Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar.Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med sexarbetet. I berättelserna framkom att det tycks finnas en ständigt närvarande dominerande historia att förhålla sig till och utgå ifrån. Det kan på ett sätt vara begränsande, men möjliggörandet ligger i hur intervjupersonerna etablerar nya sanningar och diskurser genom att utmana och göra om dessa berättelser med sig själva som huvudpersoner. Genom att aktivt ta beslutet att börja och fortsätta sälja sexuella tjänster konstruerar de genom narrativen mening i sina erfarenheter och skapar nya berättelser om transpersoner i sexarbete. / This study is not primarily about defining sex work, but rather to explore the multiplicity and complexity of transgenderists’ sex work experience. How do transgender sex workers describe their situation in Sweden, and how are their narratives and experiences enabled/constrained by dominant discourses on sex work?This master’s thesis constitutes interviews with six transgender sex workers and used genealogy as a method to analyse the narratives. It is not about recognizing one truth about sex work, but rather to explore how the participants through their narratives construct their identities and make sense of their experiences of sex work. Prior research concerning transgender sex workers has, in a Swedish context, been limited and the discourse about sex work seems to be reserved especially ciswomen containing binary constructions of either power or resistance, agency or structure. The participants narratives were stories of both power and resistance, experiences of both coercion and free will and of both pros and cons of sex work. Their stories contained complex, contradictive and multiple meanings of sex work but were all expressed in relation to dominant discourses on sex work. Their narratives are enabled by challenging and retelling dominant stories of sex work and in that sense constructing new truths and discourses with themselves as central characters

This thesis takes aim on the late 19th and early 20th century practice and ideas of limitations of public usage of the library in Sweden. The methodological approach is a geanological study inspired by the works of Michel Foucault. The purpose of the thesis is to historically problematize the present idea of an all-democratic public library. The study is based on a variety of materials such as official documents, handbooks and paper articles. In these sources well known persons from the historical library field expresses their ideas on how library practice should be conducted. The main findings of this study are that the widespread ideas that the patrons needed much support both regarding guidance in choice of literature and usage of the library space created limiting practices expressed through surveillance and control. These ideas arose from the narrative that the new working class needed to be educated and formed to fit in the new modern society. The lower classes were set to be adjusted through a system of “lifelong education” [folkbildning] in which the libraries played an important part.

The aim of this study is to examine women’s night work and conceptions surrounding it, with a special focus on nursing assistants. This is done in part trough a genealocial method and in part discourse analysis of historical as well as contemporary documents. The study is based on a Foucauldian approach in which mainly discourse, power/knowledge, discipline, and problematization are used. The analysis shows that there are a number of different discourses present in both the historical and the contemporary documents, mainly risk discourse and health discourse. The analysis also shows that women in general through these discourses are considered more at risk of certain illnesses and that they appear as vulnerable subjects. At the same time the analysis indicates that night working nursing assistants are marginalized and somewhat unseen in both their work place and in general as far as research is concerned.

Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia pågymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådantupplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupahistoriemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiskabegrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåtgenetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades,och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes. Vi fann att samtliga kursmål för historia Abör kunna uppnås med detta upplägg. Genom att fokusera på nutidsperspektivet i elevenshistoriemedvetande tror vi också att de övriga perspektiven förstärks, vilket förhoppningsvisleder till ett fördjupat historiemedvetande. De genealogiska kopplingarna i vårt kursuppläggtror vi förtydligar sambandet mellan nutid och dåtid och stärker den enskilde elevensuppfattning om sig själv och sin plats i historien. / The aim of this thesis was to construct an outline for the A-course in history in senior highschools, focusing on the period 1900-2009. We wanted to investigate if such an outline couldachieve the aims for the course and deepen the history awareness of the students. In theoutline we work forward genetically from the year 1900 and make genealogical connectionsto the earlier history. History awareness and genealogy were important concepts in theconstruction and evaluation of the outline. The period 1900-2099 was divided into 10 studyareas, where essential events and developments were touched on and from which genealogicalconnections were made. We found that all the aims of the History A-course should beachieved with this outline. By focusing on the present perspective in the history awareness ofthe students we believe that the other perspectives are improved as well, which hopefullyleads to deepened history awareness. We believe that the genealogical connections in ouroutline clarify the link between the present and the past and increase the individual student’sconception of herself and her place in history.

The following study is a discourse analysis of the concept of critical thinking within pre-school teacher education. It considers the following questions: how does the concept of critical thinking appear in policy documents, central to the pre-school teacher education, and which possible conceptions of critical thinking are conveyed by students and teachers active within the education. Additionally, the study seeks to discuss, as well as suggest a possible relation, between the findings of those two questions. In reviewing the material (consisting of five semi-structured interviews with students and teachers, and of a selection of policy documents central to the education), I argue the existence of a sort of project within the education, which presents critical thinking as a higher value. At the same time, I argue that the concept is not defined or concretized. This project, however, as I suggest while drawing upon Foucault’s ideas of discourse and government, involves a rather high degree of control. The project attempts to get the students to adjust their behaviour, by gaining the desired skill of critical thinking, making them believe that it is essential for their own as well as for the future of society’s sake; thus using both hope and fear, as the desire for participation and belonging, as strategies of government. At the same time, drawing upon Foucault’s concepts of genealogy and critique, I indicate a large dispersion in terms of the possible conceptions of critical thinking, as demonstrated in the material from the interviews. I conclude that the encounter between this dispersion of conceptions of critical thinking, and the concept’s considerable importance as regarded by the project, while left undefined, may cause confusion amongst students and teachers, not leaving them any alternative way of thinking or acting, and may therefore imply potential implications for contemporary Swedish higher education.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan. Kritiker hävdar att detta är neo-liberala tankar som inte grundar sig på forskning. Lärarna är i stor omfattning positiv till proven och har förhoppningar att provresultaten skall ge dem ökade resurser. Proven kan tolkas som en metod för utövande av makt och disciplinering i skolan med hjälp av elevers och lärares strävan efter normalitet.

In this essay I analyze Karin Boye’s first novel, Astarte, focusing on her views concerning norms,ideals and female liberation. The novel is written in a tone of irony, allowing for many of thecharacters to be viewed as caricatures. The theories and methods I use are drawn from genderstudies and queer theory. Queer theorist Judith Butler, and the concepts of performativity, interpellation, genealogy and the heterosexual matrix, are of central importance for my analysis. I look at the hetero normative values, that Boye ironizes, which are sustained by performative processes. The normative and idealizing proceedings described by Boye are, in my opinion, such performative processes. I examine how Boye illustrates the creation of norms and ideals, their influence and how they spread. Boye lays much of the responsibility for the idealization and normativity on the consciousness industry. I consider the novel to be a form of gender parody, challenging the notion that gender is something that can be defined by certain characteristics. Butler is of the opinion that gender parodies expose the primordial identity that gender imitates as being in itself an imitation without origin.

Kvinnlig ejakulation har på olika sätt skildrats sedan början av vår tideräkning och beskrivningar av den och av kvinnans sexualitet har varierat beroende på historisk kontext. Syftet med denna studie var att undersöka vilken roll forskning kan spela i att definiera den kvinnliga sexualiteten, med debatten om den kvinnliga ejakulationen mellan 1978-2018 som exempel. För att kontextualisera debatten har även feministiska skildringar under samma period inkluderats. Materialet har bestått av vetenskapliga artiklar, annan litteratur samt olika typer av internetkällor som berör den kvinnliga ejakulationen. Materialet har analyserats med hjälp av en foucauldiansk genealogisk diskursanalys, med socialkonstruktivism som grund. Debatten kan delas upp i tre diskursiva spår som följer varandra kronologiskt. Det första diskursiva spåret fokuserar på det forskningsfält som växte fram under 1980-talet där huvudsyftet var att normalisera och ge vetenskapligt underlag för den kvinnliga ejakulationen. Det andra diskursiva spåret skildrar hur företrädare för den sexpositiva feminismen anammade kvinnlig ejakulation som en symbol för makt över den egna kroppen och sexualiteten. Det tredje diskursiva spåret skildrar hur fenomenet återupptäcktes med hjälp av andra forskningsmetoder men också hur kvinnlig ejakulation beskrevs som en dysfunktion, vilket väckt starka motreaktioner utanför forskningsfältet. Trots att fenomenet är känt sedan lång tid tillbaka går uppfattningarna fortfarande isär och bilden av den kvinnliga ejakulationen varierar beroende på vilken sorts kunskap som har legitimitet. Förståelsen av kvinnlig ejakulation är starkt beroende av forskningens definition av den. Detta synliggörs när den kvinnliga ejakulationen går från att beskrivas som ett sexuellt fenomen till ett sjukligt till följd av att urinmarkörer uppmärksammats i den utsöndrade vätskan. Forskares agerande kan förstås som en patologisering av den kvinnliga sexualiteten. / Female ejaculation has been portrayed in various ways since the beginning of our era and descriptions of it and of women’s sexuality have varied depending on historical context. The aim of this study was to investigate the possible role of scientific research in defining female sexuality, with the debate on female ejaculation between 1978-2018 as an example. In order to contextualize the debate, the feminist portrayal during the same period has also been included. The material has consisted of scientific literature, other literature and various types of internet sources that refers to the female ejaculation. We analyzed the material using a Foucauldian genealogical discourse analysis, with social constructivism at the core. The debate can be divided into three discursive tracks that follow each other chronologically. The first discursive track focuses on the research field that emerged during the 1980s, in which the main intention was to normalize and provide scientific evidence for the female ejaculation. The second discursive track describes how representatives of sex-positive feminism embraced female ejaculation as a symbol of power over one’s own body and sexuality. The third discursive track portrays how the phenomenon was rediscovered using other research methods, but also how female ejaculation was described as a dysfunction, which caused strong counter-reactions outside of the scientific research field. Although this phenomenon has been known for a long time, perceptions still differ and the image of it varies depending on what kind of knowledge that is legitimate at a certain point in time. The understanding of female ejaculation is strongly dependent on definition of it in scientific research. This is made visible when the female ejaculation changes from being described as a sexual phenomenon to a diseased one due to the fact that urinary markers have been detected in the emission fluid. Scientists' actions can be understood as a pathologization of female sexuality.

The question of how "humanitarianism" became possible, and whether humanitarianism is a factor of power in today's world, and possible in the future, is answered against the backdrop of the problem of the world's moral indifference, and the difficulty of mobilizing empathy and commitment to other people's suffering in humanitarian disasters. A genealogical discourse analysis examines historical breakthroughs for humanitarianism, and how humanitarianism relates to human rights, in a moral-philosophical and sociological perspective, in a historical exposition, with the aim of tracing violations and leaps in the development of conditions and possibilities, which enabled the construction of a discourse of humanitarianism. Important prerequisites for humanitarianism to become possible, and the ideas of human rights, are a changed view of man during enlightenment, and her self-understanding, as an "ethical subject", as ground to rights, and that "humanity" was imagined to be a legal community that entails a moral responsibility of universal solidarity. A discourse of humanitarianism has been constructed which has become a factor of power in international politics to meet needs, that it costs to deviate from. A danger to the future is that humanitarianism, as an active protest against the world's suffering, is politicized and abused as a pretext for power ambitions. Whether humanitarianism is possible depends on the social and moral preconditions of international cooperation and idealism, and the belief that human progression is possible, and the attitude: ”We become more fully human via the manner in which we treat our fellows”.

<p>Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena?</p><p>Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.</p>