• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Medikalisering av kvinnlig sexualitet : Det (o)uttalade kvinnliga lidandet – skildringar av förlossningsskadors långtgående verkningar, som samhället förminskar

Dahl, Emilia January 2019 (has links)
Sverige har under en längre period utgjort de OECD-land med ett av de högsta antal förlossningsskador. Historiskt har förlossningsvården varit en sfär för kvinnor. Medicinvetenskapen intog emellertid en allt mer betydande roll under 1800-talet och läkarkåren utgjordes av män. Den gravida kvinnan blev en patologisk kropp. Följden har lett till att kvinnor föder i gynställning och bristningar är standard. Syftet med studien har utgjorts av att, genom Foucaults teori om biomakt undersöka hur en svensk, samhällelig och medicinsk normalisering av förlossningsskador kan förstås som en följd av medikalisering av kvinnlig sexualitet och reproduktion. Med ett konstruktivistiskt angreppssätt baserat på upplevelser och definitionsprocesser har kvinnors subjektiva erfarenheter av sina skador studerats genom strukturerade intervjuer. Resultatet skildrar en statlig inverkan i reproduktionsfrågor och dess disciplinerande kontrollorgan, inte minst inom mödra- och barnahälsovården. Känslor av skam, skuld, litenhet och förminskande är upplevelser bemötandet i vården orsakat. Samhället är aktiva i att upprätthålla realiteten för kvinnorna och förmedlas diskursivt, då kvinnan som gör anspråk på den egna kroppen kategoriseras som avvikande. Det saknas ett psykosocialt inriktat stöd i vårdkedjan. / For a long period of time Sweden has been an OECD-country with one of the highest quantity of obstetric injuries. Childbirth has mainly been a sphere for women historically. Medical science however took an increasingly significant role during the 19th century and the profession mainly contained men. The pregnant woman became a pathological body. The consequence has led to women giving birth in lithotomy position and obstetric trauma is standard. The aim of this study has been, through Foucaults theory of bio power, analyse how a Swedish, social and medical normalization of obstetric injuries can be understood as a result of medicalization of the female sexuality and reproductivity. With a constructivist approach, the subjective experiences of their obstetric injuries has been analysed via structured interviews with women. The result shows a public impact in questions regarding female reproductivity and sexuality from the institute administrators. Emotional states of shame, guilt, pity and diminishing occur by the encounter with the institutes. Societies maintain the reality for women and mediate it discursively, since women who claim their bodies as their own are abnormal. Psychosocial support lacks in the care chain.
2

Experiences of Maternal Birth Injuries : How Gender and Sexuality Norms Affect Diagnostics, Everyday Life and Healthcare in Sweden / Erfarenheter av förlossningsskador : Hur genus- och sexualitetsnormer påverkar diagnostik, vardagsliv och sjukvård i Sverige

Persson, Sara January 2018 (has links)
This thesis explores women’s experiences of maternal birth injuries, focusing on how gender and sexuality norms affect diagnostics, everyday life and healthcare in Sweden. The empirical material consists of 383 answers to an online questionnaire. The theoretical approaches are centred on how bodies are viewed and valued in a Western society, especially in connection to the social construction of health and illness in relation to gender and reproduction. Existing medical descriptions of maternal birth injuries are explored in comparison to the participants’ own definitions. No clear definition is found and the analysis demonstrates that maternal birth injuries can cause both mental and physical injuries/consequences, arising from both vaginal and caesarean births, and a shift away from mainly focusing on physical damage caused by vaginal delivery is suggested. Everyday life is affected in several ways by the complications that the birth injuries lead to, and many participants suffer severely, both physically and mentally. A majority of the participants seek care for these complications, and their experiences of Swedish healthcare reveal an attitude wherein maternal birth injuries are seen as something normal. Many do not receive sufficient care, if treated at all, and gender and sexuality norms affect how medical personnel act and speak. This demonstrates patriarchal structures, medical hierarchies and heterosexual norms within Swedish healthcare, which devalue female-coded bodies as well as their pain and pleasures. Hence, this thesis addresses the importance of researching the effect of underlying structures on care of women in general, and of maternal birth injuries in particular. / Den här uppsatsen handlar om förlossningsskador och utgår från kvinnors erfarenheter av bemötande och behandling i Sverige. Materialet består av 383 enkätsvar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar på hur kroppar är värderade samt hur sjukdom och hälsa är socialt konstruerade, speciellt i relation till genus och reproduktion i västerländska kontexter. Existerande medicinska förklaringar av förlossningsskador jämförs med deltagarnas egna definitioner och det framkommer att ingen entydig definition existerar. Nuvarande fokus är främst på fysiska skador från vaginala förlossningar men eftersom analysen visar att kejsarsnittsförlossningar också kan leda till förlossningsskador samt resultera i både mentala och fysiska komplikationer/skador, föreslås ett vidgande av innebörden i termen. Vardagen påverkas påtagligt för de flesta med förlossningsskador, och många lider både fysiskt och mentalt. En majoritet av deltagarna har sökt vård men deras erfarenheter av svensk sjukvård visar på flera brister och främst en attityd av att förlossningsskador är något normalt. Flertalet får bristfällig vård om de ens behandlas, och normativa föreställningar om genus samt sexualitet påverkar hur personalen talar och agerar. Underliggande patriarkala maktstrukturer och medicinska hierarkier som nedvärderar kvinnligt-kodade kroppars erfarenheter, lust och smärta blir framträdande. Den här uppsatsen visar därför på vikten av att utforska underliggande strukturers påverkan på vård av kvinnor generellt och speciellt i relation till förlossningsskador.

Page generated in 0.0587 seconds