014). This can be problematic since the term“gender neutral” often lead to that men’s and women’s different experiences get overlookedwithin urban planning (Larsson & Jalakas, 2014, s. 51f).Within this essay, we will use three theoretical inputs - territorialisation, gender and securityto examine outdoor gyms in the park Pildammsparken in Malmö, from a gender perspective.We have looked at people’s movements at the gyms and how people use them throughobservations. We have gained knowledge about how people perceive the gyms throughinterviews. The observations and the interviews took place within two weeks in April duringdifferent times of the day, to comprehend if the gyms were used differently at different times.The difference in how men and women use and perceive the outdoor gyms can be seenthrough our interviews, in which women state that they feel insecure during daytime due tobeing stared at and feeling scared when it’s dark outside. Women therefore don’t equallypartake at outdoor gyms, because their freedom of movement are limited. The young,physically fit, male body is therefore the body that take place at outdoor gyms. Finally, weargue that societal structures and norms has such an effect on public spaces, that men andwomen cannot with equal rights take part of the city.

Studien undersöker vilken representation av kvinnokroppar som står utanför den rådande smala kroppsnormen som presenteras i magasinet Amelia. Studien tar även upp hur synen på kvinnlighet och kroppar formas i media samt hur livsstilsmagasin är uppbyggda utifrån ett teoretiskt perspektiv. I studien användes semiotisk bildanalys av uppslag från tidningen Amelia, tillsammans med teorier om texthierarki och representation. Studien fann att Amelia, genom sitt val av bruk av visuell retorik, till större delen återskapade en traditionell representation av kvinnlighet och syn på tjocka kroppar. Att praktisera en kvinnlighet med fokus på utseende och relationer uppmuntrades av tidningen. I uppslagen blev de tjockare kvinnokroppar dels framhävda som avhumaniserade bärare av en idé och som kroppar som hade målet att bli smal kropp. I ett uppslag fick en tjock kropp agera utanför sin stereotypa bild, genom att träna och vara aktiv, och i ett uppslag var den tjocka kroppen neutralt representerad då ämnet i uppslaget ej berörde kroppar var uppslagets fokus.

Synen på kroppar och kroppsideal har förändrats i det svenska samhället. Feta kroppar passar inte in i dagens kroppsideal som synliggörs främst genom media. Däremot har feta kroppar ansetts som ett problematiskt fenomen en relativ kort tid. Mycket av tidigare forskning om kroppsideal lägger större vikt på barn i högre årskurser vilket gör det relevant att undersöka ämnet även i mellanstadiet då förhållandet till den egna kroppen är en viktig del av en växande persons självbild. Lärare förmedlar oundvikligt normer i undervisningen och därför är det viktigt att vara medveten om sina explicita och implicita värderingar om hur en kropp ska se ut. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om lärares uppfattningar om kroppsideal samt om sitt arbete med kroppsideal i undervisningen. Det undersöks även hur lärares svar kan tolkas ur ett normkritiskt perspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkt var den normkritiska teorin och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fokus på lärarnas egna tankar och åsikter. Analysen av intervjuerna resulterade i åtta olika underteman. Det som framkom var att samhällets kroppsideal om en vältränad och/ eller smal kropp reflekteras i lärarnas syn på kroppsideal, och att de uppgav att kränkningar mot feta kroppar förekom på deras skolor. Lärarnas syn på orsaker till övervikt var att den huvudsakligen beror på kost- och träningsvanor och de uppfattade övervikt som något problematiskt och ohälsosamt. De flesta av de intervjuade lärarna försökte väva in innehållet kroppsideal i undervisningen men uttryckte en viss osäkerhet och problematik kring detta. Lärarna uppvisade även varierande åsikter om innehållets relevans i mellanstadiet trots att kroppsideal står med i läroplanens kunskapskrav för årskurs 4–6. Det var dock svårt att dra slutsatser från materialet rörande om lärarna gav uttryck för normkritiska förhållningssätt till kroppsideal, samt om de erbjöd eleverna en mer nyanserad bild av hur olika kroppar kan se ut i undervisningen.

Tidigare studier gällande representation av större kroppstyper och spel har haft i fokushur saknaden av större kroppar påverkar människor, visande i sina resultat attanvändandet av smala kroppsideal påverkar människors syn på sina egna kroppar påett negativt sätt. Denna studie fokuserar på positiv representation och farmingspel,undersökande vad för attityder spelare av farmingspel har gentemot grafik avsedd tillspel, i form av fem karaktärsdesigner som skapades med större kroppar. Genom enenkät som skapades och distribuerades via internet på sociala medier, vilketkaraktärsdesignerna var presenterade i, så samlades relevant data från deltagare sombesvarade enkäten. Majoriteten av deltagarna hade positiva attityder gentemot dekaraktärer som presenterades i enkäten, ansåg att representation av större kroppar ifarmingspel är bristande och att positiv representation har positiv påverkan på derasåsikter gällande andras och deras egen kropp. Uppföljande intervjuer och utbredningav frågor inom enkäten är relevant framtida arbete för studien.

Vårt syfte med studien är att undersöka fritidspedagogers syn på och arbete med rörelse i fritidsverksamheten. Genom fritidspedagogernas syn och arbete vill vi se hur barn ges utrymme till rörelse i de tidigare åren i grundskolan. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in vår empiri. Empirinsamlingen består av ostrukturerade intervjuer och observationer. Gällande tidigare forskning har vi fokuserat på fysisk aktivitet, motorik, lek och barns kroppar, då vi analyserar utifrån ett rörelseperspektiv. Vi analyserar även utifrån ett riskperspektiv samt ett makt- och styrningsperspektiv. Resultatet visar hur pedagogerna stärker rörelsens betydelse med sitt förhållningssätt och agerande samt hur deras arbete gestaltas i olika miljöer. Vidare visar studien hur pedagogerna styr barnen gällande deras fysiska aktivitet utifrån ett hälso- och risktänkande genom till exempel talhandlingar.

<p>This thesis investigates how systolic architectures can be used in the implementation of an arithmetic unit for small finite fields of characteristic two with polynomial basis representation. </p><p>Systolic architectures provide very high performance but also consume a lot of chip area. A number of design methods for tailoring the systolic arrays for a specified requirement are presented, making it possible to trade throughput, chip area and propagation delays for oneanother. </p><p>A study is also made on how these systolic arrays can be combined to form an arithmetic logic unit, ALU, that canperform operations in many different fields. A number of design alternatives are presented, and an example ALU is presented to give an idea of the performance of such a circuit.</p>

This thesis investigates how systolic architectures can be used in the implementation of an arithmetic unit for small finite fields of characteristic two with polynomial basis representation. Systolic architectures provide very high performance but also consume a lot of chip area. A number of design methods for tailoring the systolic arrays for a specified requirement are presented, making it possible to trade throughput, chip area and propagation delays for oneanother. A study is also made on how these systolic arrays can be combined to form an arithmetic logic unit, ALU, that canperform operations in many different fields. A number of design alternatives are presented, and an example ALU is presented to give an idea of the performance of such a circuit.