I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning på hungerfrågan. Analysens material består av artiklar publicerade i svensk dagspress från januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingått i studien har alla berört hungerfrågan och hur gentekniken kan påverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys använts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. Frågeställningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning på hungerfrågan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter på samhället förstås ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det råder en motståndsdiskurs mot GMO som lösning på hungerfrågan och en förespråkande diskurs. Den förespråkande diskursen har konstruerats genom en mängd möjlighetsdiskurser om GMO. Motståndsdiskursen har konstruerats genom riskdiskurser, men även möjlighetsdiskurser i form av ekologiska diskurser och diskurser om välfärd. Ur ett biopolitiskt perspektiv framstår inte den genmodifierade grödans vara eller icke-varande som fullt så betydelsefull för hungerfrågan som låts påskina i texterna, istället framstår biomakten som avgörande för hungerfrågan. Då Foucault menar att orättvisor, ojämlikhet och segregation är en del av biomakten (2002:142) därigenom kan frågan ställas om existensen av GMO eller dess motstånd löser hungerfrågan.

No description available.

No description available.

Unga människor är idag väl insatta användare av olika former av sociala medier - det är ofta en självklar del i deras vardag. Det sociala mediet Instagram har blivit oerhört populärt bland såväl barn som vuxna och används dagligen via mobilen för att förmedla ögonblicksbilder till omvärlden. I den här studien kommer Instagram - utifrån begrepp som hälsa, träning och konsumtion - analyseras med hjälp av teorier om makt och genus. Hälsomedvetenheten bland unga har genom spridningen på Instagram och i vårt blomstrande konsumtionssamhälle antagit en stor del av det mediala utrymmet. Studien syftar till att, med hjälp av diskursanalys, se vad hälsa innebär för unga på Instagram, samt vad det är som uttrycks i ett större samhällsperspektiv.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan steriiseringskravet beskrivas som en del i de strukturella processer som syftar till att normalisera kroppar.

Debatten kring vaccin och dess vara eller icke-vara har under årtionden brunnit med en stabil låga men tycks ha blossat upp under den rådande pandemin. Debatten i svensk dagspress utförs på olika plattformar men tycks ändå skapa två läger, ett läger som anser att vaccin är självklart och ett läger som anser att det inte är det. I relation till dessa två läger strävar denna uppsats efter att undersöka hur individer som inte anser att vaccin är självklart framställs i svensk dagspress och hur dessa individer inom ramen för denna framställning hanteras.   Detta har undersökts med en foucauldiansk diskursanalys där ett 50-tal artiklar från svensk dagspress har bearbetats. Empirin har lokaliserats från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Dalademokraten, Expressen och Svenska Dagbladet inriktat på perioden 2017–2021. Analysen visar att media samspelar med den samhällsbärande vaccindiskursen som konstruerar vaccin som samhällets räddning. Inom denna diskurs konstrueras tre olika subjektspositioner som tilldelas vaccinkritiker - samhällsfaran, naiv fanatiker och dålig förälder. Genom denna framställning blir det tydligt hur media kan utöva makt och styrning riktad dels mot populationen genom den normativa styrningens makt, dels mot andra samhälleliga maktapparater till följd av styrningen genom opinionsbildning.

This master thesis sets out to investigate the (re)production of gendered norms through the mediation of hormonal contraceptives to young women. The empirical material of the study consists of interviews conducted with midwifes working in youth clinics around Stockholm, as well as a policy program which is used to coordinate the daily operations of youth clinics on a national level. The study is based on a Foucauldian theoretical framework and employs the concepts bio power, governmentality and gyniatric apparatus to analyse the incentives aimed at young women to promote health through the use of hormonal contraceptives. The study shows that young women are discursively constructed as ”at risk” and that hormonal contraceptives are promoted as a solution for the ”risky”, problematic and uncontrolled female body and subject. Furthermore, the study shows that the promotion of hormonal contraceptives support the discursive ”naturalization” of a binary and heteronormative gender structure as well as the idea that women’s emancipation is achieved through hormonal regulation of the female body.

Uppsatsen behandlar propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet som Sverige fick 2018 utifrån ett feministiskt samt biopolitiskt perspektiv. Den har sin utgångspunkt dels i radikalfeministiska teorier och dels i en poststrukturalistisk förståelse av makt och kunskap med fokus på Foucault. Även om samtyckeslagen från 2018 kan förstås som en feministiskt vunnen kamp kan det även förstås som ett sätt för fortsatt reglering och kontroll genom regeringsmakten. Syftet med uppsatsen är att förstå hur sexuella övergrepp konstrueras och hanteras inom svensk politik och lagstiftning idag genom att identifiera centrala teman i propositionen och dess innebörd. Detta görs genom en dekonstruktion av beskrivningar och rekommendationer som synliggör hur propositionen verkar normativt och kunskapsproducerande.  Resultatet visar bland annat på att frivillighet är en tydlig tolkningsram för sex där grundtanken baseras på att sex kan vara ömsesidigt. Genom att förstå sexuella övergrepp som ett individproblem osynliggörs maktstrukturer och kvinnoförtryck. En analys av hur propositionen ofta delar upp övergrepp i privata och politiska sfärer visar hur regeringsmakten har en ovilja att kontrollera övergrepp i nära relationer vilket genom ett biopolitiskt perspektiv tolkas som en reglering av reproduktion och population. Till sist visar resultatet hur olika definitioner av sex och våld har betydelse för hur samhället uppfattar dessa och därmed också hur olika kroppar och sexualiteter regleras olika beroende på om och hur de benämns.

I den här uppsatsen undersöks hur det hälsofrämjande arbetet i barnkrubban organiserades under 1930-och 40-talen och hur detta arbete kan förstås i förhållande till de hygienistiska ideal som rådde i samhället under denna tid. För att göra detta har journalkort, fotografier samt besiktningssprotokoll från en enskild barnkrubba – Engelbrekts barnavårds- och husmoderskolas barnkrubba – fungerat som studieobjekt. Resultatet har analyserats utifrån Foucaults biomaktbegrepp samt hans två maktbegrepp disciplinär och liberal styrningsrationalitet. Uppsatsens slutsatser är att det går att finna flertalet spår av hälsofrämjande arbete i barnkrubbans planlösning och interiörer, bland annat i förekomsten av läkarrum samt fotografier av avskalade och lättstädade lokaler och personalens vita kläder. Uppsatsenvisar även att det hälsofrämjande arbetet organiserades på två övergripande vis. Dels genom att skapa hälsosamma miljöer, genom att de vuxna tvättade, städade, skapade goda måltidssituationer och erbjöd utomhusvistelse. Dels genom att barnkrubban fostrade barn, föräldrar och personal till mer hygienistiska normer. Denna fostran tog praktisk form bland annat genom noga planlagda miljöer, registrering av barns hälsa och hemförhållanden och en panoptisk övervakning. På dessa vis fungerade barnkrubban som en utövare av biomakt och var en del av en samhällelig strävan efter att skapa ett friskare och starkare folk.

Syftet med denna uppsats har varit att visa hur barnträdgårdslärarinnor positionerade sig i förhållande till föräldrar och andra experter i det sociala territoriet, under efterkrigstidens första decennium. För att göra detta har årsberättelser från Svandammsgårdens barnträdgård och daghem, samt artiklar i tidningen Barnträdgården undersökts. Analysen utgår ifrån ett biomaktsperspektiv, och de analytiska begreppen är hämtade från Foucault, Donzelot och Rose. Resultatet visar att barnträdgårdslärarinnan organiserade föräldrakontakt genom föräldramöten, föredrag, kurser, underhållning och vardagskontakt. Föräldrakontaktens främsta syfte var att stärka föräldrarnas föräldrakompetens. Detta skedde genom upplysning vid föredrag, kurser och dagliga möten. Det skedde även genom att barnträdgårdslärarinnorna ledde diskussioner, där föräldrarna utvecklade sin förmåga till självreflektion. Föräldrakontakten hade även till syfte att vänja föräldrarna vid att rådfråga experter. Barnträdgårdslärarinnorna positionerade sig bland andra sociala experter på det sociala territoriet som en mellanexpert, med särskilda kompetenser att nå och utbilda föräldrar med kunskaper från andra experter. Sett ur studiens anlagda biomaktsperspektiv framträder en bild där barnträdgårdslärarinnorna positionerar sig som aktörer i den framväxande välfärdsstatens folkhälsoarbete och där de uttrycker ett långsiktigt mål – ”att fostra lyckliga barn, som in sin tur kan bli lyckliga föräldrar”.