I den här uppsatsen undersöks hur det hälsofrämjande arbetet i barnkrubban organiserades under 1930-och 40-talen och hur detta arbete kan förstås i förhållande till de hygienistiska ideal som rådde i samhället under denna tid. För att göra detta har journalkort, fotografier samt besiktningssprotokoll från en enskild barnkrubba – Engelbrekts barnavårds- och husmoderskolas barnkrubba – fungerat som studieobjekt. Resultatet har analyserats utifrån Foucaults biomaktbegrepp samt hans två maktbegrepp disciplinär och liberal styrningsrationalitet. Uppsatsens slutsatser är att det går att finna flertalet spår av hälsofrämjande arbete i barnkrubbans planlösning och interiörer, bland annat i förekomsten av läkarrum samt fotografier av avskalade och lättstädade lokaler och personalens vita kläder. Uppsatsenvisar även att det hälsofrämjande arbetet organiserades på två övergripande vis. Dels genom att skapa hälsosamma miljöer, genom att de vuxna tvättade, städade, skapade goda måltidssituationer och erbjöd utomhusvistelse. Dels genom att barnkrubban fostrade barn, föräldrar och personal till mer hygienistiska normer. Denna fostran tog praktisk form bland annat genom noga planlagda miljöer, registrering av barns hälsa och hemförhållanden och en panoptisk övervakning. På dessa vis fungerade barnkrubban som en utövare av biomakt och var en del av en samhällelig strävan efter att skapa ett friskare och starkare folk.