A number of studies have been published concerning preschool teachers’ child perspectives. Over the past 50 years the construction of the preschool child in Swedish preschool policy documents have deve­loped from mainly depicting a dependent, immature, becoming child to a more rational, competent, being child. But what about the guardians’ child perspectives? Have they changed in a similar way? The aim of this study is to add to the understanding of the preschool-home cooperation, through exami­ning guardians’ constructions of the preschool child and how the constructions may influence their needs and expectations of what preschools have to offer. The method used to obtain data for analysis was qualitative interviews. Five guardians were interviewed and the audiotapes transcribed verbatim. Both audio and text were studied multiple times to discern pat-terns, expressions that could be interpreted as representing specific constructions of the preschool child. The theoretical framework for the study is social constructionism. In short, social constructionism is part of the post modern movement that unites in its’ critique of universal truths. Instead, knowledge is looked upon as constructed in a specific context, such as time and culture. In this study this means a belief in that there is no one, universal child but a number of views of what children are. The data was analyzed through different accepted constructions of children. The results showed four different constructions of the preschool child that could be interpreted from the interviews; the unchangeable, the curious knowledger, the social and the playing. In terms of needs and expectations, the guardians are likely to have very different views of what preschools should offer de­pending on which construction they express. Many of the quotes depict the child as a primarily social being, which is coherent with previous research on guardians’ views of preschool. The results of the study implicates that guardians come to the preschool context with a wide range of different constructions of what a preschool child is and what it needs. There is, at least in theory, often a gap between the perceived child that preschool is made for by policy documents and teachers and the percieved child by the guardians. To ensure that the cooperation between preschool and families works as good as possible, professionals in preschool need to be humble to this fact and understand that the different expectations and demands we experience from guardians are rooted in more than plain opinions and whimsicality. Namely, a firm belief in what is best for the children.

Denna uppsats undersöker vilken påverkan som olika maktaspekter har på förskolebarnet. Studiens syfte är att ur fyra av förskolans policydokument utröna hur förskolebarnet konstrueras. Det teoretiska perspektiv som har använts är en verktygslåda som är inspirerad av Foucaults tankar angående makt: disciplinär makt, biomakt, diskurs och genealogi. Det är fyra olika policydokument som har undersökts: Barnstugeutredningen (del 1), Pedagogiskt program för förskolan, Lpfö 98 och Lpfö 18. För att visa hur det normala och patologiska barnet konstrueras i förskolan har dokumenten analyserats med ett diskursanalytiskt förhållningssätt som tydligt involverar Foucaults maktperspektiv. Diskursanalysen visar vilka egenskaper som anses vara önskvärda för förskolebarnen att internalisera, vilka diskurser som är synliga och vilken påverkan olika historiska händelser har på konstruktionen av barnet. Analysens resultat visar att det inträffar olika diskursförskjutningar beroende på hur samhällsstrukturen ser ut i det givna sammanhanget, vilket också har en påverkan på hur barnet konstrueras. Det normala barnet konstrueras efter de normer och värderingar som förespråkas i den rådande diskursen. Det patologiska barnet anses framför allt vara barn med annan kulturell bakgrund som inte lever upp till de förespråkade normerna. En reflektion av resultaten visar att den allt snabbare samhällsutvecklingen, där de sociala klyftorna ökar, bidrar till en situation i förskolan som är svårhanterlig och komplex. En slutsats som dras är att det är av vikt för barnen att förskolan är likvärdig, och för att förskolan ska bli likvärdig bör vissa punkter i läroplanen revideras. / <p>Examinator har godkänt att fulltexten byts ut på grund av en smärre justering som inte påverkar uppsatsens innehåll. Gävle 12 augusti 2020.</p>