Självhjälpsböcker kan fungera som en spegling av samhällsnormer i den sociala verkligheten som diskurserna utgör, för att forma en förståelse och undersöka konstruktionen och konstitutionen av maskulinitet har jag i denna studie valt att analysera maskulinitetens artikulation i 5 olika självhjälpsböcker skrivna av och för män. Böckerna har ursprungsländerna Sverige, England, Nederländerna och USA men befinner sig på mest sålda i Sverige under kategorin självhjälpsböcker för män på adlibris hemsida. Metoden som använts för detta är en foucauldiansk diskursanalys, då avsikten är att analysera det normativa utifrån den språkliga konstruktionen i böckerna. Foucauldianska begrepp som använts för att möjliggöra och rikta studiens fokus är makt & kunskap, subjektsposition och diskurs. Grunden för studien är socialkonstruktionistisk i enlighet med metodansatsen. Det empiriska materialet visar två övergripande teman och kategoriseringar som framställs i form av mål för att uppnå en fulländad maskulinitet, dessa mål är frihet och överordning. I böckerna artikuleras med andra ord en åtråvärdhet när det kommer till dessa mål. Ytterligare mönster som empirin visar är medel som framställs som verktyg för att uppnå ovanstående mål, dessa är mod, kontroll, makt och objektifiering av kvinnor. Effekten av denna artikulation blir således en oförenlighet mellan maskulinitet och rädsla, maktlöshet och underlägsenhet eller jämställdhet till kvinnor.

Debatten kring vaccin och dess vara eller icke-vara har under årtionden brunnit med en stabil låga men tycks ha blossat upp under den rådande pandemin. Debatten i svensk dagspress utförs på olika plattformar men tycks ändå skapa två läger, ett läger som anser att vaccin är självklart och ett läger som anser att det inte är det. I relation till dessa två läger strävar denna uppsats efter att undersöka hur individer som inte anser att vaccin är självklart framställs i svensk dagspress och hur dessa individer inom ramen för denna framställning hanteras.   Detta har undersökts med en foucauldiansk diskursanalys där ett 50-tal artiklar från svensk dagspress har bearbetats. Empirin har lokaliserats från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Dalademokraten, Expressen och Svenska Dagbladet inriktat på perioden 2017–2021. Analysen visar att media samspelar med den samhällsbärande vaccindiskursen som konstruerar vaccin som samhällets räddning. Inom denna diskurs konstrueras tre olika subjektspositioner som tilldelas vaccinkritiker - samhällsfaran, naiv fanatiker och dålig förälder. Genom denna framställning blir det tydligt hur media kan utöva makt och styrning riktad dels mot populationen genom den normativa styrningens makt, dels mot andra samhälleliga maktapparater till följd av styrningen genom opinionsbildning.

Barnets bästa och barnperspektiv är centrala begrepp inom Barnkonventionen som blevsvensk lag den 1 januari 2020. Studiens syfte är att studera socialsekreterares ochfamiljebehandlares konstruktioner av barnets bästa och barnperspektiv för att kunnaidentifiera vilka diskurser som omger professionellas tal. För att kunna analysera hursocialsekreterare och familjebehandlare konstruerar begreppen barnets bästa ochbarnperspektiv tillämpas den foucauldianska diskursanalysen. Därmed har jag intervjuat femsocialsekreterare och familjebehandlare som arbetar med barnrelaterade frågor inomsocialtjänsten. Resultatet visar att bedömningen av barnets bästa konstrueras utifrån fleradiskurser som betonar professionellas perspektiv på att bedöma barnets situation, därprofessionellas kompetens ges stor betydelse. En annan diskurs som framträder ikonstruktionen av barnets bästa är familjediskursen som betonar barnets beroende av enfamilj. Även konstruktioner av barnperspektiv utgår främst från vuxnas perspektiv på barnetssituation där barnperspektiv konstrueras som dels en generell föreställning om barnens världoch dels som vuxnas uppfattningar om barnets enskilda situation. I studiens resultat lyfts framolika motsättningar som uppstår i relation mellan barnets behov och barnets vilja. I studienframgår också att barnet görs till ett subjekt eller objekt beroende på vilken diskursprofessionella talar utifrån.

Denna uppsats strävar efter att undersöka hur människor på flykt konstrueras i svensk massmedia samt vilka beståndsdelar utsagorna bygger på. Detta görs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys och tre analytiska begrepp som består av kategorisering, metaforer och subjektspositioner. Urvalet består av artiklar från Sveriges största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet med datum som börjar vid 2016. Analysen har givit resultat som visar att de flesta konstruktioner sker genom en ekonomisk diskurs som kan tilldela människor på flykt två subjektspositioner, tillgång eller belastning. Där talar man om dem som resurser man investerar i med hjälp av egenskaper som är ekonomiskt lönsamma eller genom att anspela på kategorier och egenskaper som inte passar arbetsmarknaden och ekonomin. I andra utsagor användes humanitära och etiska diskurser som tilldelade flyktingar positionen, ett ansvar. Till sist framställs flyktingar som falska då man ifrågasätter legitimiteten av att individer har kategoriserats som flyktingar och hur verklig deras situation är. Det är genom subjektspositionerna makten verkar och synliggörs. Genom diskursiva taktiker som kategoriserar och positionerar människor på flykt så produceras nya kunskaper och sanningar om dem.

This qualitative study aims to study how sexuality is constructed in web articles on the movie Fifty Shades of Grey. The study is based on a social constructivist perspective where language is seen as constitutive of reality. The study is based on a Foucauldian discourse analysis which is used in order to see what is excluded and included in the articles’ construction of normal sexuality. The result shows that there are similarities in how the web articles produce normal sexuality. Firstly, sexuality is constructed as partner violence, where men are depicted as superior to women and heterosexual sexuality depicted as normal, resulting in homosexual sexuality being constructed as abnormal. Secondly, sexual subject positions are used to enhance sexuality and to construct the woman as subordinate. Thirdly, media tends to produce an inaccurate picture of BDSM practitioners, resulting in a depiction of these practioners as being abnormal. The conclusion of the study emphasizes the importance of examining how sexuality is produced by media, since sexual norms constructed in media discourses affect us humans and the prevailing norms existing in society.

Uppsatsens undersökning är en foucauldiansk diskursanalys av hur gymnasieelever talar om praktiken litteraturläsning där datainsamlingsmetoden är fokusgruppsintervjuer. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur gymnasieelever talar om praktiken litteraturläsning genom att undersöka vilka mönster som framträder i intervjuerna och hur dessa kan förstås gentemot dominerande diskurser i samtiden. Motiven till undersökningen är bland annat att debatten om ungas läsande har aktualiserats det senaste decenniet, att det finns få granskningar av dominerande uppfattningar som omgärdar praktiken litteraturläsning och att perspektivet hur elevers uppfattningar är konstruerade saknas i forskningen. Två mönster går att urskilja i fokusgruppsintervjuerna. Det ena mönstret är att litteraturläsning som praktik anses ge flera goda effekter såsom större ordförråd och förmågan att se saker ur olika perspektiv. Att läsa anses nyttigt och boken som artefakt äger hög status. Detta mönster utgör en reproducering av den dominerande diskursen om praktiken litteraturläsning där läsning som fenomen och läsande som praktik ses som något oproblematiskt gott. Det andra mönstret som framträder under fokusgruppsintervjuerna är att en motdiskurs etableras. Motdiskursen grundar sig på upplevelsen att läsandet som praktik är kopplat till press, tvång och prestation, och därför något olustigt. Enligt eleverna bör läsandet dels utgå från frivillighet, dels utgå från andra former av läspraktiker, såsom att läsa från mobiltelefonen. Undersökningens didaktiska implikationer är att en inkluderande litteraturundervisning förutsätter ett perspektivtagande där det omkringliggande samhällets värderingar om litteraturläsande diskuteras. Om så görs, kan en fördjupad förståelse nås om hur eleverna ser på litteraturläsning och vad som formar deras uppfattningar. / This master essay is a Foucauldian discourse analysis of how students in the Swedish upper secondary school talk about the practice of reading literature where the data collection method is focus group interviews. The purpose of the essay is to contribute to how students talk about the practice of reading literature by examining what patterns emerge in the interviews and how these can be understood in relation to dominant discourses in the society. The motives for the study are, among other things, that the debate about young people's reading has become more intense in the last decade, that there are few reviews of dominant perceptions that surround the practice of reading literature and that the perspective on how students' perceptions are constructed is lacking in research. Two patterns can be distinguished in the focus group interviews. One pattern is that the practice of reading is considered to have several good effects such as greater vocabulary and the ability to see things from different perspectives. Reading is considered useful and the book as an artifact has a high status. This pattern can be understood as a reproduction of the dominant discourse about the practice of reading literature, where reading as a phenomenon and reading as practice are seen as something unproblematically good. The second pattern that emerges during the focus group interviews is that a counter-discourse is established. The counter-discourse is based on the experience that reading as a practice is linked to pressure and achievement, and therefore something unpleasant. According to these students, reading should instead be based on free will and om other forms of reading practice, such as reading from a mobile phone. The didactic implications of the study are that an inclusive literature teaching presupposes a perspective-taking where the surrounding society's values ​​of literature reading are discussed. If this is done, an in-depth understanding can be reached about how the students view reading literature and what shapes their ideas.