Syftet med arbetet är att undersöka hur utomhusmiljön på ett daghem på Åland stimulerarbarnen grovmotoriskt genom den fria leken. Av resultatet framgår det hur de intervjuadepedagogerna beskriver vikten av att det finns plats för lek av olika slag i den dagligaverksamheten. De uttrycker vidare att lek och motorisk utveckling hör ihop och samspelar. Iresultatet hamnar därför utemiljön i fokus, vilket av pedagogerna beskrivs som att denbehöver vara väl utformad för barnens behov. Pedagogerna som intervjuats är ganska överensom vad som lockar till lek i utemiljön, men även vad de skulle vilja förändra för att förbättraden. Pedagogerna ger vidare uttryck för att de har skogen som ett komplement till den vanligagården som enligt deras tycke är ganska tråkig. Genom att gården har redskap utplacerade liteöverallt utan så mycket tanke bakom gör det att de fria ytorna är begränsade, de fria ytornasom är viktiga för barns lek och grovmotoriska utveckling.

Diss. Linköping : Univ.

Undersökningen i arbetet syftar på att jämföra de gällande styrdokument som skall efterföljas i förundervisningen i Finland och på Åland och motsvarande i Sveriges förskoleklass. Vidare vill jag genom e-intervjuer till personer med yrkeskompetens undersöka olikheter som finns gällande hur länderna arbetar inom verksamheterna där sexåringarna befinner sig i, faktorer som skiljer länderna åt inom daghemmets och förskolekassens värld samt få ta del av deras synpunkter och funderingar kring ländernas vision om vad just deras sexåringar skall befinna sig i för miljö året innan de börjar årskurs ett.   Jag har studerat styrdokumenten för länderna i fråga och jämfört de ämnen som jag anser vara relevanta i en jämförelse, värdegrund, uppdrag och mål, pedagogens roll och specialundervisning. Styrdokumenten har klara och tydliga mål, men hur mycket skiljer det sig mellan länderna för vad som exempelvis skall uppnås när barnet är sex år. Jag skulle önska att detta ämne var lite mer kontroversiellt, men tiden kanske hinner ikapp och vi får läsa mer om detta i framtiden. Vidare har PISAs undersökningar granskats, syftet med projektet PISA är att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att elever som snart skall avsluta den obligatoriska skolan är mogna och har de kunskaper som behövs för att möta framtiden.   Elektronisk intervju per e-post och en diskussion av styrdokumenten användes som datainsamlingsmetod för denna undersökning och frågorna utformades så att respondenten fritt kunde resonera i ämnet så ingående som hon eller han ville. Jag fick svar av 10 barnträdgårdslärare/daghemsföreståndare och tre svar av personer med en högre position som besitter kunskap i de frågor som jag bestämde mig för att fråga.   Resultaten visade på att respondenterna upplever att de har det väldigt bra som det är och att de anser att barnen har det bäst om de får gå kvar på daghemmet till det att de skall in i skolvärlden.

In our essay we examine the different introduction models that are practiced in preschool. The central question is if the different models have any importance (or consequences) for the children’s connection in preschool. In the two different cases we will present, one based upon preparatory training that was applied during the 1990s and another that is currently used today. The purpose with this essay was to get a deeper understanding for the child’s attachment to preschool and for how we, as educators should act during the preparatory training to create a secure foundation for the child. Something we found out was that the educationist relation and behavior towards the child is of great importance in the development of a secure environment in preschool. Some central concepts that is important for the educationist relation to the child perceptive, interaction, and practical sense. Even the communication between the educationist and the parents during preparatory training is of great importance to create a secure foundation for the child in preschool. In our essay, we interviewed two authors, Gunilla Niss and Anna–Karin Söderström. We have selected these authors because they have interesting and informed reflections on the induction and attachment in preschool.

Syftet med denna studie är att analysera åtta bilderböcker för att undersöka hur synen på barn, förskola och motsvarande barninstitutioner har framställts och förändrats i bild och text från 1970-talet fram till senare 2010-tal. Metoden har baserats på text- och bildanalys med hjälp av några av Nikolajevas analysverktyg för att undersöka bilderböckernas uppbyggnad, karaktärer och miljöer närmare. Resultatet visar att större delen av bilderböckerna benämner förskolan som "daghem" också förkortat "dagis" samt att många böcker beskriver personalen som "fröknar". De flesta böckerna framställer barnkaraktärerna som självständiga men även i behov av omsorg. De nyare bilderböckerna skildrar en rikare variation av material och aktiviteter inom ramarna för förskola, än tidigare producerade böcker. Slutsatsen som kan dras ur studien är att gamla diskurser av barninstitutioner dominerar och att förändring sker under lång tidsperiod. Det finns en minimal förändring i hur barnen framställs i förskola och motsvarande barninstitutioner och majoriteten av böckerna framställer barn i en komplex dynamik mellan självständighet och behov av omsorg och närvaro.

Syftet med denna uppsats har varit att visa hur barnträdgårdslärarinnor positionerade sig i förhållande till föräldrar och andra experter i det sociala territoriet, under efterkrigstidens första decennium. För att göra detta har årsberättelser från Svandammsgårdens barnträdgård och daghem, samt artiklar i tidningen Barnträdgården undersökts. Analysen utgår ifrån ett biomaktsperspektiv, och de analytiska begreppen är hämtade från Foucault, Donzelot och Rose. Resultatet visar att barnträdgårdslärarinnan organiserade föräldrakontakt genom föräldramöten, föredrag, kurser, underhållning och vardagskontakt. Föräldrakontaktens främsta syfte var att stärka föräldrarnas föräldrakompetens. Detta skedde genom upplysning vid föredrag, kurser och dagliga möten. Det skedde även genom att barnträdgårdslärarinnorna ledde diskussioner, där föräldrarna utvecklade sin förmåga till självreflektion. Föräldrakontakten hade även till syfte att vänja föräldrarna vid att rådfråga experter. Barnträdgårdslärarinnorna positionerade sig bland andra sociala experter på det sociala territoriet som en mellanexpert, med särskilda kompetenser att nå och utbilda föräldrar med kunskaper från andra experter. Sett ur studiens anlagda biomaktsperspektiv framträder en bild där barnträdgårdslärarinnorna positionerar sig som aktörer i den framväxande välfärdsstatens folkhälsoarbete och där de uttrycker ett långsiktigt mål – ”att fostra lyckliga barn, som in sin tur kan bli lyckliga föräldrar”.

I förskolans styrdokument betonas att förskolan bör sträva efter att stimulera barns språkutveckling i svenska. Det finns olika metoder som förskollärare kan använda sig av för att göra detta. I denna studie har jag velat ta reda på vilka dessa metoder är samt hur de används för att stödja barns språkutveckling. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som underlag för datainsamlingen. Informanterna som deltagit i studien är verksamma lärare inom småbarnspedagogiken i Finland, men deras utbildning motsvarar den svenska förskollärarutbildningen. Två av informanterna som intervjuats arbetar med språkbadsverksamhet vilket innebär att verksamheten bedrivs på ett främmande språk för barnen, där målet är att lära sig antingen det finska eller svenska språket. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar med språkstimulans genom bokläsning, dagliga samtal och tydliga rutiner. De stimulerar även barns språkutveckling genom estetiska uttryck som sång, rim och ramsor. Dessa arbetssätt har likheter med det interaktionistiska perspektivet och den sociokulturella teorin som ligger som grund för studien. Jag har även undersökt vilka utmaningar lärarna upplever att finns gällande språkstimulans i verksamheten. I resultatet framkommer bland annat att gruppstorlek och miljön påverkar lärarnas möjligheter att stimulera barnens språkutveckling.

The aim of this study is to describe the day care center as an educational envirorunent, focusing the interaction between caregiver and child. The theoretical frame of reference is Bronfenbrenner's ecological mode! of human development. The day care center is considered as a "microsystem" where the children develop by interacting with the adults in terms of what the children and adults do together, how they do it and the role they take. It is a qualitative study. The author has spent two weeks in each of the four day care centers. The data have been collected by interviews, videorecordings and observations and are presented as "pictures". The thesis states that thi:? interaction between caregiver and child can be looked upon as "meetings". However, the adult and the child do not always meet. They may meet in a physical sense but that does not guarantee that they also meet in a psychological sense. Those caregivers who tend to "meet" the children are contingent, openminded and active. They respect the children, see them and confirm them with a permissible attitude. The possibilities to meet are finally regarded in relation to the physical setting, established norms, the personality of those who interact and the caregiver's "pedagogical attitude".

Syftet med föreliggande avhandlingsarbete är att få större kunskap om några av förutsättningarna för förskolans pedagogiska verksamhet och få veta mer om vad som faktiskt sker ute i förskolans barngrupper. I avhandlingen kartläggs tolv förskollärares föreställningar om förskolan och uppfattningar om arbete, lek och inlärning samt hur de agerar i barngrupp med avseende på dessa begrepp. Föreställningar och uppfattningar hos tjuogoen lärarkandidater har också kartlagts, dels vid böljan av deras förskollärarutbildning, dels efter avslutad utbildning.1981 presenterade Socialstyrelsen en ny arbetsplan för förskolan. Den kan betraktas som ett försök till lösning av olika problem inom förskolan som utvecklats under en period av ca tio år. Arbete, lek och inlärning framställdes i arbetsplanen som centrala begrepp vilka gav struktur och innehåll åt förskolans pedagogiska verksamhet. I avhandlingen fokuseras föreställningar och uppfattningar. Dessa kan definieras som strukturerande och integrerande principer av övergripande art som är avgörande för hur en individ tolkar och värderar omvärlden. Förskollärarnas och lärarkandidaternas föreställningar och uppfattningar kartlades genom intervjuanalyser. En särskild kortsorteringsuppgift konstruerades och gavs i samband med intervjuerna. Förskollärarna observerades också i barngrupp.Resultatet visar att några av förskollärarna hade föreställningar om förskolan som "en institution för kompensation" eller som "en institution för utveckling". De flesta av dem såg förskolan som "en institution för anpassning". De hade även skilda uppfattningar om arbete, lek och inlärning. De olika uppfattningskategorierna kan sägas ge uttryck för ett mer eller mindre "pedagogiserat" eller "psykologiserat" synsätt; "vuxencentrerat" eller "barncentrerat" synsätt Observationerna visar att förskollärarna inte helt agerade i enlighet med den syn de gav uttryck för i intervjuerna. De agerade mer lika varandra i praktiken än vad man hade anledning att anta. De flesta av dem uttryckte i sin praktik att förskolan är en institution för "anpassning", endast få gav uttryck för "utveckling" och ingen alls för "kompensation". De uppfattningar som främst kom till uttryck i praktiken var att arbete är "förelagd uppgift", lek är en "terapeutisk nödvändighet" och inlärning är "social träning". I avhandlingen diskuteras resultaten i belysning av förskolans utveckling under 1970-talet. Professionalisering, yttre förutsättningar för verksamheten och förskolans tradition är begrepp som också används i diskussionen och för förklaring av resultaten. / The purpose of this dissertation is to acquire greater knowledge of some of the conditions of the educational activities of pre-school as well as of what is actually going on in pre-school. The study examines twelve pre-school teachers' notions of pre-school and conceptions of work, play and learning and how they interact with children with respect to these concepts. The notions and conceptions of a group of twenty-one trainee teachers have also been studied at the beginning and at the end of their training. In 1981 a new plan for pre-schooling was presented by The National Board of Health and Welfare which can be regarded as an attempt at solving pre-school problems arisen the last ten year period. Work, play and learning were the central concepts in the plan, providing pre-school, day-nurseries and part-time-groups, with structure and content. In the study, notions and conceptions are key-words. They can be defined as structuring and integrating, comprehensive principles determining how an individual interprets and evaluates the surrounding world. Notions and conceptions are examined through interview analyses. A special classification item was designed and administered in connection with the interviews. The pre-school teachers were also observed interacting with the group of children for fifteen hours.The results show that some of the pre-school teachers had notions of pre-school as "an institution for compensation" or as "an institution for development". Most of them regarded pre-school as "an institution for adjustment". They also had different conceptions of work, play and learning. The categories of conceptions express a more or less "educationalized" or "psychologized" attitude, an "adult-referenced" or "child-referenced" attitude. Regarding the conceptions of activities it is maintained that the trainee teachers have become "educationalized" in the course of their training. They expressed fewer notions that can be described as "child-referenced" or " psychologized". The observations show that the pre-school teachers did not act quite in accordance with the view they expressed in the interviews. They acted more uniformly than could be expected. The practices of most pre-school teachers indicated pre-school as "an institution for adjustment", only rarely "development", never "compensation". The most frequent conceptions expressed in their practices were that work is "assigned tasks", play is a "therapeutic necessity" and learning is "social training". The results are dicussed in the light of the development of pre-school in Sweden during the 1970s. Professionally, frame-factors, tradition in pre-school are important concepts for the understanding of the results. / digitalisering@umu