Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan steriiseringskravet beskrivas som en del i de strukturella processer som syftar till att normalisera kroppar.

<p>Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser en</p><p>biologisk inramning av frågor om kön och sexualitet ger åt grundskolans sex- och samlevnadsundervisning, samt vidare att undersöka om denna inramning är förenlig med de styrdokument som reglerar grundskolan. Metod för studien är diskursanalys. Slutsatsen är att biologiämnet inte räcker till för att ensamt uppfylla de</p><p>ambitioner och mål som uttrycks i läroplanen angående till exempel könsroller, samt att sex- och samlevnadsundervisningen riskerar att bli mycket ensidig om den förläggs enbart till biologiämnet.</p>

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser en biologisk inramning av frågor om kön och sexualitet ger åt grundskolans sex- och samlevnadsundervisning, samt vidare att undersöka om denna inramning är förenlig med de styrdokument som reglerar grundskolan. Metod för studien är diskursanalys. Slutsatsen är att biologiämnet inte räcker till för att ensamt uppfylla de ambitioner och mål som uttrycks i läroplanen angående till exempel könsroller, samt att sex- och samlevnadsundervisningen riskerar att bli mycket ensidig om den förläggs enbart till biologiämnet.

Språk både reflekterar och påverkar vår världssyn. Hur mottas då försök från gräsrotsnivå att introducera ett könsneutralt pronomen i ett språk som speglar den i samhället rådande könsdikotomin? Syftet med denna uppsats är att utifrån Hirdmans och Butlers respektive genusteorier undersöka vilken inställning användare på ett stort svenskt internetforum har till det könsneutrala personliga pronomenet hen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät som besvarades av cirka 150 personer. För att analysera svaren till de slutna frågorna tog vi hjälp av statistikprogrammet SPSS och för att bearbeta de öppna frågorna har vi använt oss av en tematisk analys. Resultatet visar på starkt polariserade åsikter runt hen, där ungefär lika många personer är för som emot ordet. Bland dem som är emot användandet av hen uppfattar de flesta att syftet med ordet är att skapa ett könslöst samhälle, medan hen-förespråkarna ser det som ett komplement till hon och han. Vi har även kunnat se att det finns ett visst samband mellan individens attityd till hen och dennes syn på kön och genus, vilket bekräftar vår hypotes om att det finns en sådan korrelation. / Language reflects our worldview as well as shapes it. How is grass roots level attempts to introduce a gender neutral pronoun received in a society which reflects a gender dichotomy? The purpose of this study is to, inspired by Hirdman’s and Butler’s respective theories on gender, explore what attitudes users of a large Swedish internet community have towards the gender neutral pronoun hen. The current work was performed using an Internet-based survey which was completed by roughly 150 individuals. To analyze the closed ended questions of the survey we used SPSS, whereas the open ended questions were processed with the aid of a thematic method of analysis. The results indicate that the opinions concerning hen are largely polarized, with about as many respondents pro as against the usage of the word. Among those who are against using hen the majority perceive that creating a “genderless” society is the main purpose of the word, whereas most of the word’s intercessors think  that the purpose is to pose as a complement to the pronouns han and hon (he and she).  The study shows that there is a certain connection between the respondent’s attitude towards hen and his/her view on gender, which confirms our hypothesis that there is such a correlation.