Sammanfattning Denna uppsats utgörs av en kvalitativ studie vilken syftar till att undersöka hur maktutövning tar sig i uttryck samt hur den upplevs på arbetsplatser vilka till sin karaktär är flexibla. De respondenter vilka utgör grund för vårt empiriska material är såväl arbetstagare som personer med en ledande befattning och vilka arbetar inom IT-branschen. Eftersom studiens metodologiska tillvägagångssätt är av kvalitativ karaktär har vi haft för avsikt att bidra med en djupgående och förklarande sociologi. Vår målsättning har således inte varit att generalisera till andra arbetsplatser vilka karaktäriseras av flexibilitet, utan att lyfta fram exempel på hur makt kan ta sig i uttryck och uppfattas hos valda individer. Studien vilar därmed på tio öppet tematiska intervjuer, vilka sedan analyserats utifrån de teoretiska begreppen: den disciplinära individen, panoptikon, normer och vetande, känsloarbete samt tacksamhet. Resultatet visade bland annat på att makt inom det flexibla arbetet upplevs som mycket subtil och outtalad, vilket i sin tur är en förutsättning för ökad produktivitet, såväl som för individernas välmående. Det handlar om att rikta fokus mot individens vilja och entusiasm att producera, snarare än att tvinga fram detta genom en uttalad och en strikt maktutövning. I stället för en tydlig maktrelation råder det en förtroenderelation mellan den flexibla arbetstagaren och arbetsgivaren eller kunderna. Detta i sin tur är det som skapar produktivitet hos den flexibelt arbetande individen.

<p>The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material. My sense was to focus on primary education in recent years. There are many literature and research that topic like this which uses the concept of power. That has been the source of power theory as Michel Foucault. The actual study is based on three different perspectives: the exercise of power, the democratic and educate the psychological / educational need for boundaries. The material for the individual interviews, I have written some of them in text form in empirical data. Results show that teachers need more space to exercise their formal powers, more remedies and consequences and the courage to set boundaries for students. Freedom and democracy must be adapted to pupils' maturity and age.</p>

The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material. My sense was to focus on primary education in recent years. There are many literature and research that topic like this which uses the concept of power. That has been the source of power theory as Michel Foucault. The actual study is based on three different perspectives: the exercise of power, the democratic and educate the psychological / educational need for boundaries. The material for the individual interviews, I have written some of them in text form in empirical data. Results show that teachers need more space to exercise their formal powers, more remedies and consequences and the courage to set boundaries for students. Freedom and democracy must be adapted to pupils' maturity and age.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer från två generationer, generation X och generation Y ser på begreppet legitim maktutövning samt att se om det går att entydigt placera in dem i en generation typologi. Studien har två frågeställningar, den första är: hur skiljer sig synen på legitim maktutövning mellan chefer från generation X och generation Y i ett företag? Och den andra är: Går det att entydigt placera respondenter från generation X eller respondenter från generation Y i en typologi?                       För att kunna svara på mina frågeställningar valde jag att skapa mina egna idealtyper för generation X och generation Y. Dessa idealtyper baserades på forskning om hur varje generation tenderar till att uppfattas.                       Urvalet bestod av chefer inom en organisation med varierande uppdrag och position, tre st från generation X och fyra st från generation Y.                       Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som baserats på en intervjuguide som utgått på Webers idealtyper samt mina egna generations-idealtyper. Bearbetningen av materialet skedde med hjälp av tematisk kodning, där varje tema fick en egen färg.                       Resultatet från intervjuerna indikerar på att cheferna från båda generationerna strävar efter ett blandat chef/ledarskap där de efterfrågar både klassiska ”ledaregenskaper” men även klassiska ”chefsegenskaper”. Generation Y tenderar till att dra mer åt det karismatiska ”ledar”-hållet, medan generation X efterfrågar mer ”chefsegenskaper”.                       En slutsats är att respondenterna från generationerna X och Y skiljer sig åt, men ändå är förvånansvärt lika. Båda generationerna har även svårt att skilja på ”ledarskap” och ”chefskap”.

Syftet med denna studie var att öka kunskap kring härskartekniker som maktutövning på arbetsplatsen med fokus på ungas upplevelser. Även att undersöka om ålder och kön spelar någon roll för hur de blir bemötta samt vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnor och mäns upplevelser. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar: 1) På vilket sätt framträder härskarteknikerna på arbetsplatsen och på vilket sätt skiljer sig olika arbetsplatser när det kommer till härskartekniker som maktutövning? 2) Vad är det som utmärker de som har makt på arbetsplatsen enligt respondenterna? 3) Hur upplever respondenterna sin ålder och köns påverkan för hur de har blivit bemötta på arbetsplatsen och vilka skillnader och likheter finns det bland kvinnor och mäns upplevelser? Det är en kvalitativ studie som består utav sex intervjuer. Resultatet visade hur härskartekniker framträder på arbetsplatsen och att de som respondenterna upplever har mer makt på arbetsplatsen är mer erfarna, har mycket kunskap, mer ansvar, äldre och chefer. Viktigt att notera var att det inte alltid var just chefer som använde sig utav maktutövning utan det var även de som hade mer ansvar än andra exempelvis skiftledare och kockar. Kön spelar roll för hur respondenterna blivit bemötta på arbetsplatsen på så sätt att kvinnorna har haft lite högre krav och mer förväntningar på sig. Även ålder har spelat en roll för hur de blivit bemötta men på både gott och ont. I vissa fall gör åldern att man inte blir lika lyssnad på men i vissa fall om man är ung och ny kanske man får mer överseende och att personer runt om är medvetna om att man inte är lika erfaren som de äldre kollegorna. De tydligaste skillnader och likheterna mellan kvinnor och mäns upplevelser var att ingen hade varit med om våld eller hot om våld och endast kvinnor hade varit med om objektifiering. Sedan skiljde sig arbetsplatserna från varandra när det kom till härskartekniker och maktutövning. Inom restaurangbranschen verkar det råda tydliga hierarkier och det är vanligt med objektifiering.

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet. Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett. Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna. Antalet publicerade artiklar, experter samt expertuttalanden i Dagens Nyheter är väsentligt fler i fallet med Svininfluensan. Riskdefinitionerna är dessutom betydligt mer tvetydiga i detta fall vilket delvis torde bero på den mer differentierade grupp experter som uttalar sig i debatten samt att gruppens storlek ökat markant. Uppsatsen klargör vidare att fler marknader expanderat som resultat av svininfluensans utbredning än dess föregångare. Läkemedelsmarknaden särskiljer sig i denna analys och har troligen gynnats av den utökade riskrapporteringen och riskforskningen. Slutligen konstateras att den statliga maktutövningen ökat avsevärt i dessa frågor då betydligt fler statliga medel används vid hanteringen av Svininfluensan än Hongkonginfluensan. Denna avslutande analys visar vidare att hanteringen av de risker som pandemier medför gått från att i Hongkong-fallet ha varit en ren expertfråga till att i fallet med svininfluensan bli en politisk fråga med flertalet uttalanden från både svenska och utländska ministrar i rapporteringen.

ABSTRACT Titel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess Författare: Emmy Johansson och Susanna Paulsson Nyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd. Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar. Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen. De har mött förändringar på många olika plan såväl materiella som organisatoriska vilka har fått både negativa och positiva effekter. Splittring av personalgrupper, meningsskiljaktigheter vad gäller utförandet av arbetsuppgifter och strider med ledningen om takliftar var faktorer som väckt starkast reaktioner och orsakat djupgående konflikter. Positiva intryck gavs beträffande lokalernas utformning samt den nya arbetsorganiseringen med arbete både i hemtjänst och på äldreboendet. De upplever idag att de nya lokalerna har förbättrat arbetsmiljön och bidragit till ett bra arbetsklimat. Genom vårt resultat har det varit möjligt att urskilja ett antal aspekter där ett annorlunda agerande från ledningens sida eventuellt kunnat minska konflikternas omfattning och bidragit till en smidigare förändringsprocess. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått från organisationsteori och framförallt fokuserat på motstånd till förändring, maktutövning och konflikt.

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess</p><p>Författare: Emmy Johansson och Susanna Paulsson</p><p>Nyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd.</p><p>Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar.</p><p>Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen. De har mött förändringar på många olika plan såväl materiella som organisatoriska vilka har fått både negativa och positiva effekter. Splittring av personalgrupper, meningsskiljaktigheter vad gäller utförandet av arbetsuppgifter och strider med ledningen om takliftar var faktorer som väckt starkast reaktioner och orsakat djupgående konflikter. Positiva intryck gavs beträffande lokalernas utformning samt den nya arbetsorganiseringen med arbete både i hemtjänst och på äldreboendet. De upplever idag att de nya lokalerna har förbättrat arbetsmiljön och bidragit till ett bra arbetsklimat. Genom vårt resultat har det varit möjligt att urskilja ett antal aspekter där ett annorlunda agerande från ledningens sida eventuellt kunnat minska konflikternas omfattning och bidragit till en smidigare förändringsprocess. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått från organisationsteori och framförallt fokuserat på motstånd till förändring, maktutövning och konflikt.</p>

Our essay is about children's exercise of power, oppression or domination in games or when playing on school grounds with one and other. We thought it would be interesting to look into how children in preschool and up to the fifth grade use power acts respective power plays in leisure-time. During four days we visited two different after-school center and carried out observations of children during the school day and later inside the recreation centers during leisure activities. In order to analyze our empirical material in relation to power, we have used Magnus Hörnqvist (2012) interpretation of Michel Foucault's theory of power - Another Foucault. We have also used Åsa Bartholdsson (2008) thesis about The regular exercise of power regime – about normality and power in school. The result is that from what we could tell from the children's interaction with each other is that self-relational activities is the exercise of power which leads to recreate standards organized around influence. Which is a power that is both of means of control and of resistance that is particularly useful for understanding children's participation. It constructs the individuals’ strengths where the differences is converted to privileges and positions in a hierarchical order in the schoolyard. / Barns maktutövningar över varandra har det inte talats om särskilt mycket i skolan. Däremot har det talats om maktlekar i media, vilket vi tyckte var intressant. Vi har tittat närmare på hur barn i förskolan upp till årskurs 5 använder sig utav makthandlingar respektive maktlekar i fritidshem och på rasterna. Under fyra dagar besökte vi två olika skolors fritidshem och genomförde observationer av eleverna under samtliga raster under skoldagen samt senare inne på fritidshemmen under fritidsverksamheten. För att kunna analysera vårt empiriska underlag i relation till makt så har vi använt Magnus Hörnqvist (2012) tolkning av Michel Foucaults maktteori - En annan Foucault. Vi har även använt oss av Åsa Bartholdsson (2008) avhandling om Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan. Det vi kunde utläsa av elevernas samspel med varandra var att det i allra högsta grad utspelas olika maktförhandlingar i samtliga av skolbarnens lekar. Makten på skolgården är integrerad som relationell aktivitet. Den pågår i rörliga relationer med handlingar som är organiserade kring inflytande, vilket innefattar att maktutövningen leder till att återskapa normer. Resultatet blir att handlingarna konstruerar styrkeförhållanden där skillnaderna i individernas beteende omvandlas till privilegier och positioner i en hierarkisk ordning på skolgården. I det stora hela kan man säga att olika skolbarn har olika roller.

Den här studien handlar om hur pedagoger praktiserar fostran av barn i förskolan trots  att begreppet fostran inte används i läroplanen som skall fungera som ledstjärna för pedagogers arbete i verksamheten. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur fostran och vägledning praktiseras under måltidssituationer i förskolan. För att uppnå syftet observeras och granskas interaktioner mellan pedagoger och barn under måltider med huvudfokus på pedagogen. Vilket vi synliggör genom att lägga ett maktperspektiv på studien för att synliggöra aktuella maktpositioner och maktutövning som sker i interaktion mellan vuxna och barn. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att undersöka och granska sex måltidssituationer på tre olika förskolor i södra              Norrland i Sverige. Resultatet visade att pedagoger praktiserar fostran genom att påverka barnets             beteende genom tillrättavisningar, beröm och frågor i former av direkt och indirekt vägledning.             Fostrandet riktas mot ett önskvärt beteende där barn handlar självständigt oberoende av pedagogers vägledning och stöd är central. Vidare visar resultatet att pedagoger även utför inkonsekventa handlingar mot vad de fostrandet av  barn mot vid måltider genom att servera barnmat oavsett om barnet hävdar sin självständiga förmåga. De slutsatser vi dragit är att pedagogers maktutövande och fostran har goda möjligheter till att ge en verkan på barnen eftersom att barnen underordnar sig pedagogernas maktposition och maktutövande. De områden som synliggjorts utifrån analysen är att pedagoger riktar fostran av barn mot ett gott bordsskick, att bli självständiga individer samt att använda sig av verbal kommunikation vid måltidssituationer. / <p>2019-12-20</p>