Spelling suggestions: "subject:"platsidentitet."" "subject:"företagsidentitet.""
1 |
Genus, kön och sexualitet. En kvalitativ studie i en ungdomsgrupp. / Sex, gender and sexuality. A qualitative study in a group of youngsters.Hutchison, Mona January 2007 (has links)
Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år. Övrig metod har bestått av semistrukturerade intervjuer, ansikte mot ansikte, över telefon och MSN. Möjligheten att under en längre tid få ta del av en specifik ungdomsgrupps vardag har givit en god inblick i denna grupps livsstil, samspel, attityder och beteenden. Teorin denna undersökning vilar på är Giddens struktureringsteori som tillsammans med begreppskonstruktioner av bland andra, Foucault, Bourdieu och Connell bildar en teoretisk bas. Denna teoretiska bas har valts för att ge en historisk bakgrund vilken visar hur sexualiteten kom att bli en diskurs och hur den vävts in i samhällets kronologiska utveckling. Även den hegemoniska manligheten och manlighetens dominans vävs in i bilden som också omfattar moderniteten. Analys har gjorts mot bakgrund av tidigare forskning och teorier och har skett parallellt med insamling av empiri enligt principerna för grounded theory. Underliggande frågeställningar har varit att förstå varför killar i denna grupp klär sig och i övrigt uttrycker sin stil i traditionellt kvinnliga attribut, varför de ägnar sig åt samkönat hångel när de betraktar sig som heterosexuella samt hur ungdomarna i denna grupp ser på kvinnligt och manligt. Resultatet presenteras till största delen som en etnografi. Det pekar, för det första, mot att samkönat hångel inte behöver ha med sexuella preferenser att göra utan istället kan vara en del av konstruerandet av självidentiteten i form av ett livsstilsval. Det antyder dessutom att den manliga dominansen kan vara i gungning genom att en ny bild av manlighet håller på att utvecklas, vilket implicit leder till ökad jämställdhet.
|
2 |
Fritidslärares resonemang kring pojkar, flickor och genus. : / Primary school teachers reasoning about boys, girls and gender.Svensson, Erica, Nezic, Maida January 2014 (has links)
I denna studie har vi intervjuat fem fritidslärare med hjälp av en vinjett som utgångpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angående genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslärarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende på kön. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lärares tal om pojkar och flickor. För att få de svar som studiens syfte och frågor kräver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frågeställningar som studien utgår ifrån lyder: hur konstrueras genus i lärares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lärare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus är något som, utifrån de intervjuade fritidslärarnas perspektiv, inte får någon större uppmärksamhet i deras arbete. De försöker istället utgå ifrån elevers personlighet och agerande, istället för att se varje individ som ett kön. Trots detta framkommer det att fritidslärarna, emot sin vilja, agerar och bemöter elever olika beroende på kön.
|
3 |
Machoideal och/eller meningslös underhållning? : Om fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan med fokus på maskulinitet och publiken som meningsskapare.Olsson, Eva January 2005 (has links)
<p>Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet.</p>
|
4 |
Machoideal och/eller meningslös underhållning? : Om fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan med fokus på maskulinitet och publiken som meningsskapare.Olsson, Eva January 2005 (has links)
Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet.
|
5 |
Den nya kvinnan : Om genusidentiteter i Hey Dolly av Amanda SvenssonLindgren, Mona-Lisa January 2010 (has links)
Arbetet består av en analys av boken Hey Dolly av Amanda Svensson med fokus på genusidentiteter och hur Dolly representerar den nya kvinnan. Hey Dolly innehållertraditionella kvinno- och mansroller men personerna i boken bryter också mot de traditionellagenusidentiteterna.Den nya sortens kvinna som Dolly representerar är en person som pendlar mellan rollerna och utmanar. Hon kämpar med sin genusidentitet och öppnar slutligen upp för alla att befinna sig i en gråzon. Resultatet blir en ny genusidentitet där en man kan vara mjuk och manlig och enkvinna kan vara hård men kvinnlig. Dolly tänker inte välja och tycker inte att andra ska behöva välja heller.
|
6 |
Genusmedvetenhet - med elever i årskurs 9Nyren, Henrik, Dobricic, Dobrica January 2011 (has links)
Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer. Efter genomförda intervjuer med elever och observationer under undersökningen har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier för att urskilja mönster. Resultatet visade att det är skillnad mellan det utrymme som pojkar och flickor får eller tar. Pojkarna är de som är bäst på att skaffa sig uppmärksamhet men i jämförelse med flickorna är skillnaderna trots allt inte så stora. Slutsatser som kan dras är att pojkar tillåts ta det största utrymmet och att både pojkar och flickor verkar nöjda med detta. När det gäller diskussionen kring likheter och skillnader mellan hur flickor/pojkar betraktar varandra ser vi att de traditionella föreställningarna kring hur kön gestaltas i allra högsta grad existerar.
|
7 |
Diskurser i platsannonser : Diskursanalys av platsannonser ur ett genusperspektivBeya Brand, Sara January 2016 (has links)
Med en utgångspunkt i genusidentitet som diskursivt konstruerat skapas en önskan att avslöja de konstruerande diskurserna. Utifrån denna önskan följer studiens syfte, att finna sådana diskurser i platsannonser. Studien är en diskursanalys som utförts på platsannonser för mans- respektive kvinnodominerade yrkena. De teoretiska utgångspunkterna har legat i socialkonstruktivistiska teorier om genus, såsom West och Zimmermans begrepp "göra genus" och Butlers performativitetsteori, samt en teoretiskt laddad definition av diskurs-begreppet, hämtat främst från Foucault. Resultaten av studien visar på två övergripande diskurser i platsannonserna; en kundorienterad diskurs och en individorienterad diskurs. Den kundorienterade diskursen var mer vanligt förekommande i platsannonserna för kvinnodominerade yrken och den individorienterade diskursen i platsannonserna för mansdominerade yrken. Studien påvisar vidare hur diskurser i platsannonser såväl förstärker som återskapar dominanta diskurser kring hur genus görs. För att tydliggöra den konstruktion av genusidentiteter som sker används begreppen "splittrat subjekt" och "sammanhållet subjekt", vilka är ett resultat av studien, och beskriver relationen mellan subjektets intentioner och subjektets agerande.
|
8 |
En kontextuellt varierande uppfattning av sexuella trakasserier: : En kvantitativ studie om genusidentitetens roll i bedömningen av sexuella trakasserier i skolmiljön.Härd, Sofia January 2016 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka bedömningen av en situation som inbegriper sexuella trakasserier med genusidentitetens betydelse som central aspekt. En stor andel av den tidigare forskningen berör sexuella trakasserier på arbetsplatser, organisationer och liknande verksamheter. Forskning har även synliggjort skolan som en arena för beteende motsvarande sexuella trakasserier, en arena som även tycks öka i omfattning. Ytterligare en generell trend inom den tidigare forskningen i ämnet är att utifrån teoretiska resonemang diskutera fenomenet i termer av genusnormer, makt och strukturer. I uppsatsen besvaras frågeställningar rörande dels hur attityden till sexuella trakasserier i skolmiljön kontextuellt kan variera beroende på de centrala aktörernas genusidentitet, dels med explorativa avsikter huruvida dessa attityder är kvantitativt mätbara. Via ett bekvämlighetsurval skickades en internetbaserad enkät ut till medlemmar i Lärarnas Riksförbund Stockholm och insamlat datamaterial genomgick statistiska analyser motsvarande ANOVA för upprepade mätningar samt Post Hoc-analyser. Resultaten visar att bedömningen av en situation inbegripande sexuella trakasserier skiljer sig beroende på de centrala aktörernas genusidentitet. Situationer där förövaren är en man uppfattas mer allvarliga än situationer där förövaren är en kvinna, oberoende av den utsattes genusidentitet. Resultatet diskuteras sedan utifrån teoretiska resonemang gällande socialt konstruerade strukturer och mönster.
|
9 |
Könsstereotyp och könsöverskridande lek : En studie över barns fria lek, ur ett genusperspektivHafvström, Casper, Acevedo Gonzales, Rosa January 2016 (has links)
The purpose of this study is to investigate how children play in free play from a gender perspective. We will examine how children do gender in the free play. Our questions in the study are: How is gender constituted in the selection of free play? How do children constitute gender identities in the free play? The study was conducted with a qualitative study where we used the observation collection method. We have analyzed the empirical material on the basis of gender theory, according Ingegerd Tallberg Broman. Based on our observations, we have seen that there are gender-stereotyped activities. In most games occur traditional male / female behavior. Boys were active and girls were more sedentary. We saw a few times how children negotiated traditional gender norms / Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker i fri lek ur ett genusperspektiv. Vi kommer att undersöka hur barn gör kön i den fria leken. Våra frågeställningar i studien är: Hur skapas genus i val av fri lek? Hur iscensätter barn genusidentiteter i den fria leken?Studien är genomförd med en kvalitativ undersökning där vi använt observationer som insamlingsmetod. Vi har analyserat det empiriska materialet utifrån genusteori, enligt Ingegerd Tallberg Broman. Utifrån våra observationer har vi sett att det förekommer könsstereotypa aktiviteter.I de flesta lekar uppstår traditionella manligt/kvinnligt beteenden. Pojkar var aktiva och flickor var mer stillasittande. Vi såg vid några tillfällen hur barn förhandlade om de traditionella könsnormerna.
|
10 |
Omsorgsfull mor, prinsessa och krigare - om Hillsong och identitet(erna) : En studie om digital identitetskonstruktion bland unga kvinnor i Hillsong Church. / Caring mother, princess and warrior - Hillsong and identitiesLagerstedt, Linnea January 2020 (has links)
Denna studie har undersökt hur religiösa genusidentiteter konstrueras på Instagram bland unga kvinnor inom Hillsong Sverige. Syftet med studien har varit att undersöka vilka strategier som unga kvinnor använder i sin identitetskonstruktion på det sociala mediet Instagram samt vilken religiös genusidentitet som konstrueras. Studiens teoretiska ramverk har utgått från socialkonstruktivism och en förståelse av identitet som något konstruerat i en social praktik där både strukturer och aktörskap gör sig gällande. Teorierna kring identitet och religiös identitetskonstruktion har främst förankrats i Nancy T Ammermans teori om identitet som något ständigt föränderligt och som konstrueras genom ett identitetsnarrativ. Studien har utifrån den förståelsen av identitet använt narrativ som begrepp för att diskutera vilken berättelse som unga kvinnor inom Hillsong berättar om sina roller som troende kvinnor. För att besvara studiens syfte- och frågeställningar har en kombinerad metoddesign använts där kvalitativa djupintervjuer varit främsta metod. Intervjumaterialet har kombinerats med en analys av studiedeltagarnas Instagraminlägg som också utgjort ett material i djupintervjuerna. Materialet bygger på intervjuer och Instagraminlägg från tre informanter. Studiens resultat visar att Instagram utgör ett redskap för att aktivt konstruera religiösa genusiden- titeter online. De strategier som framkommer är bland annat motstånd och avstånd, kvinnorna motsätter sig en exponering av sig själva enligt rådande normer på Instagram. Den huvudsakliga strategin som framträder är istället alternativ där Instagram använts för att utmana rådande genus- identiteter och normer. På så sätt uttrycker de en längtan efter att konstruera en ny form av religiös genusidentitet. En sista strategi som framkommer i studien är hashtags för att skapa en kollektiv religiös genusidentitet och därmed utmana betydelsen av tid och plats. Kvinnorollen som framträ- der är bestående av flera olika identitetspositioner och ses som ett aktivt arbete. Kvinnan konstrue- ras både omsorgsfull som en mor, utvald som en prinsessa och aktiv som en ledare och krigare. På så vis framkommer två delvis motstridiga narrativ, ett traditionellt narrativ där kvinnans roll främst konstrueras utifrån traditionellt kvinnliga områden samtidigt som den sociala praktiken inom Hillsong Sisterhood främjar kvinnors synlighet i traditionellt manliga områden som ledare, predi- kanter, musikproducenter och artister.
|
Page generated in 0.0932 seconds