The purpose of this study is to investigate how the Swedish municipal welfare system, in their capacity as discourse makers, construct Intimate Partner Violence (IPV) in the relationships of Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender (LGBT) people. A discourse analysis of their official plans of action regarding IPV and the information directed towards their citizens through their webpages showed that the discourse surrounding IPV revealed a gender dichotomy, where the victim was mainly constructed as being female and the perpetrator as male. As a consequence of this, gay and bisexual men were rendered invisible from the discourse surrounding victims of IPV, although they could be included in the construction of perpetrators of it. Lesbian and bisexual women were often included in the understanding of victims of IPV, but in the discourse surrounding perpetrators of it they were made invisible. The discourse about IPV also excluded the experiences and vulnerability of people who identify as being transgendered. Additionally, the discourse surrounding IPV was characterized by heteronormative assumptions regarding the relationships in which violence is possible. The help defined in the documents included in this study also showed a gender dichotomy in the construction of help directed towards victims and perpetrators of IPV. The relationship between them was also once more understood through heteronormative assumptions. / Denna studie syftar till att undersöka huruvida våld inom hbt-personers nära relationer, samt vem som är utsatt och förövare, synliggörs i kommuners diskurser om partnervåld. En diskursanalys har gjorts av kommuners handlingsplaner mot våld i nära relationer samt av information riktad till utsatta och förövare via deras hemsidor. Resultaten visar på att kommunernas diskurser kring våld i nära relationer karaktäriseras av en dikotom syn på kön hos utsatt och förövare, där våldsutsatt ofta förstods som att vara kvinna och förövare som man. Det gör att det våld som drabbar homo- och bisexuella män till stor del osynliggörs i diskursen. Dessa män kunde dock inkluderas i förståelsen av förövare. Homo- och bisexuella kvinnor kunde ibland inkluderas i förståelsen av våldsutsatt, men dessa kvinnor inkluderades sällan i diskursen kring förövare. Transpersoners utsatthet och upplevelser av våld i nära relationer framkom nästan aldrig i diskursen. Diskursen kring våld i nära relationer dominerandes också av heteronormativa antaganden om vilken slags relation som våld kan förekomma i. Den hjälp som definierades i kommunernas dokument utgick även från en dikotomisk förståelse av genus hos utsatt och förövare, samt heteronormativa antaganden om relationen dem emellan.

Språk både reflekterar och påverkar vår världssyn. Hur mottas då försök från gräsrotsnivå att introducera ett könsneutralt pronomen i ett språk som speglar den i samhället rådande könsdikotomin? Syftet med denna uppsats är att utifrån Hirdmans och Butlers respektive genusteorier undersöka vilken inställning användare på ett stort svenskt internetforum har till det könsneutrala personliga pronomenet hen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät som besvarades av cirka 150 personer. För att analysera svaren till de slutna frågorna tog vi hjälp av statistikprogrammet SPSS och för att bearbeta de öppna frågorna har vi använt oss av en tematisk analys. Resultatet visar på starkt polariserade åsikter runt hen, där ungefär lika många personer är för som emot ordet. Bland dem som är emot användandet av hen uppfattar de flesta att syftet med ordet är att skapa ett könslöst samhälle, medan hen-förespråkarna ser det som ett komplement till hon och han. Vi har även kunnat se att det finns ett visst samband mellan individens attityd till hen och dennes syn på kön och genus, vilket bekräftar vår hypotes om att det finns en sådan korrelation. / Language reflects our worldview as well as shapes it. How is grass roots level attempts to introduce a gender neutral pronoun received in a society which reflects a gender dichotomy? The purpose of this study is to, inspired by Hirdman’s and Butler’s respective theories on gender, explore what attitudes users of a large Swedish internet community have towards the gender neutral pronoun hen. The current work was performed using an Internet-based survey which was completed by roughly 150 individuals. To analyze the closed ended questions of the survey we used SPSS, whereas the open ended questions were processed with the aid of a thematic method of analysis. The results indicate that the opinions concerning hen are largely polarized, with about as many respondents pro as against the usage of the word. Among those who are against using hen the majority perceive that creating a “genderless” society is the main purpose of the word, whereas most of the word’s intercessors think  that the purpose is to pose as a complement to the pronouns han and hon (he and she).  The study shows that there is a certain connection between the respondent’s attitude towards hen and his/her view on gender, which confirms our hypothesis that there is such a correlation.