Rådande teoribildningar inom det marindiplomatiska området är skrivna utifrån ett stormaktsperspektiv, där staternas storlek på flotta samt ambitionsnivå med den marina diplomatin skiljer sig åt i jämförelse mot en småstat och dess perspektiv.   Med utgångspunkt i Edward Luttwaks marindiplomatiska teori kommer jag att anlägga ett svenskt perspektiv på det subtila förhållningssätt på den marina diplomatin som är rimlig i förhållande till vårt lands storlek på flotta samt de ambitionsnivåer som är rimliga för en småstat. En småstats teori, kommer att beskrivas och prövas mot det svenska sjöförsvarets förehavanden under åren 1945-1950. Denna teori, småstaters stödjande inducering kategoriseras i stöd till humanitära insatser, stöd till civil sjöfart och handel samt till örlogsbesök. Analysen visar att de handlingar som sjöförsvaret genomförde under denna tidsperiod finner en överrensstämmelse i de nya kategorierna av induceringsteorin.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde. Metod: I denna studie har tre intervjuer genomförts. För att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor behöver har insamlad data analyserats genom manifest innehållsanalys. Resultat: Genom analysen framkom tre huvudkategorier: Förberedande kunskaper & färdigheter; Situationer på plats samt Ledning på plats. I kategorin Förberedande kunskaper & färdigheter beskriver respondenterna den kunskap de anser vara nödvändig innan uppdragets början. Det var viktigt att ha teoretisk kunskap om bland annat vitala parametrar och infektionssjukvård. Erfarenhet av att vårda sjuka barn framkom som viktigt. Inom Situationer på plats beskrivs de olika arbetsuppgifter och roller respondenterna haft under respektive uppdrag. Varierande problem och utmaningar framkom, bland annat att behoven ofta översteg resurserna. Ledning på plats beskriver respondenternas återkommande roller som arbetsledare och chef. Det handlade bland annat om att kunna fatta beslut, att ha ansvar och kunna samverka med såväl kollegor som myndigheter. Slutsats: Resultatet i denna studie tyder på att ledarskap är en av de viktigaste kompetenserna i humanitära insatser. Grundutbildningen till sjuksköterska i Sverige är tillfredställande och ger rätt teoretiska kunskaper för att kunna arbeta med katastrofsjukvård. Utöver en god teoretisk kunskap anses erfarenhet av framförallt pediatrisk omvårdnad vara viktigt för arbetet i humanitära insatser. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie kan användas för att utveckla kursplaner i sjuksköterskeutbildningen och förberedande utbildningar för humanitära insatser. / Background: Disasters can be of natural cause or be man made. No matter the cause of the disaster nurses will play a significant role in disaster nursing and international humanitarian operations. The work sets high demands on the individual's competence. Results from several studies around the world show that nurses often feel their education is not sufficient to be able to deal with the problems that may arise in a disaster area. Aim: The purpose of this study was to explore what knowledge and competence nurses consider necessary in order to work optimally in a disaster area. Method: In this study, three interviews were conducted. To explore what knowledge and competence nurses need, the collected data was analyzed through manifest content analysis. Findings: The analysis revealed three main categories: Preparatory knowledge & skill; Situations on site and Management on site. In the category Preparatory knowledge & skills the respondents describe the knowledge they consider necessary before the beginning of the mission. It was important to have knowledge of, among other, vital parameters and infection care. Experience of caring for sick children emerged as important. Within Situations on site the different roles and tasks the respondents had during each mission was described. Various problems and challenges emerged, among other that needs often exceeded the resources. Management on site describes the respondents recurring roles as supervisors and managers. These included being able to make decisions, to have responsibility and to be able to interact with both peers and authorities. Conclusion: The result of this study suggests that leadership is one of the most important competencies in humanitarian operations. The nursing education in Sweden is satisfying and it provides the right theoretical knowledge to work with disaster nursing. In addition to good theoretical knowledge, experience of especially pediatric care is of importance for the work in humanitarian operations. Clinical impact: The result of this study can be used to develop curricula in nursing education and preparatory courses for humanitarian operations.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) planerar att etablera ett permanent fältkontor i Doolow i So-malia. Syftet med denna rapport är att tillhandahålla förslag till MSB på hur detta skulle kunna utformas gällande vatten- och sanitetshantering, baserat på frågeställningarna: ”Vilka metoder för vatten- och sanitetshantering användsav MSB på fältkontor? Vid få eller avsaknad av metoder, finns det andra metoder som skulle kunna fungera och i så fallvilka?” och ”Vilka metoder, såväl som MSB använder som andra, lämpas sig bäst på ett fältkontor i Doolow, Somalia?”.Med utgångspunkt i en litteraturstudie har MSB:s metoder undersökts. Inom gråvattenhantering verkar MSB inte ha några generella metoder men för övriga delar av vatten- och sanitethantering har MSB sådana för hanteringen. Ut-ifrån dessa metoder utfördes sedan en utvärdering av de presenterade metoderna. Detta resulterade i två förslag för vatten- och sanitetshanteringen på fältkontoret i Doolow. De två lösningarna skiljer sig åt i att den ena undersöker envattenbaserad toalettlösning och den andra en torr. Gemensamt för de två presenterade förslagen är vattenhanteringen.För extraktion av grundvatten bör det ske med en submersibel pump. Därefter föreslås att vattenkvalitétsindikationersåsom pH, klor och arsenik med flera testas innan reningsmetod väljs. Rekommenderade reningsmetoder är reversibelosmos, koagulering-flockning eller en kombination av UV-strålning, mikrofiltrering samt aktivt kol vid behov. Vidareföreslås att vatten lagras i betongtankar och distribueras med centrifugalpumpar. En hällspoltoalett föreslås som det vattenbaserade sanitetsalternativet, tillsammans med separation av svartvattnet ge-nom en septiktank. Slammet från septiktanken kan därefter renas med samkompostering och avloppsvattnet renas med en anlagd våtmark. I det fall att toalettvalet resulterar i ett utan vatten, rekommenderas urinseparerande torrtoaletter (UDDT) med uppsamling och behandling i uttorkningskammare, alternativt upphöjd dubbel VIP-latrin. Gråvattenre-ning föreslås oberoende av val av sanitetslösning, och det renade gråvattnet kan därefter gå till spolvatten alternativt bevattning av odlingsmarker, beroende på vilket av alternativen som väljs. Det torra sanitetsförslaget rekommenderasstarkare med hänsyn till att inte påfresta de vattentillgångar som finns i Doolow.

The question of how "humanitarianism" became possible, and whether humanitarianism is a factor of power in today's world, and possible in the future, is answered against the backdrop of the problem of the world's moral indifference, and the difficulty of mobilizing empathy and commitment to other people's suffering in humanitarian disasters. A genealogical discourse analysis examines historical breakthroughs for humanitarianism, and how humanitarianism relates to human rights, in a moral-philosophical and sociological perspective, in a historical exposition, with the aim of tracing violations and leaps in the development of conditions and possibilities, which enabled the construction of a discourse of humanitarianism. Important prerequisites for humanitarianism to become possible, and the ideas of human rights, are a changed view of man during enlightenment, and her self-understanding, as an "ethical subject", as ground to rights, and that "humanity" was imagined to be a legal community that entails a moral responsibility of universal solidarity. A discourse of humanitarianism has been constructed which has become a factor of power in international politics to meet needs, that it costs to deviate from. A danger to the future is that humanitarianism, as an active protest against the world's suffering, is politicized and abused as a pretext for power ambitions. Whether humanitarianism is possible depends on the social and moral preconditions of international cooperation and idealism, and the belief that human progression is possible, and the attitude: ”We become more fully human via the manner in which we treat our fellows”.

År 2005 enades FN’s medlemsländer om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades på tanken att en stats suveränitet inte är ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN’s säkerhetsråd igenom resolution 1973. Det innebar att en internationell koalition ledda av NATO upprättade en no fly zone över Libyen i syfte att skydda civilbefolkningen från Ghadaffiregimens övergrepp. Detta var första gången som FN och det internationella samfundet motiverat en militär intervention utifrån just Responsibility to protect. Det svenska bidraget till den internationella styrkan bestod av upp till åtta stycken JAS 39 Gripen med personal som endast fick bekämpa luft hot, alltså inte mål på marken. År 2002 när den svenska riksdagen för första gången beslutade att skicka en svensk militär styrka till Afghanistan förelåg inga liknande restriktioner gällande nyttjandet av vapen från de svenska soldaterna.Uppsatsen skall söka svar på huruvida den svenska insatsen i Afghanistan motiverades med samma värderingar som den i Libyen. Detta i syfte att kartlägga och problematisera Responsibility to protects betydelse för det svenska deltagandet i militära insatser. Det kommer genomföras via en kvalitativ, idékritiskt klassificerande textanalys av de riksdagsdebatter som förelåg insatserna med fokus på om värderingar från Responsibility to protect kan spåras i argumentationen.Resultatet är inte helt entydigt men argument med tydlig anknytning till Responsibility to protect påträffas i samtliga debatter som undersökts. Det går även att utröna en förändring i hur riksdagsledamöterna argumenterar för ett svenskt deltagande i en militär insats utomlands före, respektive efter, införandet av Responsibility to Protect. / In the year of 2005 the United Nations decided on an initiative called the Responsibility to Protect. The initiative was based on the thought that the sovereignty of a state isn’t a right, but a privilege. Its purpose was to help prevent crimes against the civilian population. Crimes like genocide, war crimes, crimes against humanity and ethnic cleansing.On march 17 2011 the UN security council authorized resolution 1973 which meant that an international NATO lead coalition could establish a no fly zone over Libya. This was done in order to protect the civilian population of Libya from the atrocities and assaults from the Gadhafi regime. This was the first time that the UN and the international community performed a military intervention motivated by the Responsibility to Protect. The Swedish contribution consisted of a force of up to eight JAS 39 Gripen, with personnel that were only authorized to engage targets in the sky, not on the ground. In 2002 the Swedish parliament decided to contribute with Swedish soldiers to Afghanistan. That time with the authorization to use deadly force if they needed to.This essay shall try and answer whether or not the Swedish military operation in Afghanistan was motivated by the same values as the one in Libya. This will be done in order to structure and problematize the concept of the Responsibility to Protect and how it may affect the Swedish contributions to international military interventions. This will be performed through a qualitative analysis of the protocols from the Swedish parliament that authorized and motivated the Swedish operations. The essay will focus on finding traces of values from the Responsibility to Protect from the arguments in the protocols.The results are not crystal clear, but arguments with a distinct connection to the Responsibility to Protect are found in all the protocols that are analyzed. The results of the analysis show a change of patterns in the way the Swedish parliamentarian’s debate for a Swedish contribution in international military operations since the Responsibility to Protect was initiated.