Denna studie är en skildring över skolämnet för kroppsövning som det kommer till uttryck genom lärarkårens fackliga tidskrift Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. Skildringens syfte är att identifiera och problematisera lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Vidare är syftet att undersöka hur makt utövas genom språket, men även hur makt utövas i skolämnet. Michel Foucaults diskussioner om makt och maktutövning ligger till grund för metod- och teoridiskussioner. Genom diskursanalys som metodologiskt tillvägagångssätt analyseras hur språket används som redskap för att utöva makt, närmare bestämt hur tidskriften bidrar till att formera lärarkårens självförståelse. Foucaults begrepp biomakt används som teoretisk utgångspunkt för analysen av maktutövning i skolämnet. Enligt Foucault är biomakt ett produktivt tillvägagångssätt att styra en befolkning mot ett bättre och hälsosammare liv, med syftet att skapa ett bättre samhälle. Förutom en övergripande läsning av samtliga nummer mellan perioden 1961-2012, har ca 250 artiklar närlästs och analyserats. Skildringen utgår från tre större diskussionsområden så som de framkommer av rösterna i tidskriften: skolämnets betydelse, skolämnets innehåll och skolämnets status. Tolkningen har skett processlikt: en sökning av de mest framträdande diskussionerna i texten; identifiering av röster som kommer till tals men även vad som inte sägs; analys av återkommande ord och uttryck, hur dessa sammanlänkas och slutligen vad dessa innebär för lärarkåren och skolämnet. Analysen visar att tidskriften är ett forum som producerar och reproducerar lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Lärarkåren samlas runt föreställningen att skolämnet gör något bra för samhället – genom utövning av biomakt främjar de folkhälsan. Detta benämner jag den goda avsikten. Den goda avsikten är den dominerande synen på skolämnet som ämnet omtalas i tidskriften, både av lärarkåren och av externa röster som politiker, idrottsrörelsen och myndigheter. Det är en föreställning som inte ifrågasätts, den utgör grunden för skolämnet och för lärarkåren. / This study is a depiction of the school subject of physical exercise the way it is expressed in the teacher faculty’s union magazine Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. The objective of this depiction is to identify and problematize the teacher faculty’s self-understanding and conception of the school subject. Furthermore, the objective is to study how power is exercised through language, but also how power is exercised in the school subject. Michel Foucault’s discussions on power and power exercise are the basis for methodology and theory of the study. Discourse analysis is used as a methodological approach to analyze how language is used as a tool to exercise power, specifically how the magazine will contribute to produce the teachers’ self-understanding. Foucault’s concept of bio-power is used as theoretical approach to analyze how power is exercised in the school subject. According to Foucault, bio-power is a productive approach to control a population to a better and healthier life, with the purpose to create a better society. In addition to an overall reading of all magazine numbers during 1961-2012, about 250 articles have been thoroughly read and analyzed. The depiction is based on three major discussions expressed by the voices in the magazine: the meaning of the school subject, its contents and its status. The interpretation has been done as a process: investigating what issues are most prominent in the magazine; identifying the voices that are heard but also what is not said; analyzing frequent words and expressions, how these are associated and intertwined and finally what these mean to the teacher faculty and the school subject. The analysis show, that the magazine is a forum that produces and reproduces the teacher faculty’s self-understanding and conception of the school subject. The teachers gather around the notion that the school subject does something good for society – through the exercise of bio-power they promote public health. This is what I call the good intention. The good intention is the dominant view of the school subject as it is spoken of in the magazine, both of the teachers and by external voices as politicians, sports movement and governments. It is a notion that is not questioned; it is the basis of the school subject and for the teachers’ faculty.

I Sverige finns det studiersom rör media och dess sätt att framställa olika fenomen, men ingen studie ommedias framställning av sjukdomen endometrios. Endometrios är en sjukdom som drabbar kvinnor ialla åldrar världen över och som det råder olika kunskaper om beroende på varti världen du är. I Sverige är det en relativt okänd sjukdom trots att det finnsrunt 200,000 kvinnor som bär på sjukdomen. Media är en stor kommunikationskanaloch syftet med studien är att beskriva hur media konstruerar sjukdomenendometrios. Genom en kritisk diskursanalys analyseras och presenteras resultatav 30 artiklar från dags- och kvällspress i Sverige och resultatet nås genomFaircloughs förklarande kritik samt tredimensionell modell. Analysen kantadesav socialkonstruktionistisk teori samt begrepp rörande genus, då genus och könblir aktuellt i en studie om sjukdom som enbart rör kvinnor. Resultatet visaratt endometrios framställs vara en allvarlig sjukdom, men inte tillräckligtallvarlig för makthavare i samhället då endometrios är en sjukdom som drabbarkvinnor. Det är den dolda kvinnosjukdomen. / In Sweden, there are studies relating to themedia and its way of producing different phenomenon, but no study about themedia's representation of the disease endometriosis. Endometriosis is a diseasethat affects women of all ages around the world and that there are differentknowledge of the disease depending on where in the world you are. In Sweden itis a relatively unknown disease despite there being around 200,000 women whocarry the disease. Media is a great communication channel and the purpose of thestudy is to describe how the media constructs the disease endometriosis.Through a critical discourse analysis 30 articles from newspapers in Sweden are analyzed and presented and the result reached byFaircloughs explanatory criticism as well as three-dimensional model. Theanalysis was marred by social constructionist theory and concepts relating togender, because gender and sex becomes interessting in a study about thedisease that only concerns women. The results show that endometriosis isprepared to be a serious disease, but not serious enough for those in power insociety when endometriosis is a disease that affects women. It is the hiddenwomen's disease.

Frågan om influencers makt och trovärdighet har länge varit föremål för debatt. Mycket fokus har emellertid riktats mot Influencers kommersiella inflytande, trots att deras möjligheter att påverka sträcker sig inom många fler områden. Den här uppsatsen intresserar sig främst för influencers inflytande bortom uttalade samarbeten och söker efter mer subtila uttryck för makt och påverkan. Vad är det egentligen som händer när vi, som följare, blir inspirerade av influencers? Med det ämnar uppsatsen även tillämpa ett perspektiv där makt inte nödvändigtvis är bundet till en viss person, utan kan existera i flera sammanhang samtidigt.             Studiens syfte är att undersöka vilken form av påverkande makt influencers kan sägas ha i dagens samhälle, med särskilt fokus på konstruktionen av ethos och vilken roll influencers ethos spelar som medel för övertygelse. Analysmaterialet begränsar sig till Instagram som social plattform och utgörs av Bianca Ingrossos Instagramflöde under perioden april 2018.             Analysen tar avstamp i Michel Foucaults maktteori, där begrepp som makt/kunskap, självkontroll och biomakt lyfts fram. Därtill tillkommer en teoretisering av begreppet påverkan och vad som utmärker just effektiv påverkan. Utöver det definieras ethosbegreppet utifrån en antik förståelse kombinerat med Brigitte Mrals beskrivning av primärt och sekundärt ethos.             Analysen visade att influencers makt kan förstås som en form av kontrollerande makt, del i ett större maktsystem. Genom att dela med sig av inspirerande bilder och budskap har influencers möjlighet att påverka följares attityder och beteenden, inte nödvändigtvis genom att själva uppmana till detta, utan genom att dessa tankesätt och handlingsmönster internaliseras hos följarna. På samma sätt visade analysen att bilders och bildtexters utformning kan vara uttryck för större sociala diskurser bundna till en viss kunskapssyn och biomakt, som exempelvis vad som anses viktigt och hälsosamt för kroppen. En slutsats som kunde dras av analysen var även att inspirerande bilder kan ses som uttryck för kontrollerande ideal vi alla är med och skapar, iochmed att det både ligger ett intresse hos influencers och en förväntan hos andra aktörer i samhället att de ska dela med sig av sig själva och ”inspirera”.

During the nineteenth century the liberal ideals were spreading across large parts of mainland Europe, and the Swedish parliament of 1840-41 is sometimes considered to be the first one embossed by the ideology. Liberal ideas such as the prison reform, the poor relief reform and the school reform were all on the agenda. The state was composed of the king and four political orders tasked to represent each respective social group, the peasantry, the town folks, the clergy and the nobility. All of these with different rates of representation and policies. Sweden had also for the last decades experienced an increase in crime, poverty and drunkenness. The before mentioned reforms were all made in an attempt to better the situation and make way for a better future. In this study we will look at the parliamentary debates of two of the four political orders, the peasantry and the clergy for the parliament previously mentioned. Our goal is to find out what the two orders thought about the establishment of the first national grade school, that would mean considerable changes for both parties which is partly why they are specifically chosen for this study. The two sides frequently had their differences and would not often cooperate with one another. Although liberalismen was a big part of the reason the king proposed the changes, we will instead focus mostly on Michel Foucault’s theory of biopower (or biopouvoir in French) and social discipline. What general themes can be found in the debates? What was the purpose of the grade school? And lastly, are there any similarities and differences between the reviewed orders? What we can see at the end of the study is that the two orders have different focuses. While the peasantry mainly focused on implementing a school to steer the younglings in the “right” way, the clergy emphasised a spiritual teaching that would foster the individual.

Sverige har under en längre period utgjort de OECD-land med ett av de högsta antal förlossningsskador. Historiskt har förlossningsvården varit en sfär för kvinnor. Medicinvetenskapen intog emellertid en allt mer betydande roll under 1800-talet och läkarkåren utgjordes av män. Den gravida kvinnan blev en patologisk kropp. Följden har lett till att kvinnor föder i gynställning och bristningar är standard. Syftet med studien har utgjorts av att, genom Foucaults teori om biomakt undersöka hur en svensk, samhällelig och medicinsk normalisering av förlossningsskador kan förstås som en följd av medikalisering av kvinnlig sexualitet och reproduktion. Med ett konstruktivistiskt angreppssätt baserat på upplevelser och definitionsprocesser har kvinnors subjektiva erfarenheter av sina skador studerats genom strukturerade intervjuer. Resultatet skildrar en statlig inverkan i reproduktionsfrågor och dess disciplinerande kontrollorgan, inte minst inom mödra- och barnahälsovården. Känslor av skam, skuld, litenhet och förminskande är upplevelser bemötandet i vården orsakat. Samhället är aktiva i att upprätthålla realiteten för kvinnorna och förmedlas diskursivt, då kvinnan som gör anspråk på den egna kroppen kategoriseras som avvikande. Det saknas ett psykosocialt inriktat stöd i vårdkedjan. / For a long period of time Sweden has been an OECD-country with one of the highest quantity of obstetric injuries. Childbirth has mainly been a sphere for women historically. Medical science however took an increasingly significant role during the 19th century and the profession mainly contained men. The pregnant woman became a pathological body. The consequence has led to women giving birth in lithotomy position and obstetric trauma is standard. The aim of this study has been, through Foucaults theory of bio power, analyse how a Swedish, social and medical normalization of obstetric injuries can be understood as a result of medicalization of the female sexuality and reproductivity. With a constructivist approach, the subjective experiences of their obstetric injuries has been analysed via structured interviews with women. The result shows a public impact in questions regarding female reproductivity and sexuality from the institute administrators. Emotional states of shame, guilt, pity and diminishing occur by the encounter with the institutes. Societies maintain the reality for women and mediate it discursively, since women who claim their bodies as their own are abnormal. Psychosocial support lacks in the care chain.

The purpose of this study is to examine the relations of power within the discourse of integration and my focus will be on power relations and structural discrimination. The study origins from four qualitative interviews with employees from the County administrative board as well as from the Employment office. The theoretical framework is based upon Social Constructionism, Postcolonial Theories and with an intersectional perspective. The recent critical research from The Official Report on power, integration and structural discrimination (Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering) is used as well as Foucault's theory of biopower which is discussed within the analysis. The study indicates that although integration often is addressed as a reciprocal process, it is still assumed that They should be integrated by Us. The present government's one-sided focus on employment has proved difficult for the employees to put into practise and when the responsibility of obtaining employment is based upon the individual alone, she/he becomes responsible for her/his own integration.

<p>The purpose of this study is to examine the relations of power within the discourse of integration and my focus will be on power relations and structural discrimination. The study origins from four qualitative interviews with employees from the County administrative board as well as from the Employment office.</p><p>The theoretical framework is based upon Social Constructionism, Postcolonial Theories and with an intersectional perspective. The recent critical research from <em>The Official Report on power, integration and structural discrimination </em>(<em>Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering) </em>is used as well as Foucault's theory of biopower which is discussed within the analysis.</p><p>The study indicates that although integration often is addressed as a reciprocal process, it is still assumed that They should be integrated by Us. The present government's one-sided focus on employment has proved difficult for the employees to put into practise and when the responsibility of obtaining employment is based upon the individual alone, she/he becomes responsible for her/his own integration.</p>

Denna uppsats undersöker vilken påverkan som olika maktaspekter har på förskolebarnet. Studiens syfte är att ur fyra av förskolans policydokument utröna hur förskolebarnet konstrueras. Det teoretiska perspektiv som har använts är en verktygslåda som är inspirerad av Foucaults tankar angående makt: disciplinär makt, biomakt, diskurs och genealogi. Det är fyra olika policydokument som har undersökts: Barnstugeutredningen (del 1), Pedagogiskt program för förskolan, Lpfö 98 och Lpfö 18. För att visa hur det normala och patologiska barnet konstrueras i förskolan har dokumenten analyserats med ett diskursanalytiskt förhållningssätt som tydligt involverar Foucaults maktperspektiv. Diskursanalysen visar vilka egenskaper som anses vara önskvärda för förskolebarnen att internalisera, vilka diskurser som är synliga och vilken påverkan olika historiska händelser har på konstruktionen av barnet. Analysens resultat visar att det inträffar olika diskursförskjutningar beroende på hur samhällsstrukturen ser ut i det givna sammanhanget, vilket också har en påverkan på hur barnet konstrueras. Det normala barnet konstrueras efter de normer och värderingar som förespråkas i den rådande diskursen. Det patologiska barnet anses framför allt vara barn med annan kulturell bakgrund som inte lever upp till de förespråkade normerna. En reflektion av resultaten visar att den allt snabbare samhällsutvecklingen, där de sociala klyftorna ökar, bidrar till en situation i förskolan som är svårhanterlig och komplex. En slutsats som dras är att det är av vikt för barnen att förskolan är likvärdig, och för att förskolan ska bli likvärdig bör vissa punkter i läroplanen revideras. / <p>Examinator har godkänt att fulltexten byts ut på grund av en smärre justering som inte påverkar uppsatsens innehåll. Gävle 12 augusti 2020.</p>

This thesis investigates the developing understanding of male homosexuality as a societal issue in Sweden between 1930 and 1960, primarily detailing what political motives and scientific ideas defined the governmental discourse around the group in question. In doing so, the discussion about male homosexuality is situated within a rapidly transforming political landscape. 1930–1945 has been described as a preamble to the Swedish welfare state, while 1945–1960 is commonly seen as its defining period. The study shows that in the 1930s, the question of homosexuality was connected to population policy, while from 1941 and onwards, it was primarily connected to social policy. It is then argued that these changes can be understood using theoretical ideas of biopower, more specifically state generated ideals regarding productivity and biological reproduction. It is also argued that the surge in negative attitudes towards male homosexuality in the 1950s must be understood as an effect of this development.

This paper examines critical perspectives on Body Mass Index (BMI) in ongoing societaldiscussions, focusing on poststructuralism, gender, consumer society, and race. Using fatstudies, intersectionality theory, and poststructuralism, the research integrates Foucault'spower theories. Analyzing six scholarly articles, the study categorizes BMI criticisms,emphasizing Foucault's biopower concepts as key to understanding societal regulation. Theparadox of power is evident as the slim body signifies self-discipline in a consumer-drivenculture valuing control. The paper also highlights BMI's critique for disregarding gender andrace, originating from the white male body, and immerses into historical associations. Thefindings of this paper uncovers how the discourse on BMI is connected to commercialinterests, politics, and economics, influencing power dynamics. In conclusion, the studyunderscores the link between BMI discourse, poststructuralism, and self-discipline, whilerevealing its limitations in a diversity context, with gender and race influencing criticism.Power, commercial interests, and societal politics emerge as crucial within this discourse.